Soc & koms rektor Tuomas Martikainen har jobbat i krysset religion–samhälle.
Soc & koms rektor Tuomas Martikainen har jobbat i krysset religion–samhälle.

Religionsvetaren Tuomas Martikainen blev ny Soc & kom-rektor

MÅNGKULTUR.

Svenska social- och kommunalhögskolan får med Tuomas Martikainen en religionsvetare som ny rektor. Generationer av social­arbetare och journalister har utbildats vid skolan, men i dag arbetar man också med frågor om relationer mellan etniska folkgrupper.

30.12.2022 kl. 14:16

Det är första dagen för Tuomas Martikainen på nya jobbet som rektor för Soc & kom i Krono­hagen i Helsingfors. Ute gryr en grå vinterdag bara långsamt. I vesti­bulen önskar de som kilar förbi honom lycka till. "Det kommer ju nog inte att bli så lätt", säger en man som skakar hand och sedan fortsätter inåt kaféet.

Tuomas Martikainen ler lite morgonblekt. Rektorsvalet vid Soc & kom har varit turbulent. Den avgående rektorn, juristen Johan Bärlund kämpade om sin post och anklagade urvalsprocessen för att ha varit partisk. Till slut säger han ändå i offentligheten att han fogar sig i att Martikainen utses till jobbet.

Det är lite otippat att en religionsvetare och kulturantropolog som Tuomas Martikainen blir rektor för en traditionellt samhällsvetenskaplig utbildning. Men det finns en stark nyare tradition inom Soc &kom att studera etniska relationer.

– Soc & kom är bra på forskning om invandring, diskriminering eller rasism, säger Tuomas Martikainen.

I den skärningspunkten hittar han sig själv, som en samhällsvetare som också känner till bland annat religioners innehåll, säger han.

Professorshem i Tyskland

Tuomas Martikainen, 51, är uppvuxen i ett akademiskt teologhem. Hans far Jouko Martikainen var bland annat först sekreterare till tre ärke­biskopar och blev senare professor i orientaliska kyrkors historia i tyska Göttingen.

Hemmet gav Tuomas Martikainen en religiös uppväxt, ett prästhem med aftonbön och andliga barnsånger.

Tuomas var intresserad av historia, religion och samhälle och studerade vid Åbo universitet. Sin doktorsavhandling gjorde han 2004 vid Åbo Akademi om hur Åbo stad genom historien har haft relativt många invandrare och en historia av olika religioner och trosriktningar som har mötts.

Hans senaste intresse har varit hur migrationen i världen enligt den tysk-amerikanska sociologen Steven Vertovec har exploderat upp i super­diversitet – en ny sorts etnisk mångfald särskilt i världens stora metropoler.

– En utveckling efter det kalla kriget, som vi ser också i Finland. Det är svårt att längre använda de begrepp vi tidigare har haft för etnisk, kulturell och religiös mångfald, säger Tuomas Martikainen.

Invandrarna är inte längre homogena och lätt överskådliga minoriteter. Nu behöver man se allting mera från den enskilda migrantens eget perspektiv. Ju yngre människor man går till, desto större är dessutom den religiösa mångfalden. säger han.

»Jag har lärt mig känna kyrkan inifrån genom projekt om islam.«

Islam blir mindre en invandrarreligion

Så är det också med islam i Finland, som har varit ett av Tuomas Martikainens fokusområden. I frågor om islam har han varit rådgivare till den evangelisk-lutherska kyrkan.

– Det finns en stor mångfald bland muslimerna. Det är också en demografiskt ung grupp, med många barn. Vi kommer inom fem till tio år att få flera akademiskt utbildade unga muslimer. Muslimerna kommer också att bli mera en nationell religiös minoritet än en grupp som associeras med invandring, säger Tuomas Martikainen.

"Mycket är bra inom Soc & kom också"

Men nu blir det mera förvaltning och rektorsuppdrag vid Soc & kom för ett tag. Rektorsvalet har varit stökigt och i offentligheten surrar rykten om dåligt arbetsklimat vid högskolan.

Tuomas Martikainen har fem års chefserfarenhet från Migrationsinstitutet och har också jobbat vid Soc & kom tidigare.

– Jag vet inte exakt vad problemen är. Men jag har sett det ena och det andra tidigare, och går in med öppna ögon. Det finns mycket som är bra vid Soc & kom också.



Tuomas Martikainen

– Ny rektor för Svenska social- och kommunalhögskolan från 1 januari 2023.

– Religionsvetare med islam i Finland som ett av sina expertisområden.

– Doktorerade med en avhandling vid ÅA 2004 om Åbo som religiöst mångkulturell stad.

– Tidigare chefsjobb: ledare för Migrations­institutet 2015–2020.

– Senaste jobb: lektor i kulturantropologi vid Östra Finlands universitet i Joensuu

– Ålder: 51 år.

