Chamilla och Kristian Sjöbacka har firat många julhelger på missionsfältet.
Chamilla och Kristian Sjöbacka har firat många julhelger på missionsfältet.

En kenyansk jul

Replot.

En julotta i Kenya kan bli en besvikelse, men ändå leda till något gott. Och en sillburk i kylen kan ge julkänsla. Chamilla och Kristian Sjöbacka firar jul i Kisumu.

9.12.2022 kl. 09:02

Chamilla och Kristian Sjöbacka som är missionärer i Kisumu i Kenya är vana vid att fira jul utomlands.

Hur syns julen i stadsbilden och i människors liv i Kisumu?

– I kenyanernas vardag syns inte julen annat än på juldagen. Då samlas familjerna och äter lokal festlig mat. Det är ju inte skinka utan bland annat chapati, ris, kött och höna. De som bor i städerna åker ofta till sina föräldrahem på landet över juldagen, säger Chamilla.

I stadsbilden är det nog den kommersiella julen som syns. Ljus och musik. Vi som bor i närheten av både den katolska och anglikanska kyrkan kan under våra kvällspromenader höra körerna öva till sina julmässor, säger Kristian.

Är julen kommersiell också i Kisumu, vilken innebörd har den där?

– Det första är att julpynt dyker upp i köpcentren i mitten av november och lite ljusslingor utanför. Kenyanerna tycker om glitter så glittriga girlanger hänger lite här och där. Det är inte den kristna julen som syns utan den kommersiella med tomten och paketen. I julveckan brukar en hög, pyntad cypress dyka upp i stadskärnan, berättar Chamilla.

– Den kommersiella julen är ju en blandning av uttryck som inför fester i december passar flera olika religioner. Här finns ju både muslimer och hinduer med flera, säger Kristian.

Julen syns i stadsbilden i Kisumu från mitten av november. Foto: Privat

Hur kommer ni att fira jul i år?

– Det vi vet är att vi har ett barnläger i Dunga som slutar på juldagen, så vi kommer att vara ganska upptagna med arbete kring julen. Vår ”julgran” blir en cypress i kruka eller bara några kvistar i vas som vi pyntar med några bollar och glitter. Vi delar ut och får några julklappar, bara småsaker. Vi Slef-missionärer som bor i Kisumu försöker hitta någon gemensam tid att sitta och äta tillsammans, troligen på julafton, berättar Chamilla.

– Vi har en sillburk i kylen som vi fick av en gäst hemifrån i somras. Den ska vi öppna. Vädret brukar bjuda på sol och lite regn, så riktigt lämpligt, tillägger Kristian.

Vilka jultraditioner ger ni inte avkall på, oberoende av var ni är?

– Julmusiken. Både att själv sjunga och spela och att lära ut! säger Kristian.

Chamilla ger inte heller avkall på musiken.

– Och i matväg blir det att improvisera lite, men risgrynsgröt blir det, eventuellt rotsakslådor också. Skinkan lämnar vi bort, vi är ju bara två i familjen och skinkan har ofta varit en besvikelse här. Det blir kalkon i stället, säger hon.

Saknar ni något när ni firar jul i Kisumu kontra vad känns som ett privilegium med att fira där?

– Att kunna sitta i trädgården och äta julmat tillsammans är en förmån här som jag uppskattar, säger Chamilla.

Kristian uppskattar också dagsljuset.

– Men det vi saknar är julkonserterna, barn och barnbarn och släktträffar, säger han.

Har ni något julminne som etsat sig fast extra starkt från er tid på missionsfältet?

– Jag minns de trevliga julfesterna vid svenska skolan på 1990-talet. Då var vi många missionärsfamiljer med barn på fältet, konstaterar Chamilla.

– Jag minns besvikelsen från den första ”julottan” i Kenya. Det fanns ingen julsång som sjöngs så att man kunde känna julstämning. Psalmsången var lokal och utan instrument. Följande dag var jag på ett ungdomsläger och där hade man tävling i körsång. Stycket var ”Dagen är kommen”. Kontrasten berörde mig djupt. Efteråt beslöt jag att vart jag mig än vänder här i världen så tar jag musiken med mig. Sedan dess har jag undervisat i kyrkoårets olika passande hymner! säger Kristian.

De önskar alla en välsignad julhögtid i samma anda som psalm 32, Giv mig ej glans ...

CHAMILLA OCH KRISTIAN SJÖBACKA

  • Jobbar inom stadsmissionen. Kristian undervisar blivande präster i musik, håller predikningar i lokala församlingar och handleder och stöder ungdomsarbetet. Chamilla ansvarar för redovisning för Svenska Lutherska Evangeliföreningen i Finland (Slef) och har också varit med och färdigställt ett omfattande söndagsskolmaterial.
  • De arbetar på tre språk: swahili, luo och engelska.
  • Missionsfältet är bekant för dem sedan 1990-talet.
  • Understödsförsamlingar i Borgå stift är: Replot, Närpes, Vasa, Borgå, Nykarleby,
  • Jakobstad och Vörå.


