Soc & koms rektor Tuomas Martikainen har jobbat i krysset religion–samhälle.
Soc & koms rektor Tuomas Martikainen har jobbat i krysset religion–samhälle.

Religionsvetaren Tuomas Martikainen blev ny Soc & kom-rektor

MÅNGKULTUR.

Svenska social- och kommunalhögskolan får med Tuomas Martikainen en religionsvetare som ny rektor. Generationer av social­arbetare och journalister har utbildats vid skolan, men i dag arbetar man också med frågor om relationer mellan etniska folkgrupper.

30.12.2022 kl. 14:16

Det är första dagen för Tuomas Martikainen på nya jobbet som rektor för Soc & kom i Krono­hagen i Helsingfors. Ute gryr en grå vinterdag bara långsamt. I vesti­bulen önskar de som kilar förbi honom lycka till. "Det kommer ju nog inte att bli så lätt", säger en man som skakar hand och sedan fortsätter inåt kaféet.

Tuomas Martikainen ler lite morgonblekt. Rektorsvalet vid Soc & kom har varit turbulent. Den avgående rektorn, juristen Johan Bärlund kämpade om sin post och anklagade urvalsprocessen för att ha varit partisk. Till slut säger han ändå i offentligheten att han fogar sig i att Martikainen utses till jobbet.

Det är lite otippat att en religionsvetare och kulturantropolog som Tuomas Martikainen blir rektor för en traditionellt samhällsvetenskaplig utbildning. Men det finns en stark nyare tradition inom Soc &kom att studera etniska relationer.

– Soc & kom är bra på forskning om invandring, diskriminering eller rasism, säger Tuomas Martikainen.

I den skärningspunkten hittar han sig själv, som en samhällsvetare som också känner till bland annat religioners innehåll, säger han.

Professorshem i Tyskland

Tuomas Martikainen, 51, är uppvuxen i ett akademiskt teologhem. Hans far Jouko Martikainen var bland annat först sekreterare till tre ärke­biskopar och blev senare professor i orientaliska kyrkors historia i tyska Göttingen.

Hemmet gav Tuomas Martikainen en religiös uppväxt, ett prästhem med aftonbön och andliga barnsånger.

Tuomas var intresserad av historia, religion och samhälle och studerade vid Åbo universitet. Sin doktorsavhandling gjorde han 2004 vid Åbo Akademi om hur Åbo stad genom historien har haft relativt många invandrare och en historia av olika religioner och trosriktningar som har mötts.

Hans senaste intresse har varit hur migrationen i världen enligt den tysk-amerikanska sociologen Steven Vertovec har exploderat upp i super­diversitet – en ny sorts etnisk mångfald särskilt i världens stora metropoler.

– En utveckling efter det kalla kriget, som vi ser också i Finland. Det är svårt att längre använda de begrepp vi tidigare har haft för etnisk, kulturell och religiös mångfald, säger Tuomas Martikainen.

Invandrarna är inte längre homogena och lätt överskådliga minoriteter. Nu behöver man se allting mera från den enskilda migrantens eget perspektiv. Ju yngre människor man går till, desto större är dessutom den religiösa mångfalden. säger han.

»Jag har lärt mig känna kyrkan inifrån genom projekt om islam.«

Islam blir mindre en invandrarreligion

Så är det också med islam i Finland, som har varit ett av Tuomas Martikainens fokusområden. I frågor om islam har han varit rådgivare till den evangelisk-lutherska kyrkan.

– Det finns en stor mångfald bland muslimerna. Det är också en demografiskt ung grupp, med många barn. Vi kommer inom fem till tio år att få flera akademiskt utbildade unga muslimer. Muslimerna kommer också att bli mera en nationell religiös minoritet än en grupp som associeras med invandring, säger Tuomas Martikainen.

"Mycket är bra inom Soc & kom också"

Men nu blir det mera förvaltning och rektorsuppdrag vid Soc & kom för ett tag. Rektorsvalet har varit stökigt och i offentligheten surrar rykten om dåligt arbetsklimat vid högskolan.

Tuomas Martikainen har fem års chefserfarenhet från Migrationsinstitutet och har också jobbat vid Soc & kom tidigare.

– Jag vet inte exakt vad problemen är. Men jag har sett det ena och det andra tidigare, och går in med öppna ögon. Det finns mycket som är bra vid Soc & kom också.



Tuomas Martikainen

– Ny rektor för Svenska social- och kommunalhögskolan från 1 januari 2023.

– Religionsvetare med islam i Finland som ett av sina expertisområden.

– Doktorerade med en avhandling vid ÅA 2004 om Åbo som religiöst mångkulturell stad.

