Soc & koms rektor Tuomas Martikainen har jobbat i krysset religion–samhälle.
Soc & koms rektor Tuomas Martikainen har jobbat i krysset religion–samhälle.

Religionsvetaren Tuomas Martikainen blev ny Soc & kom-rektor

MÅNGKULTUR.

Svenska social- och kommunalhögskolan får med Tuomas Martikainen en religionsvetare som ny rektor. Generationer av social­arbetare och journalister har utbildats vid skolan, men i dag arbetar man också med frågor om relationer mellan etniska folkgrupper.

30.12.2022 kl. 14:16

Det är första dagen för Tuomas Martikainen på nya jobbet som rektor för Soc & kom i Krono­hagen i Helsingfors. Ute gryr en grå vinterdag bara långsamt. I vesti­bulen önskar de som kilar förbi honom lycka till. "Det kommer ju nog inte att bli så lätt", säger en man som skakar hand och sedan fortsätter inåt kaféet.

Tuomas Martikainen ler lite morgonblekt. Rektorsvalet vid Soc & kom har varit turbulent. Den avgående rektorn, juristen Johan Bärlund kämpade om sin post och anklagade urvalsprocessen för att ha varit partisk. Till slut säger han ändå i offentligheten att han fogar sig i att Martikainen utses till jobbet.

Det är lite otippat att en religionsvetare och kulturantropolog som Tuomas Martikainen blir rektor för en traditionellt samhällsvetenskaplig utbildning. Men det finns en stark nyare tradition inom Soc &kom att studera etniska relationer.

– Soc & kom är bra på forskning om invandring, diskriminering eller rasism, säger Tuomas Martikainen.

I den skärningspunkten hittar han sig själv, som en samhällsvetare som också känner till bland annat religioners innehåll, säger han.

Professorshem i Tyskland

Tuomas Martikainen, 51, är uppvuxen i ett akademiskt teologhem. Hans far Jouko Martikainen var bland annat först sekreterare till tre ärke­biskopar och blev senare professor i orientaliska kyrkors historia i tyska Göttingen.

Hemmet gav Tuomas Martikainen en religiös uppväxt, ett prästhem med aftonbön och andliga barnsånger.

Tuomas var intresserad av historia, religion och samhälle och studerade vid Åbo universitet. Sin doktorsavhandling gjorde han 2004 vid Åbo Akademi om hur Åbo stad genom historien har haft relativt många invandrare och en historia av olika religioner och trosriktningar som har mötts.

Hans senaste intresse har varit hur migrationen i världen enligt den tysk-amerikanska sociologen Steven Vertovec har exploderat upp i super­diversitet – en ny sorts etnisk mångfald särskilt i världens stora metropoler.

– En utveckling efter det kalla kriget, som vi ser också i Finland. Det är svårt att längre använda de begrepp vi tidigare har haft för etnisk, kulturell och religiös mångfald, säger Tuomas Martikainen.

Invandrarna är inte längre homogena och lätt överskådliga minoriteter. Nu behöver man se allting mera från den enskilda migrantens eget perspektiv. Ju yngre människor man går till, desto större är dessutom den religiösa mångfalden. säger han.

»Jag har lärt mig känna kyrkan inifrån genom projekt om islam.«

Islam blir mindre en invandrarreligion

Så är det också med islam i Finland, som har varit ett av Tuomas Martikainens fokusområden. I frågor om islam har han varit rådgivare till den evangelisk-lutherska kyrkan.

– Det finns en stor mångfald bland muslimerna. Det är också en demografiskt ung grupp, med många barn. Vi kommer inom fem till tio år att få flera akademiskt utbildade unga muslimer. Muslimerna kommer också att bli mera en nationell religiös minoritet än en grupp som associeras med invandring, säger Tuomas Martikainen.

"Mycket är bra inom Soc & kom också"

Men nu blir det mera förvaltning och rektorsuppdrag vid Soc & kom för ett tag. Rektorsvalet har varit stökigt och i offentligheten surrar rykten om dåligt arbetsklimat vid högskolan.

Tuomas Martikainen har fem års chefserfarenhet från Migrationsinstitutet och har också jobbat vid Soc & kom tidigare.

– Jag vet inte exakt vad problemen är. Men jag har sett det ena och det andra tidigare, och går in med öppna ögon. Det finns mycket som är bra vid Soc & kom också.



Tuomas Martikainen

– Ny rektor för Svenska social- och kommunalhögskolan från 1 januari 2023.

– Religionsvetare med islam i Finland som ett av sina expertisområden.

– Doktorerade med en avhandling vid ÅA 2004 om Åbo som religiöst mångkulturell stad.

– Tidigare chefsjobb: ledare för Migrations­institutet 2015–2020.

– Senaste jobb: lektor i kulturantropologi vid Östra Finlands universitet i Joensuu

– Ålder: 51 år.

