Matias, Tomas, Riikka-Maria och Ella Kolkka är glada över att vara tillbaka i Thailand efter ett längre uppehåll på grund av coronapandemin.
Matias, Tomas, Riikka-Maria och Ella Kolkka är glada över att vara tillbaka i Thailand efter ett längre uppehåll på grund av coronapandemin.

Tio julfester i bergsbyarna

Replot.

Luafolket är en minoritet i bergstrakterna i norra Thailand, de kom ursprungligen som flyktingar från Laos. Paret Kolkka har arbetat fram ett skriftspråk och ser till att julens budskap blir tillgängligt på lua.

9.12.2022 kl. 08:43

Bland Luafolket firas julen endast i den kristna församlingen, det är ingen hemmafest utan en gemenskapens fest. Snart väntar en julturné i bergsbyarna, då det ordnas tio kristna julfester i de olika byarna.

– I församlingen ordnas en stor fest med julmässa, sedan äter man gott och så blir det lite julklappar och lekar för barnen. Alla är inbjudna och välkomna och alla i byn brukar delta, också de som inte hör till församlingen, berättar Tomas Kolkka som med sin fru Riikka-Maria Kolkka jobbar med bland annat bibelöversättning till lua.

Familjen Kolkka bor i staden Chiang Rai där barnen går i internationell skola. Därifrån är det cirka sju timmars bilväg till Nanprovinsen där Luafolket bor i bergssluttningarna, vid gräsen mot Laos. Luafolket kom som flyktingar från Laos under Vietnamkriget. Alla som kom före 1995 fick thailändskt medborgarskap.

– Livet är hårt och levnadsstandarden låg. Bergsris är det enda som kan odlas och det ger bara en tredjedel av den skörd som ris som odlas på plattland ger, säger Tomas.

– Numera odlar man också lite majs och grönsaker. Och i dag finns det vatten och el i de flesta byarna, det fanns det inte när vi kom för åtta år sedan, tillägger Riikka-Maria.

Sedan fem år tillbaka finns också mobilmaster i luaområdet.

– Nuförtiden använder alla barn och ungdomar mobiltelefoner, trots att folk annars lever på existensminimum, säger Tomas.

Barnkören uppträder på julfesten i byn Banden. FOTO: Riikka-Maria Kolkka

Många språk att hålla reda på

– I början kunde luafolket inte tala thai, så barnen gick inte i skola och det blev svårt för människorna att få arbete, säger Riikka-Maria.

Numera lär sig barnen lua hemma och nordthailändska lite vid sidan om.

– Men i skolan undervisar man bara på högthai, den variant som talas i Bangkok och som skiljer sig från nordthailändska. Så det är många språk att hålla reda på.

För att göra det än mer invecklat så finns också en kunglig variant av thai, som kan vara svår att förstå också för högutbildade thailändare.

– Det språket används när Jesus och Gud omtalas. Folk har vant sig vid att stänga öronen i gudstjänsten för att det är så svårt att förstå. Därför är det så viktigt att översätta bibeltexter till lua.

Paret Kolkka och två lokala medarbetare har arbetat fram ett alfabet och därmed ett skriftspråk för lua-
folket. Som bäst översätts Markusevangliet.

– Replot församling är med och stöttar det här språk-
arbetet, säger Tomas.

Numera finns en bok med julsånger på luaspråket och Lukasevangeliets andra kapitel läses också på lua kring jul.

– Det finns dessutom en sammanfattning av jul­evangeliet på lua för barnen, säger Riikka-Maria.

Man uppskattar att det finns kring 20 000 luatalande i norra Thailand. Animismen är den starkaste religiösa utövningen, det vill säga att dyrka förfäder och naturen.

– I dag finns det kring 1 600 döpta, säger Tomas.

En typisk lua-by. FOTO: ilkka koivisto

Hetta och plastgran

Under coronapandemin bodde familjen Kolkka tre år i Helsingfors, en längre paus än tänkt.

– Vi var lite oroliga för vår återkomst till Thailand, barnen hade fått goda vänner i Helsingfors och börjat rota sig där. Men det visade sig att det mest var vi föräldrar som kände lite oro. De trivs bra här också.

