Soc & koms rektor Tuomas Martikainen har jobbat i krysset religion–samhälle.
Soc & koms rektor Tuomas Martikainen har jobbat i krysset religion–samhälle.

Religionsvetaren Tuomas Martikainen blev ny Soc & kom-rektor

MÅNGKULTUR.

Svenska social- och kommunalhögskolan får med Tuomas Martikainen en religionsvetare som ny rektor. Generationer av social­arbetare och journalister har utbildats vid skolan, men i dag arbetar man också med frågor om relationer mellan etniska folkgrupper.

30.12.2022 kl. 14:16

Det är första dagen för Tuomas Martikainen på nya jobbet som rektor för Soc & kom i Krono­hagen i Helsingfors. Ute gryr en grå vinterdag bara långsamt. I vesti­bulen önskar de som kilar förbi honom lycka till. "Det kommer ju nog inte att bli så lätt", säger en man som skakar hand och sedan fortsätter inåt kaféet.

Tuomas Martikainen ler lite morgonblekt. Rektorsvalet vid Soc & kom har varit turbulent. Den avgående rektorn, juristen Johan Bärlund kämpade om sin post och anklagade urvalsprocessen för att ha varit partisk. Till slut säger han ändå i offentligheten att han fogar sig i att Martikainen utses till jobbet.

Det är lite otippat att en religionsvetare och kulturantropolog som Tuomas Martikainen blir rektor för en traditionellt samhällsvetenskaplig utbildning. Men det finns en stark nyare tradition inom Soc &kom att studera etniska relationer.

– Soc & kom är bra på forskning om invandring, diskriminering eller rasism, säger Tuomas Martikainen.

I den skärningspunkten hittar han sig själv, som en samhällsvetare som också känner till bland annat religioners innehåll, säger han.

Professorshem i Tyskland

Tuomas Martikainen, 51, är uppvuxen i ett akademiskt teologhem. Hans far Jouko Martikainen var bland annat först sekreterare till tre ärke­biskopar och blev senare professor i orientaliska kyrkors historia i tyska Göttingen.

Hemmet gav Tuomas Martikainen en religiös uppväxt, ett prästhem med aftonbön och andliga barnsånger.

Tuomas var intresserad av historia, religion och samhälle och studerade vid Åbo universitet. Sin doktorsavhandling gjorde han 2004 vid Åbo Akademi om hur Åbo stad genom historien har haft relativt många invandrare och en historia av olika religioner och trosriktningar som har mötts.

Hans senaste intresse har varit hur migrationen i världen enligt den tysk-amerikanska sociologen Steven Vertovec har exploderat upp i super­diversitet – en ny sorts etnisk mångfald särskilt i världens stora metropoler.

– En utveckling efter det kalla kriget, som vi ser också i Finland. Det är svårt att längre använda de begrepp vi tidigare har haft för etnisk, kulturell och religiös mångfald, säger Tuomas Martikainen.

Invandrarna är inte längre homogena och lätt överskådliga minoriteter. Nu behöver man se allting mera från den enskilda migrantens eget perspektiv. Ju yngre människor man går till, desto större är dessutom den religiösa mångfalden. säger han.

»Jag har lärt mig känna kyrkan inifrån genom projekt om islam.«

Islam blir mindre en invandrarreligion

Så är det också med islam i Finland, som har varit ett av Tuomas Martikainens fokusområden. I frågor om islam har han varit rådgivare till den evangelisk-lutherska kyrkan.

– Det finns en stor mångfald bland muslimerna. Det är också en demografiskt ung grupp, med många barn. Vi kommer inom fem till tio år att få flera akademiskt utbildade unga muslimer. Muslimerna kommer också att bli mera en nationell religiös minoritet än en grupp som associeras med invandring, säger Tuomas Martikainen.

"Mycket är bra inom Soc & kom också"

Men nu blir det mera förvaltning och rektorsuppdrag vid Soc & kom för ett tag. Rektorsvalet har varit stökigt och i offentligheten surrar rykten om dåligt arbetsklimat vid högskolan.

Tuomas Martikainen har fem års chefserfarenhet från Migrationsinstitutet och har också jobbat vid Soc & kom tidigare.

– Jag vet inte exakt vad problemen är. Men jag har sett det ena och det andra tidigare, och går in med öppna ögon. Det finns mycket som är bra vid Soc & kom också.



Tuomas Martikainen

– Ny rektor för Svenska social- och kommunalhögskolan från 1 januari 2023.

– Religionsvetare med islam i Finland som ett av sina expertisområden.

– Doktorerade med en avhandling vid ÅA 2004 om Åbo som religiöst mångkulturell stad.

– Tidigare chefsjobb: ledare för Migrations­institutet 2015–2020.

– Senaste jobb: lektor i kulturantropologi vid Östra Finlands universitet i Joensuu

– Ålder: 51 år.

