Soc & koms rektor Tuomas Martikainen har jobbat i krysset religion–samhälle.
Soc & koms rektor Tuomas Martikainen har jobbat i krysset religion–samhälle.

Religionsvetaren Tuomas Martikainen blev ny Soc & kom-rektor

MÅNGKULTUR.

Svenska social- och kommunalhögskolan får med Tuomas Martikainen en religionsvetare som ny rektor. Generationer av social­arbetare och journalister har utbildats vid skolan, men i dag arbetar man också med frågor om relationer mellan etniska folkgrupper.

30.12.2022 kl. 14:16

Det är första dagen för Tuomas Martikainen på nya jobbet som rektor för Soc & kom i Krono­hagen i Helsingfors. Ute gryr en grå vinterdag bara långsamt. I vesti­bulen önskar de som kilar förbi honom lycka till. "Det kommer ju nog inte att bli så lätt", säger en man som skakar hand och sedan fortsätter inåt kaféet.

Tuomas Martikainen ler lite morgonblekt. Rektorsvalet vid Soc & kom har varit turbulent. Den avgående rektorn, juristen Johan Bärlund kämpade om sin post och anklagade urvalsprocessen för att ha varit partisk. Till slut säger han ändå i offentligheten att han fogar sig i att Martikainen utses till jobbet.

Det är lite otippat att en religionsvetare och kulturantropolog som Tuomas Martikainen blir rektor för en traditionellt samhällsvetenskaplig utbildning. Men det finns en stark nyare tradition inom Soc &kom att studera etniska relationer.

– Soc & kom är bra på forskning om invandring, diskriminering eller rasism, säger Tuomas Martikainen.

I den skärningspunkten hittar han sig själv, som en samhällsvetare som också känner till bland annat religioners innehåll, säger han.

Professorshem i Tyskland

Tuomas Martikainen, 51, är uppvuxen i ett akademiskt teologhem. Hans far Jouko Martikainen var bland annat först sekreterare till tre ärke­biskopar och blev senare professor i orientaliska kyrkors historia i tyska Göttingen.

Hemmet gav Tuomas Martikainen en religiös uppväxt, ett prästhem med aftonbön och andliga barnsånger.

Tuomas var intresserad av historia, religion och samhälle och studerade vid Åbo universitet. Sin doktorsavhandling gjorde han 2004 vid Åbo Akademi om hur Åbo stad genom historien har haft relativt många invandrare och en historia av olika religioner och trosriktningar som har mötts.

Hans senaste intresse har varit hur migrationen i världen enligt den tysk-amerikanska sociologen Steven Vertovec har exploderat upp i super­diversitet – en ny sorts etnisk mångfald särskilt i världens stora metropoler.

– En utveckling efter det kalla kriget, som vi ser också i Finland. Det är svårt att längre använda de begrepp vi tidigare har haft för etnisk, kulturell och religiös mångfald, säger Tuomas Martikainen.

Invandrarna är inte längre homogena och lätt överskådliga minoriteter. Nu behöver man se allting mera från den enskilda migrantens eget perspektiv. Ju yngre människor man går till, desto större är dessutom den religiösa mångfalden. säger han.

»Jag har lärt mig känna kyrkan inifrån genom projekt om islam.«

Islam blir mindre en invandrarreligion

Så är det också med islam i Finland, som har varit ett av Tuomas Martikainens fokusområden. I frågor om islam har han varit rådgivare till den evangelisk-lutherska kyrkan.

– Det finns en stor mångfald bland muslimerna. Det är också en demografiskt ung grupp, med många barn. Vi kommer inom fem till tio år att få flera akademiskt utbildade unga muslimer. Muslimerna kommer också att bli mera en nationell religiös minoritet än en grupp som associeras med invandring, säger Tuomas Martikainen.

"Mycket är bra inom Soc & kom också"

Men nu blir det mera förvaltning och rektorsuppdrag vid Soc & kom för ett tag. Rektorsvalet har varit stökigt och i offentligheten surrar rykten om dåligt arbetsklimat vid högskolan.

Tuomas Martikainen har fem års chefserfarenhet från Migrationsinstitutet och har också jobbat vid Soc & kom tidigare.

– Jag vet inte exakt vad problemen är. Men jag har sett det ena och det andra tidigare, och går in med öppna ögon. Det finns mycket som är bra vid Soc & kom också.



Tuomas Martikainen

– Ny rektor för Svenska social- och kommunalhögskolan från 1 januari 2023.

– Religionsvetare med islam i Finland som ett av sina expertisområden.

– Doktorerade med en avhandling vid ÅA 2004 om Åbo som religiöst mångkulturell stad.

– Tidigare chefsjobb: ledare för Migrations­institutet 2015–2020.

– Senaste jobb: lektor i kulturantropologi vid Östra Finlands universitet i Joensuu

– Ålder: 51 år.

