Dick Harrison vill vara Bibelns Poirot – och han älskar julen

Vi firar jul så det stänker om det hemma! Vi har flera julkrubbor, fyra julgranar och en förmögenhet i julgranskulor! säger Dick Harrison, 56.

Den superproduktiva svenska populärhistorikern och deckarförfattaren är till vardags professor i allmän historia vid Lunds universitet. Hemma i Åkarp ett stycke ner mot Malmö är allt pyntat redan i november med julbonader och annan julrekvisita.

– En riktig ärkejul. Syftet är framför allt att koppla av. Allt ska vara klart långt före jul­afton­ och arbete är snudd på bannlyst. En oas av harmoni och frid. Jag parkerar mig i en röd Malmstensfåtölj, tänder doftljus och brasa och läser; ett väldesignat julfirande.

Uppmärksammad Jesusbok

Dick Harrison väckte i fjol uppmärksamhet med boken som kort och gott heter Jesus (2021).

Svensk debatt har tidvis handlat om påståendet att Jesus knappast ens historiskt har existerat. Bland annat ansåg den åldrige professorn i engelska Alvar Ellegård det i en bok 1999.

– För sådär tio år sedan bröt det ut igen, en favorit i repris i svensk kulturdebatt. Hade det varit vem annan som helst så hade det aldrig blivit diskussion om huruvida till exempel Napoleon hade existerat eller inte. Men nu är det Jesus, och han anses problematisk, säger Dick Harrison.

Så Dick Harrison kallades in som moderator i debatter om saken. Tidskriftsredaktörer ville också veta vad han själv som historiker ansåg.

– Då gav jag mig på en liten, snabb källkritisk utläggning och kom fram till att Jesus med extremt stor sannolikhet har existerat.

Och inte nog med det. Dick Harrison ansåg också, kontroversiellt nog som historiker, att framför allt en stor del av berättelserna kring Jesu död och uppståndelse med stor sannolikhet höll streck.

Mera om det senare. Dick Harrison är på väg till ett kristet forum i akademikvarteren i Åbo för att debattera just det med teologer. Men före det, julglögg på en bar intill Domkyrkan.

Hur är det källkritiskt med julevangeliet då?

– Svagast av allt. Berättelsen om barndomen och Kristi födelse är en vacker berättelse. Men där är det väldigt lätt att ta en stor rödpenna och stryka över nästan allting. Vi har sällan koll på när någon i antiken, eller ens under medel­tiden, är född. Man lade inte sånt på minnet, så sådana berättelser är inte trovärdiga, säger Dick Harrison.

– Vi tror oss veta att vårt helgon, heliga Birgitta, föddes omkring 1303 för att hennes dotter säger att ”mamma var i sjuttioårsåldern” när hon dog. Vi vet inte när Gustav Vasa föddes. Det är ingenting man lägger på minnet. Dödsdagen är viktigare.

Mytisk Herodes var redan död

I sin Jesusbok skriver Dick Harrison att Quirinius skattskrivning som nämns i julevangeliet med säkerhet hölls. Men det var historiskt sett först kring sex år efter vår tideräknings början.

Vid det laget var å andra sidan den grymme kung Herodes död. Att han inte längre var lydkung var egentligen själva orsaken till skattskrivningen; Rom hade då tagit den direkta makten i regionen.

Någon resa för Josef och Maria till Betlehem ska inte ha behövts, och hade Josef hade i så fall rest ensam. Bara män, och snarast romerska medborgare, skattskrevs.

– Jesus knyts ju hela sitt liv till Nasaret. Han var Jesus från Nasaret, inte Jesus från Betlehem, eller Jesus av Jerusalem.

Med kopplingen till Betlehem har två av evangelisterna snarast velat knyta Jesus till Davids ätt, anser Harrison.

Deckare i Bibelns Jerusalem

Det händer sig att Dick Harrison går upp vid femtiden om morgnarna, långt före sin familj. Då skriver han deckare i historiska miljöer. Med samma pussellösning som Sherlock Holmes eller Hercule Poirot har han också tagit sig an Bibeln.

När det gäller berättelserna om Jesu död och uppståndelse anser han som källkritiker att mycket talar för att de med stor sannolikt är trovärdiga och sanna.

I sin populärt hållna bok ställer han upp fem olika hypoteser om Jesu uppståndelse. Av dem avfärdar han de flesta – som att judarna, romarna eller lärjungarna kunde ha fört bort en halvdöd Jesus ur graven. Men då skulle det i Harrisons erfarenhet som historiker aldrig ha blivit berättelser som hade överlevt.

Den stora styrkan i uppståndelseberättelsen ser han i att kvinnorna vid graven får en status. Berättelsen är trovärdig för att den överlevde den tidens patriarkala värld, där en kvinna inte ens dög som rättsvittne.

För hans del slutar det i två hypoteser.

Antingen var den driftiga, troligen medelålders Maria från Magdala – en person som uppträdde under eget namn och egen hemort – involverad i att Jesus bara försvann.

Cherchez la femme, säger Dick Harrison, sök kvinnan i det hela – den gamla deckar­klichén om att det ofta är en kvinnas kärlek som är lösningen på de flesta gåtor.

Eller så uppstod Jesus, även i en historikers ögon, verkligen. Fast det kräver ett starkt tros­perspektiv, medger Dick Harrison.

Konfirmanden och forskaren i huvudet

Vid det kristna samtalsforumet i Arken vid Åbo Akademi är också teologen Sven-Olav Back som motdebattör på samma spår. Historiker kan per definition inte uttala sig om annat än det som människor gör. Tron, också vaga guds­idéer, vill han lägga utanför historikerns mandat.

Teologistuderande bland publiken argumenterar med Dick Harrison om att det i Nya testamentet finns så många vittnesmål av människor som säger sig ha mött den uppståndne Jesus.

Onni Thulesius säger efteråt i vestibulen att han inte köper att Harrison har Maria Magdalena som nyckeln. Det finns ju så många andra berättelser om hur lärjungarna, som Tomas, rörde vid den uppståndne Jesus.

Men de här kristofanierna, mötena med den uppståndne Jesus, har Dick Harrison med sin källkritiska erfarenhet sagt i debatten att kan avskrivas för att de känntecknas av fenomenet ”jag har också sett honom”.

Motdebattören Sven-Olav Back från teologutbildningen är tveksam till sådant psykologiserande, men Dick Harrison står på sig som Hercule Poirot i biblioteket.

– Jag brukar säga att jag kan ha två roller här. En kreativt tvivlande roll, och, snedstreck, en troende roll. Här uppe finns dels en konfirmand som gillar det där med julkrubbor och faderullan. Jag tror på Jesu budskap och definierar mig definitivt som kristen, säger Dick Harrison.

Han pekar mot sitt huvud och säger att där också bor en tvivlande forskare som tror att Maria Magdalena var den skyldiga.

– Men konfirmanden och forskaren får gärna stå där uppe och bråka. Det är kreativt. Det leder mig till att få veta mer, och fråga mer.

– – –

Dick Harrison besökte den här gången Finland för att delta i Veritas Forum, som administreras av Studentmissionen.