Eftersom jag bor för mig själv har jag möjligheten att lägga upp min plastgran och allt pynt precis då jag själv vill, och i år blev det redan i oktober. Det är många som kritiserat mitt val, delvis på skämt, men alltid med en gnutta sanning i botten. Och jag förstår. Att pynta tidigt är inte för alla.
Många har också tråkiga minnen och trauman från julen. Det är en stressig tid för många då allt på jobbet skall bli klart innan det nya året, all mat skall lagas och huset skall panikstädas inför julafton. Presterandet är på topp och alla måste vara lyckliga och tacksamma då allt är klart. Dessutom har många väldigt söndriga familjesituationer som bara blir värre på julen, eller så kanske man inte har någon att fira den med. Allt det här gör att det kan vara svårt att se det fina i att fira julen en enda dag tidigare än man måste.
För att hitta lite ljus och hopp i en tid som för många präglas av mörker vill jag skapa mina egna minnen kring julen. Jag vill pynta tidigt så att jag kan skapa minnen som är roliga, fridfulla, har låg tröskel och kanske kan ta över de minnen som inte visar hopp.
Då någon kommer hem till mej under tiden oktober till januari vill jag att det skapas ett tryggt och roligt minne för dem och för mej som förknippas med julen. Min familj har ofta någon ny person med oss vid julbordet varje år, och jag har fått lära mej sen liten att alltid ha ett öppet hem för den som behöver det. Att få bjuda in folk till mitt lilla juliga hem och skapa minnen tillsammans är mitt sätt att ge den här tiden lite ljus.
Jag firar dessutom min födelsedag i minst en vecka innan, så efter det blir det naturligt att jag firar Jesus födelsedag i flera månader!