Text och foto: Jan-Erik Andelin


Människa. Från bussfönstret såg hon hur folk bodde i lerhyddor längs vägkanten. Hon såg dem sitta i dammet och det var där de föddes, levde och dog. 27.1.2011 kl. 00:00

May Wikström. Mitt vardagsrum är 1+1+2+2+2+2+2+2. 27.1.2011 kl. 00:00

Ledare. Sportmagasinets säsongstart i FST häromveckan bjöd på ett program att älska eller att hata. 27.1.2011 kl. 00:00

Kyrka. – Det är det bästa materialet jag stött på. Ungdomsarbetsledare Catarina Lindgren i Vörå döljer inte sin entusiasm över Bibeläventyret. 26.1.2011 kl. 00:00

Kyrka. Kristdemokraternas ordförande Päivi Räsänen belönas med utmärkelsen årets kristna mediainsats. Utmärkelsen väcker debatt inom kyrkan. 26.1.2011 kl. 00:00

Kyrka. Lutherska kyrkan har fyra huvudmål inför vårens riksdagsval. 26.1.2011 kl. 00:00

Världen. För tjugo år sedan startade Finska missionssällskapet en församling i Siu Hong i nordösta delen av Hongkong. Det blev den sista FMS startade och den är fortfarande den minsta. 25.1.2011 kl. 00:00

Samhälle. Kristna, judar och muslimer i Finland har grundat ett nytt samarbetsforum, Religionernas samarbete i Finland (RESA-forumet r.f.). 25.1.2011 kl. 00:00

Kyrka. De första svenskspråkiga webbutbildarna har snabbutbildats för att hjälpa församlingarna ta i bruk sociala medier. 25.1.2011 kl. 00:00

Kyrka. Sedd & hörd är ett projekt som vill stärka barn och ungas delaktighet i församlingarna och som bekostas av undervisningsministeriet. 24.1.2011 kl. 00:00

Kyrka. Utvecklingen av församlingsstrukturen i Lojotrakten har inletts. 23.1.2011 kl. 00:00

Kultur.  – Det är dansarens egen inre inställning som är avgörande, säger Titta Tunkkari, inhemsk pionjär inom kristen professionell danskonst och aktiv i Xaris Dance Finland.   22.1.2011 kl. 00:00

Samhälle. Vasa, Närpes, Jeppo och Raseborg. Det är några av de orter där Kvinnobanken är på gång att utvidga sin verksamhet i Svenskfinland. 21.1.2011 kl. 00:00

Johan Sandberg. Jag har klarat av det. Jag har klarat av att gå fram till vilt främmande mänskor på gatan och ställt den kontroversiella frågan: Känner du Jesus? 20.1.2011 kl. 00:00

Ledare. I dagarna gör sig drygt niohundra frivilliga ansvarstagare i församlingarna hemmastadda på de platser som väljarna anförtrott dem. Många församlingar har ordnat välsignelseakter för de nyvalda i samband med årets första gudstjänster. De har samlats och knutit de första kontakterna, med varandra och med de anställda. 20.1.2011 kl. 00:00

Elina Takala märker ofta att de människor som befolkar romaner också finns i verkliga livet.

läsning. När vi läser undersöker vi våra sår – men vi vårdar dem också. Teologen Elina Takala forskar i den amerikanska författaren Marilynne Robinsons Gilead-trilogi. 1.11.2019 kl. 11:05
Thomas Rosenberg tycker att församlingsrådet i Agricola svenska församling borde tänka om.

agricola församling. Thomas Rosenberg, viceordförande i gemensamma kyrkofullmäktige i Agricola svenska församling, försöker få en ändring i församlingsrådets beslut att säga upp prenumerationen på Kyrkpressen för sina medlemmar 2020. 31.10.2019 kl. 18:28
Martti Vähäkangas, Marcus Henricson och Olav S Melin ställer upp för listan "För Kristi kyrka".

kyrkomötesval. Fler tunga namn ställer upp på listan "För Kristi kyrka", som samlar kandidater inför valet av lekmannaombud i kyrkomötet. 31.10.2019 kl. 14:46
Kai Sadinmaa säger att man också kan tända ljus hemma om graven är för långt borta.

Begravningsplatser. Fjolårets sommar på Malms begravningsplats tvingade Kai Sadinmaa att möta sin dödsrädsla. Nu känns begravningsplatsen rik och levande. 31.10.2019 kl. 00:01
Dessa sex har representerat Borgå stift och Åland i kyrkomötet.

Kyrkomötet. I snart fyra år har samma gäng samlats i Åbo varje maj och november för att rita upp kyrkans riktning. Nu är deras tid snart slut. I februari blir det nytt kyrkomötesval. Kyrkpressen ställde två frågor till de ombud som representerat Borgå stift och Åland för att ta reda på vad arbetet i kyrkomötet egentligen går ut på. 31.10.2019 kl. 07:00