Biskop Seppo Häkkinen talade vid en bönestund vid den brunna kyrkan.

Livet går vidare efter kyrkbranden i Rautjärvi – misstänkt hittad död

kyrkbrand.

Den brunna kyrkan i Rautjärvi var ett nytt andligt hem för släkter från Rautjärvi kommuns östra del – som avträddes till Sovjetunionen.

27.12.2022 kl. 13:30

– Efter den första chocken ser vi redan mot framtiden. Trettondagens gudstjänst var planerad här i kyrkan men den kommer vi att hålla här intill i sockenstugan. Den lämpar sig för det, säger kyrkoherde Leena Haakana i Ruokolax församling efter juldagsmorgonens förödande brand i Rautjärvi kyrka nära östgränsen.

I branden totalförstördes träkyrkan som var byggd år 1883. Kyrkan uppges i medierna ha varit ett nytt andligt hem för många karelare från dåvarande Rautjärvi kommuns östra del Ilmes (Ilmee), som efter andra världskriget förblev på den sovjetiska sidan om gränsen.

- Stefanidagen, talar om hur julens budskap inte bara handlar om idyll och glansbild. Redan den första julen blev livets karga verklighet synlig. Nu har vi levt i hur det har besannats i Rautjärvi när en kär hemkyrka har gått förlorad, sade biskopen i Sankt Michel stift Seppo Häkkinen på julannandag på brandplatsen.

En av tre kyrkor i församlingen

Biskopen talade i julannandagens skymmande eftermiddag vid en andakt på parkeringsplatsen vid kyrkan. Det rykte fortfarande ur de förkolnade högarna som var resterna av kyrkan. Kyrkans kors som hade räddats ur branden hade rests vid kyrkporten. Bland det som har gått förlorat i branden finns bland annat föremål från den förlorade kapellkyrkan i Ilmes.

Vid bönestunden uttryckte också den ortodoxa kyrkoherden i VIllmanstrand, fader Timo Tynkkynen den ortodoxa kyrkans medkänsla med den olycksdrabbade församlingen.

Biskop Seppo Häkkinen, som går i pension hösten 2023 säger till Yle att han har speciella minnen av kyrkan i Rautjärvi. Som ung och nybliven präst var han stationerad i Imatra och höll flera gudstjänster i den nu nerbrunna kyrkan.

Rautjärvi kyrka tillhörde sedan en församlingsfusion 2019 Ruokolax församling. Efter branden har församlingen fortfarande har två kyrkor, huvudkyrkan i Ruokolax och kyrkan i Simpele som gudstjänstrum.

Också för församlingens nyvalda förtroendevalda som sammanträder efter nyår blir frågan om vad som ska hända i den brunna kyrkans ställe en stor fråga, säger kyrkoherde Leena Haakana till Yle.

Enstöring misstänks ha tänt på

Branden som började under juldagsmorgonens gudstjänst vid kyrkans huvudingång antas vara anlagd. Kyrkdörrarna ska dessutom ha varit spärrade med rep och snören, men det hindrade inte de omkring 40 gudstjänstbesökarna att ta sig ut när gudstjänsten avbröts. Ingen skadades vid händelsen.

För det som för tillfället betecknas som mordbrand misstänks en äldre man som senare hittades död i ruinerna av ett likaledes nedbrunnet, ensligt hus vid Torsasjön drygt 20 kilometer norrut från kyrkan. Mannen beskrivs i medierna som en enstöring, som inte ens de närmaste grannarna hade haft kontakt med.

Vid biskopens andakt, som hölls intill polisens blåvita spärrband, nämndes inte att kyrkan kan ha bränts ner avsiktligt.

Källor: Yle, Ilta-Sanomat

Jan-Erik Andelin


KYRKANS EKONOMI. Kyrkan har ersatt fakturatrafiken och löneräkningen i församlingarna med servicecentralen Kipa. Det kostar nio miljoner euro om året. Otympligt, tycker kyrkoherde Hans Boije i Vörå. Han tycker att församlingarna ska få välja bort Kipa – om de vill. 21.2.2023 kl. 19:00

Ukraina. ”Lidandet är outhärdligt och antalet förlorade människoliv är stort. Ukrainarna behöver all hjälp och allt stöd de kan få.” 20.2.2023 kl. 18:59

SOMMARLÄGER. Kyrkans Ungdoms sommarläger ordnas i Nykarleby i år. Orsaken är att byggnaden som använts som festsal och logemente för småbarnsfamiljer i Pieksämäki har rivits. 16.2.2023 kl. 20:14

FÖRÄLDRAR. Cecilia Åminne fick som enda barnet till sina åldrande och sjuka föräldrar strida som en tiger för deras välmående. Men det höll på att kosta henne både hälsan och orken. Hur gör man om föräldrarna inte vill ha hemvård? Och hur kommer man till rätta med ilska, trötthet och samvetskval? 8.2.2023 kl. 14:00

DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00

LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00

OVAN I KYRKAN. Som barn gick jag i tant Signes söndagsskola. Där hade vi en sparbössa som vi idag kanske skulle uppfatta som rasistisk, för på den fanns gestalten av ett svart barn som knäböjde och nickade tacksamt med huvudet varje gång det sattes en slant i sparbössan. 14.2.2023 kl. 09:07

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39