Chamilla och Kristian Sjöbacka har firat många julhelger på missionsfältet.
Chamilla och Kristian Sjöbacka har firat många julhelger på missionsfältet.

En kenyansk jul

Replot.

En julotta i Kenya kan bli en besvikelse, men ändå leda till något gott. Och en sillburk i kylen kan ge julkänsla. Chamilla och Kristian Sjöbacka firar jul i Kisumu.

9.12.2022 kl. 09:02

Chamilla och Kristian Sjöbacka som är missionärer i Kisumu i Kenya är vana vid att fira jul utomlands.

Hur syns julen i stadsbilden och i människors liv i Kisumu?

– I kenyanernas vardag syns inte julen annat än på juldagen. Då samlas familjerna och äter lokal festlig mat. Det är ju inte skinka utan bland annat chapati, ris, kött och höna. De som bor i städerna åker ofta till sina föräldrahem på landet över juldagen, säger Chamilla.

I stadsbilden är det nog den kommersiella julen som syns. Ljus och musik. Vi som bor i närheten av både den katolska och anglikanska kyrkan kan under våra kvällspromenader höra körerna öva till sina julmässor, säger Kristian.

Är julen kommersiell också i Kisumu, vilken innebörd har den där?

– Det första är att julpynt dyker upp i köpcentren i mitten av november och lite ljusslingor utanför. Kenyanerna tycker om glitter så glittriga girlanger hänger lite här och där. Det är inte den kristna julen som syns utan den kommersiella med tomten och paketen. I julveckan brukar en hög, pyntad cypress dyka upp i stadskärnan, berättar Chamilla.

– Den kommersiella julen är ju en blandning av uttryck som inför fester i december passar flera olika religioner. Här finns ju både muslimer och hinduer med flera, säger Kristian.

Julen syns i stadsbilden i Kisumu från mitten av november. Foto: Privat

Hur kommer ni att fira jul i år?

– Det vi vet är att vi har ett barnläger i Dunga som slutar på juldagen, så vi kommer att vara ganska upptagna med arbete kring julen. Vår ”julgran” blir en cypress i kruka eller bara några kvistar i vas som vi pyntar med några bollar och glitter. Vi delar ut och får några julklappar, bara småsaker. Vi Slef-missionärer som bor i Kisumu försöker hitta någon gemensam tid att sitta och äta tillsammans, troligen på julafton, berättar Chamilla.

– Vi har en sillburk i kylen som vi fick av en gäst hemifrån i somras. Den ska vi öppna. Vädret brukar bjuda på sol och lite regn, så riktigt lämpligt, tillägger Kristian.

Vilka jultraditioner ger ni inte avkall på, oberoende av var ni är?

– Julmusiken. Både att själv sjunga och spela och att lära ut! säger Kristian.

Chamilla ger inte heller avkall på musiken.

– Och i matväg blir det att improvisera lite, men risgrynsgröt blir det, eventuellt rotsakslådor också. Skinkan lämnar vi bort, vi är ju bara två i familjen och skinkan har ofta varit en besvikelse här. Det blir kalkon i stället, säger hon.

Saknar ni något när ni firar jul i Kisumu kontra vad känns som ett privilegium med att fira där?

– Att kunna sitta i trädgården och äta julmat tillsammans är en förmån här som jag uppskattar, säger Chamilla.

Kristian uppskattar också dagsljuset.

– Men det vi saknar är julkonserterna, barn och barnbarn och släktträffar, säger han.

Har ni något julminne som etsat sig fast extra starkt från er tid på missionsfältet?

– Jag minns de trevliga julfesterna vid svenska skolan på 1990-talet. Då var vi många missionärsfamiljer med barn på fältet, konstaterar Chamilla.

– Jag minns besvikelsen från den första ”julottan” i Kenya. Det fanns ingen julsång som sjöngs så att man kunde känna julstämning. Psalmsången var lokal och utan instrument. Följande dag var jag på ett ungdomsläger och där hade man tävling i körsång. Stycket var ”Dagen är kommen”. Kontrasten berörde mig djupt. Efteråt beslöt jag att vart jag mig än vänder här i världen så tar jag musiken med mig. Sedan dess har jag undervisat i kyrkoårets olika passande hymner! säger Kristian.

De önskar alla en välsignad julhögtid i samma anda som psalm 32, Giv mig ej glans ...

CHAMILLA OCH KRISTIAN SJÖBACKA

  • Jobbar inom stadsmissionen. Kristian undervisar blivande präster i musik, håller predikningar i lokala församlingar och handleder och stöder ungdomsarbetet. Chamilla ansvarar för redovisning för Svenska Lutherska Evangeliföreningen i Finland (Slef) och har också varit med och färdigställt ett omfattande söndagsskolmaterial.
  • De arbetar på tre språk: swahili, luo och engelska.
  • Missionsfältet är bekant för dem sedan 1990-talet.
  • Understödsförsamlingar i Borgå stift är: Replot, Närpes, Vasa, Borgå, Nykarleby,
  • Jakobstad och Vörå.


Efter en tio månaders bibelskola i Kenya återvände Patrick Tiainen till Karleby. Med sig har han ett helt nytt samfund, Word of Faith Church Finland. 27.5.2014 kl. 16:00

begravningsplats. När det gäller val av växter till gravplatsen är växtplatsen helt avgörande. 27.5.2014 kl. 14:38
Samgången innebär att det efter årsskiftet inte längre är obligatoriskt att hålla gudstjänst i Snappertuna kyrka alla söndagar.