Text och foto: Jan-Erik Andelin


Kyrka. Tusentals laestadianer samlades till sommarmöte i Esse under veckoslutet. 11.7.2011 kl. 00:00

Kyrka. Finland har förbundit sig att minska antalet personer som lever under fattigdomsgränsen med 150 000 fram till år 2020. Kyrkan utmanar affärslivets representanter att verka aktivt för att bekämpa fattigdomen. 8.7.2011 kl. 00:00

Människa. Olle Eriksson fanns på de sydafrikanska myndigheternas svarta lista under Namibias självständighetskamp. Han påstods ”ha en vit hud men ett svart hjärta” och tog det som en komplimang. 7.7.2011 kl. 00:00

Samhälle. – Kyrkorna måste höja rösten när flyktingarnas och invandrarnas människovärde kränks, säger Marja-Liisa Laihia, Finlands representant vid konferensen Churches’ Commissions for Migrants in Europe (CCME) i Bukarest. 7.7.2011 kl. 00:00

Övriga. ”Jesus älskar när vi dansar så här galet till hans ära. När vi släpper loss och inte bekymrar oss om hur det ser ut.” 7.7.2011 kl. 00:00

Ledare. Regeringen Katainens program är frukten av många spretiga viljor. Det kan tydligt utläsas i regeringsprogramtexten för det folk i ”ett öppet, rättvist och djärvt Finland” som hans koalition vill leda under den närmsta framtiden. 7.7.2011 kl. 00:00

Kyrka. När kyrkoherde Per-Erik Örn i Korsholm predikar vid konfirmationer brukar han också påminna om församlingens fotoetikett. 6.7.2011 kl. 00:00

Kyrka. När evangeliföreningen SLEF firade årsfest i Övermark under veckoslutet fick man celebert besök: prosten F.G. Hedberg själv som 31-årig replotbo rörde sig bland de sina och gav läsprov på sina texter. 4.7.2011 kl. 00:00

Kyrka. Franciskusfesten avslutades på söndagen i Kökar. Nästa års tema blir kvinnorna i Franciskus omgivning. 4.7.2011 kl. 00:00

Kultur. Radio Deis friluftsjippo Dei Festival ordnas i år för första gången i Svenskfinland. 4.7.2011 kl. 00:00

Kultur. Passionsberättelsen 7 dygn i Jerusalem framförs också nästa år i österbottnisk tappning. 3.7.2011 kl. 00:00

Kyrka. Franciskusdagarna pågår som bäst på Kökar. Nyheter för i år är bland annat fågelvandringar och nya gudstjänsttider, på söndag eftermiddag i stället för förmiddag. 2.7.2011 kl. 00:00

Världen. Över 90 procent av världens kristna godkände en gemensam rekommendation för vittnesbörd om kristen tro. Rekommendationen offentliggjordes i Geneve den 28 juni 2011. 2.7.2011 kl. 00:00

Kultur. Det kristna popbandet Paddington avslutade sin karriär med ny skiva och avskedskonsert. 1.7.2011 kl. 00:00

Kyrka. Den 1-3 juli arrangeras Franciskusfesten på Åland. Temat för festen är Pilgrimsskap. Dagarna bjuder på föredrag, konserter och flera kortare vandringar. 30.6.2011 kl. 00:00

Brändö-Kumlinge församling är en liten församling, där kyrkoherden får sköta tekniken själv.

strömning. Att strömma andakter och gudstjänster är nytt i många församlingar, men Kent Danielsson satte igång genast, även om han är nybörjare. 18.3.2020 kl. 16:08
Mikael Kurkiala har vuxit upp i Finland men flyttade till Sverige under studietiden.

Modernitet. Mikael Kurkiala är kulturantropologen som länge trodde att kyrkans språk och ritualer tillhörde de andra – inte honom. I dag är han omvärldsbevakare för Svenska kyrkan och tycker att kyrkan tillhör alla, inte bara de troende. 18.3.2020 kl. 12:43
Den här bilden är tagen i St. Marys Church i Dingle, Irland. Där firar kyrkorna tillsvidare mässa, men inte med fler än 100 personer.

coronaepidemin. I hela Europa kämpar kyrkorna med samma problem: hur ska man ha kontakt med församlingsmedlemmarna, men samtidigt skydda dem från att bli smittade av coronaviruset? 17.3.2020 kl. 17:27
Biskop Bo-Göran Åstrand vill poängtera att församlingen finns där för alla medlemmar som behöver den.

coronaepidemin. Kyrkliga förrättningar sköts nu med undantagsarrangemang: högst tio kan delta. Till gudstjänst samlas församlingen inte fysiskt. – Men vi har inte släckt lamporna, säger biskop Bo-Göran Åstrand och hoppas på fungerande tekniska lösningar ute i församlingarna 16.3.2020 kl. 21:06
Kyrkorna stängs för gudstjänstgemenskap, men hålls öppna för stillhet och bön.

undantagstillstånd. Nu råder undantagstillstånd i Finland. Gudstjänsterna fortsätter, men utan att församlingen är närvarande i kyrkorummet. 16.3.2020 kl. 19:21