Teologen och journalisten Biennaš-Jon Jovnna Piera Helga, eller i folkbokföringen Helga West, 36, från Utsjoki är doktorand vid Helsingfors universitet.
I fråga om samernas rättigheter säger hon att Norges folkkyrka har varit tidigast ute i Norden i sin försoningsprocess med samerna, och dessutom tagit ställning i tyngre frågor.
Helga West är halvvägs på en avhandling om de tre nordiska folkkyrkornas försoningsprocesser med samerna. De går parallellt med att statsmakterna har startat liknande, men tyngre processer i Norge 2017, i Sverige 2021 och i Finland i år.
I sameområdet Sápmi har staten och kyrkan i historien gått fram tillsammans. Det har ibland betecknats som imperialism mot ursprungsfolket. Men det har också varierat stort beroende på tidsepok, geografiskt område och enskilda kyrkoherdar, säger hon.
"Ingen finländsk biskop
har talat om mark och vatten"
I dag harmas Helga West över att teologi kring samerna mest tycks handla om språk – var man kan tala samiska och vilket stöd det behöver.
– Men jag har visst aldrig hört en finländsk biskop säga någonting om samernas rätt till mark och vatten. Där är Norge annorlunda. Där har kyrkan kraftigt sagt att den måste vara solidarisk med samerna och stå emot industriprojekt på sameområdet, säger hon.
Sedan handlar det ofta om jojken och vilken betydelse den kunde ha i samiskt gudstjänstliv, liksom andra arv från samisk andlighet, säger Helga West.
Jojken som en förkristen tradition är fortfarande kontroversiell, också bland det samiska kyrkfolket självt. Det finns samer som reser sig och går ut om de konfronteras med jojk eller trolltrummor, säger Helga West.
Ber inte om ursäkt för den kristna tron
I kyrkans försoningsprocesser handlar det inte om att kyrkan ber om ursäkt för att samerna blev kristna, utan om överslagen på missionsfältet, säger Helga West.
– Många samer anslöt sig också gärna till kyrkan och fann tröst i tron. Lars Levi Laestadius nykterhetspredikningar räddade också många samiska hem från alkoholism – liksom andra missbruk en kolonial företeelse.