– Och Matias, vår fjortonåring, kan ha kontakt daligen med sina vänner i Helsingfors via onlinespel.

Familjen brukar fira julafton den 24 december, som i det buddhistiska Thailand är en helt vanlig dag.

– Vi har en plastgran från början av december, säger Riikka-Maria.

– Det är 30 grader varmt här så den luktar plast, tillägger Tomas.

Sedan brukar familjen äta julmiddag på någon restaurang som dukar upp engelskt julbord och så blir det lite klapputdelning och videosamtal till Finland.

– Köpcentren är fulla av julpynt, men julens kristna innebörd är okänd för de flesta. Många förknippar julen med det västerländska nyåret, säger Tomas.

Paret Kolkka är glada över att det finns människor i Finland som stöder deras arbete.

– Vi vill säga tack till alla, säger Riikka-Maria.

– Och önska alla en välsignad jul, säger Tomas.

Julfest i församlingen. Foto: Riikka-Maria Kolkka

PARET KOLKKA

  • Kommer från Lahtis.
  • Till familjen hör också Matias 14 och Ella 8.
  • Jobbar för Finska Missionssällskapet med språk-, musik- och församlingsarbete bland luaminoriteten i bergsbyarna i norra Thailand sedan 2012. År 2003–2011 gjorde de språk- och bibelöversättningsarbete i Papua Nya Guinea.
  • Avtalsförsamlingar i Borgå stift är Johannes församling, Ingå och Esbo svenska. Dessutom stöds språkarbetet av många församlingar, bland annat Replot.


Mingel, mat och glad stämning var viktiga ingredienser när Petruskyrkan invigdes med mässa och festprogram.

fest. Petrus församling i Helsingfors har nått en milstolpe. Den första helt egna kyrkan i Månsas invigdes på söndag eftermiddag och samtidigt firades Petrus församlings tioårsjubileum. Kyrkan var fylld till bristningsgränsen. 10.3.2019 kl. 20:46
Camilla Ekholm och Karl af Hällström har sökt kyrkoherdetjänsten i Sibbo.

nytt från domkapitlet. Kyrkoherdetjänsten i Sibbo svenska församling har sökts av Camilla Ekholm och Karl af Hällström. 7.3.2019 kl. 16:50
Familjen Holmgård: Nicklas, Oliver och Sandra.

Personligt. Familjen Holmgårds dagar kretsar mest runt mattan på vardagsrumsgolvet. Där är Oliver, 3,5 år, medelpunkten. Oliver lider av sjukdomen INCL och bryts sakta ner. 7.3.2019 kl. 13:00
Askonsdagen har fått sitt namn från Bibelns beskrivning av ånger och bot som symboliseras av att man klär sig i säck och strör aska över huvudet. På askonsdagen ordnar många församlingar mässor där prästen tecknar ett kors av aska i pannan på de deltagare som så önskar.

ekofasta. ”För att vi tillsammans skall kunna bevara hoppet.” I sin hälsning inför fastan vädjar biskoparna i evangelisk-lutherska kyrkan i Finland för klimatet. 6.3.2019 kl. 11:49
Ida Haapamäki kommer från Kristinestad och jobbar för Marthaförbundet i Helsingfors.

ekofasta. Avstå från nya kläder och vårda de du har, säger Ida Haapamäki. Fastan kan bli en solidarisk handling med miljön och människorna som producerat det du har på dig. 1.3.2019 kl. 17:40

klimat. Kyrkostyrelsens plenum godkände kyrkans energi- och klimatstrategi. Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland har som mål att bli koldioxidneutral senast år 2030. Ett av målen är att kyrkan ska vara en aktiv samhällspåverkare i klimatfrågor. 26.2.2019 kl. 17:13

Kristinestad. Förtroendeklyftan inom Kristinestads svenska församling ska gå att överbygga. Det står klart efter biskop Björn Vikströms besök i församlingen på torsdagen. 22.2.2019 kl. 13:40
Saverkeit-färjan byggdes år 1972 men jobbar fortfarande hårt. Den rymmer tio personbilar. 
 – Husbilarna är jobbigast, för de tror att de är långtradare.

