"Varför skulle allt plötsligt bli perfekt, när varken vi själva eller vårt liv är det?"

BISKOPENS JULHÄLSNING.

Den här vintern ska jag göra något jag aldrig gjort förut. När det blir riktigt kallt kommer jag att ta på mig gröna, stickade sockor. Jag är inte riktigt van vid det. Jag trivs mera i svart. Men de här sockorna är speciella. Jag fick dem av några diakoniarbetare som en hälsning för att kyrkans diakoni fyller 150 år i år. Och grönt är diakonins färg, livets och medmänsklighetens färg.

25.12.2022 kl. 10:00

Sockornas värde i euro tror jag inte är speciellt högt. Ett garnnystan eller två kostar inte så mycket. Men värdet i mina varma sockor är mycket högt. Jag är övertygad om att de här sockorna kommer att hålla mig varm under kalla vinterdagar. Och jag tror att de också kommer att hålla min värk i benen, som brukar dyka upp i kallt och fuktigt väder, på avstånd. Men framför allt är värdet högt eftersom de här gröna sockorna är en påminnelse om det viktiga arbete som kyrkans diakoniarbetare gör året runt.

Jag vet att många diakoniarbetare tillsammans med frivilliga medarbetare arbetar särskilt hårt just nu. De ordnar julinsamlingar, hjälper behövande familjer och enskilda, delar ut förnödenheter och julgåvor, tar kontakt med ensamma, ordnar träffar och mycket annat. Genom deras arbete förmedlas hjälpen vidare från privatpersoner, organisationer, föreningar och företag. Kyrkans diakoni växer fram ur övertygelsen att Guds kärlek gäller alla och att vi ska visa omsorg om varandra.

De fint handstickade, gröna sockorna påminner mig också om en annan sak nu inför julen. Det är inte julgåvornas antal eller ekonomiska värde det kommer an på. Jag tror att få av oss minns vad vi har fått i julklapp de senaste åren. Det vi minns är stunderna tillsammans, hur skönt det var att få vila några dagar, psalmsången i kyrkan och att vi kanske för ett ögonblick insåg vad som är värdefullt på riktigt.


Den här
julen behöver vi inte de högt ställda förväntningarna om en perfekt jul. Varför skulle allt plötsligt bli perfekt? Varken vi själva eller vårt liv är det. Vi behöver inte heller långa listor över vad som ska göras. Vi behöver varandra! En enkel julgåva, en varm blick, några kärleksfulla ord, en stund tillsammans – och vi blir varma inombords.

I dessa tider tror jag att det är mycket viktigt att vi försöker hålla varandra varma. Vi behöver se och ta kontakt med dem som är ensamma. Vi som har möjlighet att ge, ska ge vårt bidrag till insamlingar för nödlidande både i vårt land och i kris- och krigsdrabbade länder. Alla kan göra något. Några uppmuntrande ord, en varm blick, en kram, ett samtal, en stund tillsammans betyder så mycket.


Natten då
Jesus föddes sände Gud sin allra varmaste hälsning till oss. Guds kärlek och barmhärtighet värmer i alla väder. Och Guds kärlek och barmhärtighet räcker till – för oss och för hela världen.

Fridfull jul och ett välsignat nytt år!

Bo-Göran Åstrand är biskop i Borgå stift


KYRKANS EKONOMI. Kyrkan har ersatt fakturatrafiken och löneräkningen i församlingarna med servicecentralen Kipa. Det kostar nio miljoner euro om året. Otympligt, tycker kyrkoherde Hans Boije i Vörå. Han tycker att församlingarna ska få välja bort Kipa – om de vill. 21.2.2023 kl. 19:00

Ukraina. ”Lidandet är outhärdligt och antalet förlorade människoliv är stort. Ukrainarna behöver all hjälp och allt stöd de kan få.” 20.2.2023 kl. 18:59

SOMMARLÄGER. Kyrkans Ungdoms sommarläger ordnas i Nykarleby i år. Orsaken är att byggnaden som använts som festsal och logemente för småbarnsfamiljer i Pieksämäki har rivits. 16.2.2023 kl. 20:14

FÖRÄLDRAR. Cecilia Åminne fick som enda barnet till sina åldrande och sjuka föräldrar strida som en tiger för deras välmående. Men det höll på att kosta henne både hälsan och orken. Hur gör man om föräldrarna inte vill ha hemvård? Och hur kommer man till rätta med ilska, trötthet och samvetskval? 8.2.2023 kl. 14:00

DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00

LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00

OVAN I KYRKAN. Som barn gick jag i tant Signes söndagsskola. Där hade vi en sparbössa som vi idag kanske skulle uppfatta som rasistisk, för på den fanns gestalten av ett svart barn som knäböjde och nickade tacksamt med huvudet varje gång det sattes en slant i sparbössan. 14.2.2023 kl. 09:07

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39