Alla från Köklot som skulle till julkyrkan samlades och promenerade eller sparkade tillsammans över isen.
Alla från Köklot som skulle till julkyrkan samlades och promenerade eller sparkade tillsammans över isen.

"Alla som skulle till julkyrkan gick eller åkte sparkstötting över isen"

kvevlax.

Att besöka julkyrkan och att umgås med familj och vänner är något av det viktigaste för väldigt många under julen. Det är något som länge var långt ifrån självklart för en del av oss som bor i Korsholm.

22.12.2022 kl. 14:45

Harry Eriksson är född och uppvuxen på Köklot – den mest avlägsna byn i Kvevlax församling. Han har under sin livstid fått se hur byn har ändrats i grunden. När han var barn var skolan den självklara knutpunkt där byborna träffades.

– Skolan hade cirka femton elever, och julfesten var en rolig händelse där hela byn kunde träffas och fira väntan på julen gemensamt, berättar Harry Eriksson.

Eftersom det endast fanns en kärrväg mellan byarna, så gällde det att ta sej fram med häst och släde, att skida eller att promenera. Fortast gick det att ta sej längs kustlinjen.

Lake och ljusstöpning

De flesta Köklotbor har haft småbruk med ett par kor, och några hade också en häst i stallet. Dessutom livnärde man sej på fiske.

– Det syntes också i julmaten, som oftast bestod av lake och lakrom. Den som kunde ta sej in till stan hade kanske en skinkbit att sätta på julbordet, eller så slaktade man ett får just före julen.

Före jul ordnades också en uppesittarkväll när man stöpte ljus tillsammans. Ljusen användes bland annat som julgransljus, eftersom det inte fanns elektricitet före år 1956.

– Ljusen tändes under stor försiktighet ett par gånger varje jul, då måste man sitta helt stilla för att det inte skulle börja brinna i granen.

Över isen till julkyrkan

För Köklotborna var det ingen självklarhet att kunna besöka julkyrkan. Harry Eriksson berättar att han endast ett par gånger åkte sparkstötting eller promenerade över isen till Petsmo, där han fick stiga på kyrkbussen.

– Alla som skulle till julkyrkan samlades och gick eller sparkade tillsammans. Det gällde att ha tillräckligt med avstånd mellan byborna ifall isen var svag.

Eftersom julottan började redan klockan sju gällde det att starta i arla morgonstund.

Församlingens präst besökte inte Köklot i juletid. I stället hade man en samling i februa­ri när dagarna blev längre och isen fortsättningsvis bar.

– Allt skulle ske när det var ljust. Då kom kyrko­herden med häst och släde över isen. Skolan var alltid fylld till sista plats.

Som vuxen bodde Harry många år i Sverige.

– När jag kom hem för att fira jul fick jag lämna bilen i Petsmo och gå över isen. Bilvägen till Köklot blev klar först år 1975.

Det ändrade i ett slag väldigt mycket för Köklotborna. De omständliga resorna till fastlandet som tagit timtal i anspråk förkortades helt plötsligt. Fastän vägen till kyrkan i Kvevlax är betydligt längre i kilometer, så går det så mycket snabbare. Och numera ordnar församlingen De vackraste julsångerna i Köklot skola på trettondagen.

Kom med och upplev en äkta byagudstjänst i idylliska Köklot 6.1 kl. 13.00.

Text: Nina Andrén & Rodney Andrén


Den andra omgången i valet av biskop i Åbo ärkestift hålls mellan kandidaterna Leppänen och Lehikoinen den tredje december.

val. Stiftsdekanen i Åbo ärkestift Mari Leppänen fick flest röster (35,2 %) och kyrkoherden i Mikaelsförsamlingen i Åbo Jouni Lehikoinen fick 329 röster (32,5 %). 10.11.2020 kl. 13:42

bön. Herrens bön – eller Fader vår som den ofta kallas – byts ut till Vår fader i Johannes församlings gudstjänster och högmässor. Det kan kännas konstigt att be en välkänd bön på nytt sätt, men både språkvetare Monica Äikäs och församlingspastor Johan Terho tror att de delvis nya orden kan få oss att tänka mer på vad bönen egentligen innehåller. 9.11.2020 kl. 11:07

Kroppen. "Visst är det konstigt att något som är så grundläggande kan bli så kritiserat, föraktat och till och med kännas förbrukat i förtid." 11.11.2020 kl. 07:00
Kyrkomötet samlades fysiskt i Åbo första veckan i november. Men genom den lagändring som godkändes ska kyrkligt beslutsfattande i framtiden kunna ske elektroniskt.