profilen. När en lång arbetskarriär tog slut stod Sussi Björkman plötsligt utan jobb. Idag jobbar hon i tre skift med att köra färja. Ute på Houtskär finns bara hon, naturen, bilarna och Radio Vega. 21.2.2019 kl. 11:07

biskopsval. Biskopsvalet närmar sig och i samband med senaste veckas valpanel i Nykarleby tog vi tempen på kandidaterna. Tolv frågor av varierande karaktär fick kandidaterna och max fem minuter hade de tid på sig att leverera svar på samtliga frågor. 20.2.2019 kl. 17:33
Biskopskandidaterna Harry S Backström, Sixten Ekstrand, Lisa Enckell och Bo-Göran Åstrand diskuterade bland annat väckelserörelserna under utfrågningen i Nykareby.

biskopsvalet 2019. Biskopskandidaterna fick svara på frågor om väckelserörelserna när de möttes för den sista utfrågningen i Nykarleby på lördagen. Alla var överens om att väckelserörelserna behövs i kyrkan. 18.2.2019 kl. 16:45

skidolycka. Väståbolands svenska församling sörjer den femtonåriga pojken som förolyckades i en skidolycka under församlingens skriftskolläger i Himos i Jämsä på lördagen. 18.2.2019 kl. 15:48

skidolycka. Krishjälp och samling för den som behöver samtala. 17.2.2019 kl. 14:16

nytt från domkapitlet. Två präster klara för ny post och en ledig kyrkoherdestol i Sibbo, i senaste nytt från domkapitlet. 8.2.2019 kl. 15:34
Varje dag avslutas med att Leif läser en andakt för Gita.

demens. För fyra år sedan förändrades Gita och Leif Lindgrens liv när Gita fick diagnosen pannlobsdemens. 8.2.2019 kl. 13:12
Hilkka Olkinuora är präst, journalist och författare. – Godhet är ingen prestation, säger hon.

Rannsakan. Får jag göra goda saker för att själv må bättre? Och hur mycket goda handlingar måste jag utföra? Kan jag sitta på min kammare och vara god? – Godhet är en horisont vi styr mot enligt bästa förmåga, säger Hilkka Olkinuora. 7.2.2019 kl. 10:06

Helgens långvägagäst, Blackrockstar eller Rivelino, flög in från Holland för att tala och uppträda för Höstdagspubliken.

HÖSTDAGARNA. Se mera bilder i artikeln! 7.11.2022 kl. 20:12
Kyrkoherdarnas roll är problematisk i kyrkan, anser Ulla-Maj Wideroos.

FÖRSAMLINGSVAL. Två tredjedelar av kandidaterna i församlingsvalets valkompass vill att kyrkan ska viga också par av samma kön. Frågan polariserar fortfarande Borgå stift tydligt. Ulla-Maj Wideroos hör kyrkfolk vara otåliga över att frågan fortfarande hänger i luften. 7.11.2022 kl. 10:27
Helsingforsförsamlingarna var snabbt ute med sin röstningsprocent – som sjönk.

FÖRSAMLINGSVALET. Tidiga resultat från församlingsvalet visar på att den nedåtgående trenden för röstningsprocenten fortsätter. Helsingfors hörde till de första samfälligheter som på söndagskvällen redovisade sina siffror. Tio procent av församlingsmedlemmarna i huvudstaden hade röstat. 20.11.2022 kl. 20:12
Två valsedlar - varför det? Kyrkpressen förklarar.

FÖRSAMLINGSVAL. Så här är kyrkans system för att påverka uppbyggt. Kyrkpressen reder ut begreppen inför valet. 7.11.2022 kl. 18:12
Sonen Olivers sjukdom och död har förändrat Sandra Holmgård för alltid. Ändå fortsätter livet. Till jul ska familjen få en bebis. Foto: Nicklas Storbjörk

sorg. Sandra Holmgård har skrivit en bok om det som för många känns som det värsta man kan drabbas av: att förlora ett barn. – Oliver var fantastisk, och jag tycker att alla familjer borde ha fått en egen Oliver. Men för egen del kan jag säga att jag aldrig kommer att repa mig helt efter hans sjukdom och död. 5.11.2022 kl. 09:00