Soc & koms rektor Tuomas Martikainen har jobbat i krysset religion–samhälle.
Soc & koms rektor Tuomas Martikainen har jobbat i krysset religion–samhälle.

Religionsvetaren Tuomas Martikainen blev ny Soc & kom-rektor

MÅNGKULTUR.

Svenska social- och kommunalhögskolan får med Tuomas Martikainen en religionsvetare som ny rektor. Generationer av social­arbetare och journalister har utbildats vid skolan, men i dag arbetar man också med frågor om relationer mellan etniska folkgrupper.

30.12.2022 kl. 14:16

Det är första dagen för Tuomas Martikainen på nya jobbet som rektor för Soc & kom i Krono­hagen i Helsingfors. Ute gryr en grå vinterdag bara långsamt. I vesti­bulen önskar de som kilar förbi honom lycka till. "Det kommer ju nog inte att bli så lätt", säger en man som skakar hand och sedan fortsätter inåt kaféet.

Tuomas Martikainen ler lite morgonblekt. Rektorsvalet vid Soc & kom har varit turbulent. Den avgående rektorn, juristen Johan Bärlund kämpade om sin post och anklagade urvalsprocessen för att ha varit partisk. Till slut säger han ändå i offentligheten att han fogar sig i att Martikainen utses till jobbet.

Det är lite otippat att en religionsvetare och kulturantropolog som Tuomas Martikainen blir rektor för en traditionellt samhällsvetenskaplig utbildning. Men det finns en stark nyare tradition inom Soc &kom att studera etniska relationer.

– Soc & kom är bra på forskning om invandring, diskriminering eller rasism, säger Tuomas Martikainen.

I den skärningspunkten hittar han sig själv, som en samhällsvetare som också känner till bland annat religioners innehåll, säger han.

Professorshem i Tyskland

Tuomas Martikainen, 51, är uppvuxen i ett akademiskt teologhem. Hans far Jouko Martikainen var bland annat först sekreterare till tre ärke­biskopar och blev senare professor i orientaliska kyrkors historia i tyska Göttingen.

Hemmet gav Tuomas Martikainen en religiös uppväxt, ett prästhem med aftonbön och andliga barnsånger.

Tuomas var intresserad av historia, religion och samhälle och studerade vid Åbo universitet. Sin doktorsavhandling gjorde han 2004 vid Åbo Akademi om hur Åbo stad genom historien har haft relativt många invandrare och en historia av olika religioner och trosriktningar som har mötts.

Hans senaste intresse har varit hur migrationen i världen enligt den tysk-amerikanska sociologen Steven Vertovec har exploderat upp i super­diversitet – en ny sorts etnisk mångfald särskilt i världens stora metropoler.

– En utveckling efter det kalla kriget, som vi ser också i Finland. Det är svårt att längre använda de begrepp vi tidigare har haft för etnisk, kulturell och religiös mångfald, säger Tuomas Martikainen.

Invandrarna är inte längre homogena och lätt överskådliga minoriteter. Nu behöver man se allting mera från den enskilda migrantens eget perspektiv. Ju yngre människor man går till, desto större är dessutom den religiösa mångfalden. säger han.

»Jag har lärt mig känna kyrkan inifrån genom projekt om islam.«

Islam blir mindre en invandrarreligion

Så är det också med islam i Finland, som har varit ett av Tuomas Martikainens fokusområden. I frågor om islam har han varit rådgivare till den evangelisk-lutherska kyrkan.

– Det finns en stor mångfald bland muslimerna. Det är också en demografiskt ung grupp, med många barn. Vi kommer inom fem till tio år att få flera akademiskt utbildade unga muslimer. Muslimerna kommer också att bli mera en nationell religiös minoritet än en grupp som associeras med invandring, säger Tuomas Martikainen.

"Mycket är bra inom Soc & kom också"

Men nu blir det mera förvaltning och rektorsuppdrag vid Soc & kom för ett tag. Rektorsvalet har varit stökigt och i offentligheten surrar rykten om dåligt arbetsklimat vid högskolan.

Tuomas Martikainen har fem års chefserfarenhet från Migrationsinstitutet och har också jobbat vid Soc & kom tidigare.

– Jag vet inte exakt vad problemen är. Men jag har sett det ena och det andra tidigare, och går in med öppna ögon. Det finns mycket som är bra vid Soc & kom också.



Tuomas Martikainen

– Ny rektor för Svenska social- och kommunalhögskolan från 1 januari 2023.

– Religionsvetare med islam i Finland som ett av sina expertisområden.

– Doktorerade med en avhandling vid ÅA 2004 om Åbo som religiöst mångkulturell stad.

– Tidigare chefsjobb: ledare för Migrations­institutet 2015–2020.

– Senaste jobb: lektor i kulturantropologi vid Östra Finlands universitet i Joensuu

– Ålder: 51 år.

Text och foto: Jan-Erik Andelin


Kampens kapell invigdes för en knapp vecka sedan.