– Tidigare chefsjobb: ledare för Migrations­institutet 2015–2020.

– Senaste jobb: lektor i kulturantropologi vid Östra Finlands universitet i Joensuu

– Ålder: 51 år.

Text och foto: Jan-Erik Andelin


Kyrka. Det nygrundade RESA-forumet har religionsfrihetsfrågor och religionens synlighet i samhället på sin agenda. 2.2.2011 kl. 00:00

Kyrka. Glest befolkade församlingar får 1,8 miljoner i komplettering av skatteintäkter, beslöt Kyrkostyrelsens plenum förra veckan. 2.2.2011 kl. 00:00

Samhälle. Under de kommande två åren fungerar Stig Kankkonen som vice ordförande för Esbo kyrkliga samfällighets gemensamma kyrkofullmäktige. Han har också valts till ordförande för Lärkullastiftelsen. 1.2.2011 kl. 00:00

Samhälle. Goodwill-ambassadören Johan Candelin har valts till årets österbottning, rapporterar Vasabladet. Han fick nästan en tredjedel av rösterna i tävlingen, som arrangerades av de österbottniska tidningarna. 1.2.2011 kl. 00:00

Kyrka. UK uppmanar församlingarna i stiftet att bilda ungdomsråd. 31.1.2011 kl. 00:00

Kyrka. En av helgens hetaste debatter under Ungdomens kyrkodagar berörde rättvisefrågor. Rättvist kaffe och choklad har bytts ut mot mobiltelefoner och datorer, i dag handlar det om rättvisemärkt elektronik. 31.1.2011 kl. 00:00

Kyrka. Ungdomens kyrkodagar föreslår att nästa års upplaga av UK samordnas med de finlandssvenska kyrkodagarna. 31.1.2011 kl. 00:00

Kyrka. Årets UK-beslut har rört sig både i hemförsamlingen och i Kongo. 29.1.2011 kl. 00:00

Kyrka. Ungdomens kyrkodagar är i full gång i Karis. Se bilder! 29.1.2011 kl. 00:00

Kyrka. Stämningen var på topp när skivan med UK-temasånger släpptes vid Lärkkulla på fredagskvällen. 29.1.2011 kl. 00:00

Världen. Demonstrationerna sprider sig från timme till timme. I Egypten tar tusentals till gatorna trots att organiserade demonstrationer är förbjudna. 28.1.2011 kl. 00:00

Kyrka. Jona Granlund från Åbo valdes till ordförande för Ungdomens kyrkodagar 2011. 28.1.2011 kl. 00:00

Kyrka. Ungdomens kyrkodagar 2011 inleddes på torsdagen med en kvällsmässa i Karis kyrka. 28.1.2011 kl. 00:00

Världen. Ett fyrtiotal män samlas till gemensam morgonbön varje dag på tåget mellan Jerusalem och Tel Aviv. 28.1.2011 kl. 00:00

Kyrka. I kväll inleds Ungdomens Kyrkodagar 2011. Det blir ingen planerad livestreaming av UK, åtminstone inte i år. 27.1.2011 kl. 00:00

Kyrkomötet. Tydliga prioriteringar och inget osthyvlande, löd budskapet från kyrkomötets ekonomiutskott. I nästa års budget ingår pengar för att förverkliga kyrkans klimatstrategi och för att anställa en koordinator för pilgrimsvandringsverksamheten. 7.11.2019 kl. 12:30
Ärkebiskop Tapio Luoma.

Kyrkomötet. Ärkebiskop Tapio Luoma öppnade mandatperiodens sista kyrkomöte med ett tal om maktutövning och ansvar. 4.11.2019 kl. 11:22
Andreas Nykvist är med i Kristna brväringsgruppen och "diggar" stämningen på Höstdagarna.

Höstdagarna. Bra stämning! Kul! Råddigt! Gemenskap! Så säger ungdomarna själva när de kommenterar Höstdagarna. En samling som lockat kring 600 deltagare till Toijala också i år. Och biskopen bidrog med att berätta något som gjorde alla helt tysta. 2.11.2019 kl. 17:24
En grav i havet är också en grav, men det är ändå inte riktigt samma sak.

allhelgona. Vad betyder det att ha en grav att gå till? Mycket. 2.11.2019 kl. 11:13
Mia Bäck är kyrkoherde i Åbo.

betraktat. "Det känns tryggt att ha en uppståndelsepärla att gripa mellan de hårt böjda och ledsna fingrarna. Det känns värdefullt att få dela både sorgen och hoppet", skriver Mia Bäck inför Alla helgons dag. 1.11.2019 kl. 14:20