Snappertuna, Raseborg. Snappertuna är gammal skärgårds- och landsbygd med Raseborgs slottsruin i mitten. Nästa år går församlingen samman med fösamlingarna i Ekenäs, Tenala och Bromarf. 26.5.2014 kl. 15:58

Askola. Irja Askola talade för det europeiska nätverket av kristna grupper för sexuella minoriteter och könsminoriteter på lördagen. 24.5.2014 kl. 14:00

Johannes församling. Johan Westerlund har sökt kyrkoherdetjänsten i Johannes församling. Kyrkoherdetjänsten i Johannes församling har varit obesatt sedan tidigare kyrkoherden Stefan Djupsjöbacka meddelade att han går i pension. 23.5.2014 kl. 15:20
"Uppdrag granskning" är ett aktualitetsprogram som har väckt en stormig debatt om medieetik i Sverige, redan innan själva programmet sänts i tv. (Det här fotot har ingen koppling till programmet.)

Ett aktualitetsprogram i Sveriges teve som ännu inte sänts, har väckt en livlig debatt i svenska medier. Programmet kommer att sändas den 28 maj i SVT. – Kritiken var väntad, men inte att den skulle komma så tidigt, en och en halv månad innan programmet sänds. Men det blir allt vanligare att vårt arbete uppmärksammas redan på inspelningsstadiet. Så stort genomslag har programmet numera, säger ansvarig utgivare Nils Hanson till Kyrkpressen. 22.5.2014 kl. 13:58
Thérèse Eriksson påminner om att det psykiska illamående unga bär på också följer med till församlingens ungdomsarbete.

De finns också på församlingens läger: unga som skär sig, som inte äter, som har ångest. Församlingens uppgift är att erbjuda en gemenskap som inte ställer krav och berätta om en Gud som älskar alla, oberoende av prestationer. 22.5.2014 kl. 13:01

Peter Kankkonen. Pensionär i Finland fortsätter söderöver bland finländska långtidsresenärer. 22.5.2014 kl. 11:44
Barnkörstämmans huvudkonsert hölls i Brukshallen på lördag kväll.

barnkörsstämma. Barnkörer från tjugo olika församlingar samlades till barnkörsstämma på Kimitoön förra helgen. Kimitoöns församling var värd för evenemanget, som ordnades i samarbete med Borgå stift. 19.5.2014 kl. 11:17

barnkonsekvensbedömning. Från och med 2015 ska beslut som fattas i kyrkliga organ föregås av en konsekvensanalys där barnen hålls i åtanke. Men beslutsfattarna måste inte formellt höra barnen, och förbises de leder det inte till några sanktioner. 19.5.2014 kl. 08:32

EU. EU-kandidaternas fullständiga svar på Kyrkpressens valfrågor hittar du här. Flera kandidater lyfter fram den kristna värdegrunden, de mänskliga rättigheterna och religionsfriheten. 15.5.2014 kl. 10:33
Milla Rautiainen vill ge mera positiv synlighet åt kyrkan i medierna.

Att medierna skulle gotta sig i kyrkliga skandaler tror Milla Rautiainen är en missuppfattning. – Man ska kunna granska kyrkan kritiskt, som vilken annan stor institution som helst, säger Milla Rautiainen. 14.5.2014 kl. 09:55

kyrkomötet 2014. Ombudsinitiativet om en förnyelse av kyrkans organisation remitterades till framtidsutskottet, där bland andra Stig Kankkonen sitter. 9.5.2014 kl. 12:40

kyrkomötet 2014. Ska alla församlingar i framtiden tvingas höra till en samfällighet? I den frågan går åsikterna i sär bland kyrkomötets ombud, också när det kommer till ombuden från Borgå stift. 9.5.2014 kl. 12:34
I sitt arbete som ungdomsledare i Finström-Geta församling möter Katarina Gäddnäs ofta frågor om sexualitet. (Foto: Johan Sandberg)

I femton år har berättelsen om Maria Johansdotter från Föglö fascinerat Katarina Gäddnäs. Av berättelsen har hon skrivit librettot till operan Magnus-Maria som har premiär i Mariehamn den 15 juli. Om ett år blir det en roman. 9.5.2014 kl. 09:40

Patrik Hagman är teolog och författare.

Påsk. – Att jag gör en liten sak som att hålla upp dörren för någon kan genom den så kallade fjärilseffekten leda till att någon kan komma på lösningen på klimatkrisen. Den sortens samband finns men vi har inte möjlighet att ha koll på dem – men det är väl det vi tror att Gud har. 31.3.2021 kl. 00:00

pedersöre. Medan Hilkka Nygård arbetade som lärare i Edsevö skola – Edsevön koulu dekorerade hon skolan inför påsk. Då utvecklade hon ett kors av björkris. 31.3.2021 kl. 09:50

Nekrolog. När det blev möjligt för kvinnor att bli präster i Finland 1988, hörde Ulla Östman till de första som prästvigdes. 29.3.2021 kl. 11:55
Niko Huttunen är forskare i teologi och Anneli Portman är socialpsykolog och värderingsforskare.

värderingar. Vi för Luthers arv vidare utan att vara medvetna om det. Till och med ateisterna påverkas av de lutherska värderingarna. 29.3.2021 kl. 11:01
Lisa Enckell är präst och  journalist.

sårbarhet. "Likt lärjungarna har jag ofta upplevt att jag befinner mig i någon slags mellantid, mitt emellan långfredag och påskdag: Jag vill tro, men har ej krafter att göra det. Jag vill hoppas, men vet ej om jag förmår eller vågar det." 31.3.2021 kl. 00:00