Text och foto: Jan-Erik Andelin


Samhälle. – Det är som ett vanligt hembesök hos en församlingsmedlem. Bara den yttre miljön är annorlunda. 12.10.2011 kl. 00:00

Världen. Också Evangeliföreningens missionsområden har drabbats av torkan i östra Afrika. Missionsstationen Rukongo i Kenya ligger i ett krisområde. 12.10.2011 kl. 00:00

Människa. Den iranske pastorn Youssef Nadar-Khani som anklagas för apostasi, och som både ärkebiskopen och FMS direktor vädjat för, skulle enligt uppgifter hängas igår måndag. Det förnekar nu iranska ambassaden i Finland. 11.10.2011 kl. 00:00

Kyrka. Ulrik Sandell installerades i söndags till kyrkoherde i Grankulla svenska församling. 11.10.2011 kl. 00:00

Kyrka. Helsingforsbor som vill gifta sig utan större åthävor kan göra det 11.11.2011 i Prismas parkeringshall i Gamlas, rapporterar tidningen Vartti. 11.10.2011 kl. 00:00

Kyrka. Biskop Björn Vikström vill bryta dödläget i ämbetsfrågan. 11.10.2011 kl. 00:00

Kyrka. Kimitoöns församling har många fastigheter och dessutom står gråstenskyrkan i Västanfjärd inför en renovering, rapporterar Åbo Underrättelser. 10.10.2011 kl. 00:00

Kyrka. Över femtio personer deltog i församlingens Må bra-dag i Ekenäs i helgen, rapporterar Västra Nyland. 10.10.2011 kl. 00:00

Världen. Tjugofyra personer dödades och 200 skadades då koptiska kristna drabbade samman med säkerhetsstyrkor i Kairo på söndag. Det var de värsta oroligheterna i Egypten sedan  den förra presidenten Hosni Mubarak avsattes i februari. 10.10.2011 kl. 00:00

Kyrka. Stämningen var varm men lätt ursäktande i den femte regnbågsmässan. 10.10.2011 kl. 00:00

Kyrka. Förra veckan beslöt gemensamma kyrkorådet i Borgå kyrkliga samfällighet att säga upp kaplan Karl af Hällströms hyresavtal. af Hällström med familj ska flytta ut ur Kaplansgården i slutet av mars. I stället ska två dagklubbar flytta in. 10.10.2011 kl. 00:00

Insändare. Ett viktigt steg är att inse och medge, att ojämlika mänskliga livsvillkor och utarmning av miljön är oacceptabla ur kristen, biblisk synvinkel. Det är ju fråga om hur vi bemöter och hyser omsorg om Guds avbilder och Guds skapelse. När vi tagit det steget kan vi fortsätta med att söka vägar till förändring vid våra köksbord, i våra församlingar, i kyrkan. I varje församling borde finnas en grupp som jobbar med rättvisa och miljö, som strävar till attitydförändringar och livsstilsförändringar, med andra ord till omvändelse och efterföljelse. Även påverkan av beslutsfattare är en viktig uppgift. Härvid kan vi samarbeta med sakkunniga inom nationalekonomi, socialpolitik och ekologi, som söker och framför nya lösningar gällande rättvis social fördelning och fungerande miljöskydd. Dessa uppgifter kräver uthålligt engagemang. Vårt ansvar är knutet till kristen tro och kristet liv. Knutet till synd, syndabekännelse och ånger, till nåd, omvändelse och efterföljelse. Sonja Nyström 9.10.2011 kl. 00:00

Kyrka. Regnbågsmässan firar 5-årsjubileum. För första gången deltar stiftets biskop. 7.10.2011 kl. 00:00

Kyrka. Det svenska inslaget i den kristna mediakampanjen Kraft till förändring kunde ha varit synligare, anser kyrkoherde Bengt Lassus i Petrus församling. 6.10.2011 kl. 00:00

Nina Österholm. Gruppsykologi är intressant och smärtsam läsning. Vem är jag i gruppen? Den som skyddar eller den som blir beskyddad? Den som tar in eller stöter bort? 6.10.2011 kl. 00:00

Sibbo gamla kyrka håller öppet som vanligt i sommar.

vägkyrkor. Sommarens vägkyrkokampanj är annullerad – men många kyrkor håller öppet trots pandemin. 28.4.2020 kl. 12:53

Understöd. Kyrkostyrelsen beviljade sammanlagt 150 000 euro i understöd till kyrkliga organisationer. 27.4.2020 kl. 16:03
Kyrkomötet hålls två gånger per år.

Kyrkomötet. Kyrkostyrelsens plenum har beslutat att kyrkomötets första session för året hålls 10-14 augusti. 27.4.2020 kl. 16:33
Kommer vårt samhälle att präglas av solidaritet med de som drabbas hårdast också efter coronapandemin, frågar sig Carolin Ahlvik-Harju.

Coronapandemin. Carolin Ahlvik-Harju, forskare i teologisk etik, säger att många människor får omvärdera sina liv på grund av coronakrisen. 23.4.2020 kl. 16:54
Esbo svenska församling har hyrt in proffshjälp för att sköta strömningen av gudstjänsterna, berättar kyrkoherde Kira Ertman.

Coronapandemin. På dörren till kyrksalen är en lapp upptejpad: max 10 personer får vistas här. Församlingen har blivit inkastad i en ny, digital vardag. Samtidigt som man hittar nya vägar att nå ut till människor vill man värna om dem som inte rör sig på sociala medier. 23.4.2020 kl. 15:35