GA. Purmo församling var den församling i Borgå stift som samlade in mest pengar för Gemensamt Ansvar. 25.11.2013 kl. 15:09

Stiftsdekan. Magnus Riska och Monica Heikel-Nyberg har sökt tjänsten som stiftsdekan vid domkapitlet i Borgå stift. 22.11.2013 kl. 15:46

Gun-Maj Näse använder gärna det trasiga fåret för att presentera evangeliet och Jesus kärlek. Den kärleken bar familjen även då det äldsta barnet dog. Händelsen ledde till att hon prioriterade om. Nu går hon i pension som stiftets sannolikt sista församlingsanställda lektor. 14.11.2013 kl. 00:00
Anders Forsman och Jan Hellberg sjöng, spelade och diskuterade vad en psalm är tillsammans med deltagare på stiftsdagarna i Borgå.

psalm. Arbetet med psalmbokstillägget fortskrider. Grovjobbet är gjort och nu väntar finslipning. På stiftsdagarna fick deltagare provsjunga en del av de föreslagna psalmerna. 19.11.2013 kl. 13:55

Kaplanen Tomas Ray i Johannes församling i Helsingfors valdes i måndags av domkapitlet till stiftssekreterare för mission och internationellt arbete. 18.11.2013 kl. 16:20
Festprocession, biskop Björn Vikström och ärkebiskop emeritus John VIkström.

Stiftsdagar. En mäktig och hjärtevarm festmässa avslutade det svenska stiftets tre dagar långa firande. 17.11.2013 kl. 17:14

Konflikterna i Johannes församling har tärt på kyrkoherde Stefan Djupsjöbackas krafter. 15.11.2013 kl. 14:52

Arbetsmarknadskonflikt stör postutdelningen. 15.11.2013 kl. 10:56

I sitt arbete som lärare försöker Jerker Ohls få det unika som finns i eleven att blomma upp. Han ser att Gud satt det fina och ärliga i den människan. 14.11.2013 kl. 06:35
Stig Kankkonen, Krister Lillas, Mikaela Björklund, Emina Arnautovic och Kurt Torsell anser att religion behövs som ämne i skolan också i ett mångkulturellt samhälle.

Men kristendomen behövs i skolan, anser många lärare. Det framgick vid en öppen diskussion i Vasa som SFP:s specialförening Kristet samhällsansvar och dess regionutskott i Österbotten ordnade. 12.11.2013 kl. 08:00

Kari Mäkinen. Finlands ärkebiskop Kari Mäkinen vädjar till finländarna att hjälpa Filippinerna. 11.11.2013 kl. 15:44

Stiftsdagarna. De sista förberedelserna inför stiftsdagarna pågårsom bäst. Deltagarantalet uppgår nu till över 400 personer. 11.11.2013 kl. 11:02

församlingsval. I framtiden ska församlingsvalet klaras av på och en och samma dag. Det har kyrkomötet beslutat. 8.11.2013 kl. 15:50

Stiftsdagar. Festen på lördag kväll vid Stiftdagarna kommer att direktsändas på Yles webbsidor. 8.11.2013 kl. 15:06

Knapp omröstning stoppade förslag om att luckra upp den kvalificerade majoriteten. 6.11.2013 kl. 13:20

– Mitt hjärtebarn är ungdomsarbetet, säger den nyvalda ordföranden Rebecka Stråhlman.

Kyrkans Ungdom. Rebecka Stråhlman är färsk ordförande för Kyrkans Ungdom. Kyrkpressen tog henne på pulsen. 3.3.2021 kl. 18:41

barn. Ron, tre månader, har smilgropar och världens gladaste leende. Hans föräldrar Anette och Samuel Sundelin har väntat på honom i sjutton år. – Det skulle har varit lättare att vänta om vi hade vetat vad Gud har för plan. 3.3.2021 kl. 10:11

konfirmandundervisning. De vill fixa en meningsfull konfirmandtid och att erbjuda lägergemenskap är en prioritet för församlingarna i Helsingfors. Det blir skriba också i år, även om det kräver en del tålamod, flexibilitet – och att ha en kristallkula skulle inte skada. 2.3.2021 kl. 13:41
Janette Lagerroos är nyvald ordförande för Finlands svenska prästförbund

Finlands svenska prästförbund. Janette Lagerroos är nyvald ordförande för Finlands svenska prästförbund. Hon har jobbat upp sig ”från gravens botten”. 1.3.2021 kl. 19:06
Det nya ämnet på skolschemat heter Religions- och 
livsåskådningskunskap.

religionsundervisning. Ett religionsämne för alla på Åland – alla deltar i samma undervisningsgrupp oberoende av samfund eller åskådning. 1.3.2021 kl. 18:32