Stora skaror har besökt det nyöppnade kapellet i Helsingfors centrum. 6.6.2012 kl. 10:49

Receptserien Karins Kyrkkaffe finns nu på webben. 5.6.2012 kl. 10:51

Magnus Engblom valdes till ordförande på nya stifsfullmäktiges första sammanträde. 4.6.2012 kl. 09:48
I Nousis finns en av vägkyrkorna.

. I sommar är 279 vägkyrkor öppna för resenärer. 3.6.2012 kl. 08:00

Kyrkostyrelsen ska flytta till mindre och funktionsdugligare utrymmen. 2.6.2012 kl. 06:00

Blogg. I höst fortsätter bloggen med nya spännande bloggare. 1.6.2012 kl. 14:43

Kapellet i Påras i Kronoby står nu klart. På torsdagskvällen välsignades kapellet av kyrkoherde Markus Ventin och kontraktsprosten Hans Häggblom. 1.6.2012 kl. 09:18
Lina Frisk är en av dem som tar på sig den vita mössan i helgen.

Veckoslutet som kommer är avslutningarnas tid. En av dem som sätter punkt för en tolvårig skolgång är Lina Frisk. 31.5.2012 kl. 11:44

Några gånger om året avviker församlingarnas deadline för annonseringen i Kyrkpressen från det normala. Här kan du läsa information om alla specialdeadlines fram till årets slut. 13.6.2012 kl. 14:19
Det nya kapellet är gjort i trä.

På torsdag kväll invigs och välsignas det nya kapellet i Kampen i Helsingfors. 31.5.2012 kl. 09:53
De udmurtiska babusjkorna kom på andra plats i eurovisionsfinalen.

eurovision. Eurovisionstvåan Buranovskiye Babushki sjöng för att få en ny kyrka till hembyn. De väntar också på att få Bibeln på sitt modersmål. 30.5.2012 kl. 16:51
Shane Claiborne

kommunitet. En hel generation kristna omprövar sitt sätt att koppla sin tro till världen de lever i. De använder inte tron som en biljett ut ur världen utan involverar sig i den. 29.5.2012 kl. 13:17
Uppenbarelser av Jungfru Maria kan säkerställas med normerna.

Vatikanen har gett ut normer för hur man känner igen uppenbarelser och hur man vet att de är äkta. 29.5.2012 kl. 09:38

På pingstdagen firas en festliturgi i Uspenskijkatedralen i Helsingfors. 27.5.2012 kl. 06:00
Marjaana Turunen är årets kantor.

Kantorn i Lahtis Salpausselkä församling Marjaana Turunen är Årets kantor 2012. 26.5.2012 kl. 12:00

Det går att spara pengar genom att laga maten själv, storhandla och lägga upp ett basförråd av matvaror. Att laga mat är något man lär sig genom att pröva sig fram – våga testa!

studieliv. För många innebär studietiden att man flyttar hemifrån och ska lära sig att få vardagen i det egna hemmet att fungera. Marthaförbundets ekonomirådgivare Mia-Maja Wägar tipsar om hur man styr upp vardagen. 2.9.2020 kl. 00:01
Biträdande justitieombudsman Pasi Pölönen ansåg inte att det var problematiskt att församlingen informerade om konfirmandundervisningen i skolan, eftersom det inte var frågan om en religiös tillställning eller religionsutövning.

religionsfrihet. Justitieombudsmannen har tagit ställning till flera frågor gällande religionsfrihet i skolorna som väckts av ateistföreningen Uskonnottomat Suomessa. 28.8.2020 kl. 12:51
Johan Candelin bor i Karleby men är nyutnämnd biskop i Myanmar. Biskop Bo-Göran Åstrand ser odramatiskt på arrangemanget.

biskop. Domkapitlet i Borgå har på Johan Candelins egen begäran återkallat hans prästrättigheter. – Jag kan inte vara präst i en kyrka och biskop i en annan, säger han. Biskop Bo-Göran Åstrand ser logiken i det ovanliga arrangemanget. 27.8.2020 kl. 11:55
Kyrkoherdetjänsten i Kyrkslätts församling har förklarats ledig att söka.

domkapitlet. Kyrkslätts svenska församling söker en kyrkoherde, Houtskärs kapellförsamling en kaplan. Yvonne Terlinden söker kaplanstjänsten i Karis-Pojo svenska församling. Bland annat de här nyheterna kommer från domkapitlets sammanträde den 25.8. 26.8.2020 kl. 10:31
"Jag tycker inte det är min roll att göra dokumentärfilm någonstans i ett afrikanskt land. Jag tycker snarare att för en vit, nordisk journalist är det viktigt att göra nyhetsbiten och det rent journalistiska. Att rapportera hem på rätt sätt, snarare än att komma dit och berätta någon annans historia", säger Hanna Nordenswan.

afrika. Första gången hon landade i ett afrikanskt land upptäckte hon två saker: hur lite hennes bild av kontinenten hade att bygga på, och ett intresse för dokumentärer. Sedan dess har Hanna Nordenswan hört gripande berättelser på många platser i världen. Men de intervjuer som betyder mest har hon gjort i sin egen familj. 21.8.2020 kl. 16:38