Kyrkomötet. Kyrkomötet bjöd på öppnare förutsättningar för vigsel, steg mot mer jämställd terminologi och gav tummen upp för elektroniska möten. 7.11.2020 kl. 12:32
Biskop Bo-Göran Åstrand och kyrkoherde Harry S. Backström är oeniga om kommunikationen kring spänningarna i Väståboland.

konflikt. Kaplansvalet i Väståbolands svenska församling har lett till slitningar i församlingen. Konflikten har nu också lett till spänningar mellan kyrkoherden och biskopen. 6.11.2020 kl. 11:44

Kyrkomötet. Kyrkomötet beslöt att principerna för hur statistik samlas in i kyrkan ska ses över. Kyrkan samlar idag in omfattande statistik om sin verksamhet. 5.11.2020 kl. 19:14

uteblivna kollektintäkter. Kyrkomötet godkände sammanlagt en miljon euro i understöd till kyrkliga organisationer på grund av uteblivna kollektintäkter under coronapandemin. 5.11.2020 kl. 19:07

forskning. Kyrkans färska fyraårsberättelse: Mindre troende – mera sökande i de yngre generationerna. 5.11.2020 kl. 14:33

kampanj. Kampanjbudskapet ”Här bor kärleken” kombineras med Touko Hujanens dokumentärfotografier av Esbo och Esbobornas vardag. 3.11.2020 kl. 14:22
Åsa Dalkarl-Gustavsson tycker det är viktigt att plocka fram olika sidor hos dem vi saknar. – Annars blir vi ju så endimensionella.

Saknad. – Jag fick en märklig känsla i kroppen, det var som om Ole ville mig något, säger Åsa Dalkarl-Gustavsson. De var äkta makar och kolleger, och de hade många planer för framtiden. 30.10.2020 kl. 13:20
Mika Salminen talar svenska för att hans mamma är finlandssvensk och hans pappa gått i svensk skola.

Coronapandemin. THL:s Mika Salminen tror inte på coronaskuld: vem som helst kan smittas, och ingen ska ha dåligt samvete över det. Vad munskydden gäller tror han på grupptryck i stället för tvång. 29.10.2020 kl. 17:16
Gymnasieeleven Fanny Nylund från centrum och yrkesinstitutstuderande Andreas Fors från Jeppo är två av medlemmarna i den nystartade styrgruppen för ungdomsverksamheten.

nykarleby. Vad behöver unga idag, och hur ska församlingen nå dem? I Nykarleby församlings styrgrupp för ungdomsarbetet får unga själva vara med och påverka. 29.10.2020 kl. 16:59
Vad kan du som andra kan ha nytta av? Det är en viktig fråga man kan ställa sig när man skapar webbinnehåll, anser Simon Lampenius.

Webben. Simon Lampenius vet en hel del om hur man får trafik till sin webbplats. Vilka missar gör vi? Och vad kännetecknar en lyckad statusuppdatering? 29.10.2020 kl. 15:14
Skivan Möda, vila och behag spelades in under tre intensiva dagar i producenten Janne 
Hyötys studio.

skiva. Att göra egna versioner av sånger som älskats i över hundra år fordrar respekt och varsamhet. Med skivan vill de göra sitt för att sångerna och Lina Sandells historia ska leva vidare. 29.10.2020 kl. 16:31
Det blir inte lätt, men det känns rätt, säger Markus Österlund om sitt nya jobb som församlingsledare.

församlingsföreståndare. Efter tio år i en synlig roll som Folktingssekreterare blev Markus Österlund församlingsföreståndare i Andreaskyrkan. Beslutet var ett resultat av många års längtan. 29.10.2020 kl. 09:13

– Det handlar inte om mig, utan om forskningens frihet, säger Mika Vähäkangas till KP.

forskning. Forskningschef Mika Vähäkangas vid Åbo Akademi befarar ett åtal för en avhandling, vars författare han handledde i Lund i Sverige. Den omstridda avhandlingen ville blottlägga svenska islamistiska nätverk. 17.4.2023 kl. 14:28

ekumenik. Frikyrkan i Finland är en av Evangelisk-lutherska kyrkans äldsta ekumeniska partner. Kyrkosamfunden har fört teologisk dialog i fyrtio år. Under de senaste åren har samtalen framför allt berört dopet. 12.4.2023 kl. 15:49

KAPELLFÖRSAMLINGAR. I vår blir Bergö och Petalax församlingar kapellförsamlingar i Malax församling. Bergö kapellråd har redan hunnit samlas till sitt första möte. 12.4.2023 kl. 15:41
Patrica Strömbäck ser inte påsken som ett jippo utan som en erfarenhet.

PÅSK. Påsken kan ses som en kulmination av känslor. Men egentligen kunde man säga att det är påsk året om när man ser till hela känslospektret av misslyckanden, lidande, felsteg, förlåtelse och att livet fortsätter, konstaterar Patrica Strömbäck. 5.4.2023 kl. 18:00
– Först med 40 års livserfarenhet kan jag förstå tron bättre, säger Ester Laurell i Jomala.

GLÄDJE. Ester Laurell har en medfödd inneboende livsglädje. Den har hon fått i sitt barndomshem och i sina tonårs första kristna gemenskap. Sedan följde en 40 års paus då livet fyllde på med annat; erfarenhet, upplevelser, sorger, som i dag ger hennes glädje djup. 9.4.2023 kl. 17:00