Text och foto: Jan-Erik Andelin


Kyrka. Antalet vägkyrkor är rekordstort i år. I Svenskfinland hör endast ett fåtal församlingar till nätverket. 21.6.2010 kl. 00:00

Kyrka. Femhundra personer har varit engagerade i utbyggnaden av Flynängens bönehus i Kållby, Pedersöre under vintern. Talkoinsatsen har sparat Kållby Fridsförening över 200 000 euro i reda pengar. 2.6.2010 kl. 00:00

Kyrka. Under temat Hav och himmel samlades svenska missionsvänner från hela landet tillsammans med utländska gäster och talare till Finska Missionssällskapets sommarfest. 21.6.2010 kl. 00:00

Människa. Vi utmanar våra läsare att hitta vår tids profeter. Skicka in ditt förslag till redaktionen senast den 29 juni. 21.6.2010 kl. 00:00

Kultur. Stabenfeldt-förlaget har beslutit att inte publicera bokserien Sweep i Finland, Sverige och Norge. Orsaken är att bokens innehåll förknippas med wicca-religionen, skriver Helsingin Sanomat. 20.6.2010 kl. 00:00

Kyrka. På söndag återinvigs Hammarlands kyrka. Under våren har kyrkan restaurerats, efter att den brandskadades då två tonårsflickor kastat in brandbomber genom fönstren. 19.6.2010 kl. 00:00

Människa. För Dan Krogars är sommar lika med läger. Jobbigt? Nej, han storgillar dem. 18.6.2010 kl. 00:00

Människa. Efter 44 år, fem länder och upplevelser från A till Ö har Sari Nieminen lärt sig minst en sak: allt samverkar till det bästa. 17.6.2010 kl. 00:00

Ledare. testingress 17.6.2010 kl. 00:00

Kyrka. En färsk undersökning visar att två procent av prästerna i lutherska kyrkan har för biktsamtal med personer som utnyttjat barn sexuellt. - I kyrkans själavårdande arbete möter man i första hand de som blivit offer för utnyttjande, säger Kimmo Kääriäinen, chef för Kyrkans forskningscentral. 17.6.2010 kl. 00:00

Kultur. För tjugo år sedan berättade Karl-Erik Wikström om sina erfarenheter av att vara mobbningsoffer i en intervju i Kyrkpressen. Sedan dess har mycket hänt. Nu debuterar han som författare. 17.6.2010 kl. 00:00

Ledare. ”Ingen av er tror på allvar, om ni inte hoppas att andra ska få det ni själva önskar få.” I helgen samlades Finska Missionssällskapet (FMS) till årsmöte och sommarfest i Varkaus. FMS är den största av kyrkans sju officiella missionsorganisationer. 17.6.2010 kl. 00:00

May Wikström. Vår utlandssejour förnyade vårt böneliv. Närmare bestämt i form av Cicer arietinum, bönan Chickpea, som på svenska har det missvisande namnet kikärt. 17.6.2010 kl. 00:00

Samhälle. Kyrkan har varit en betydande initiativtagare till det som kallas ansvarsfulla placeringar. Men vad är det och är det ansvarsfullt ”på riktigt”? 16.6.2010 kl. 00:00

Kyrka. Domkapitlet hörsammade Erik Vikströms begäran om att beskyllningarna mot honom bör utredas. En genom- gång av diarieböcker från en 24-årsperiod är snart klar. 16.6.2010 kl. 00:00

Familjen Holmgård: Nicklas, Oliver och Sandra.

Personligt. Familjen Holmgårds dagar kretsar mest runt mattan på vardagsrumsgolvet. Där är Oliver, 3,5 år, medelpunkten. Oliver lider av sjukdomen INCL och bryts sakta ner. 7.3.2019 kl. 13:00
Askonsdagen har fått sitt namn från Bibelns beskrivning av ånger och bot som symboliseras av att man klär sig i säck och strör aska över huvudet. På askonsdagen ordnar många församlingar mässor där prästen tecknar ett kors av aska i pannan på de deltagare som så önskar.

ekofasta. ”För att vi tillsammans skall kunna bevara hoppet.” I sin hälsning inför fastan vädjar biskoparna i evangelisk-lutherska kyrkan i Finland för klimatet. 6.3.2019 kl. 11:49
Ida Haapamäki kommer från Kristinestad och jobbar för Marthaförbundet i Helsingfors.

ekofasta. Avstå från nya kläder och vårda de du har, säger Ida Haapamäki. Fastan kan bli en solidarisk handling med miljön och människorna som producerat det du har på dig. 1.3.2019 kl. 17:40

klimat. Kyrkostyrelsens plenum godkände kyrkans energi- och klimatstrategi. Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland har som mål att bli koldioxidneutral senast år 2030. Ett av målen är att kyrkan ska vara en aktiv samhällspåverkare i klimatfrågor. 26.2.2019 kl. 17:13

Kristinestad. Förtroendeklyftan inom Kristinestads svenska församling ska gå att överbygga. Det står klart efter biskop Björn Vikströms besök i församlingen på torsdagen. 22.2.2019 kl. 13:40