Erika Boijes doktorsavhandling blir klar om ungefär två år.

"Med tiden har jag börjat se djupet i Zacharias Topelius teologiska intresse"

Zacharias Topelius.

– Topelius tro förändrades med tiden, så som jag tror att den gör för de flesta. Det säger doktoranden i kyrkohistoria Erika Boije.

8.12.2022 kl. 13:15

Erika Boije är aktuell som en av författarna till den sista delen av Zacharias Topelius Skrifter (2010–2022). Det är en textkritisk och kommenterad utgåva i 23 delar, utgiven av Svenska litteratursällskapet i Finland.

– Topelius var så mycket mer än bara en barnboksförfattare, han var också akademiker, historiker och tidningsman. Framförallt var han kristen och genom sitt mångsidiga författarskap förkunnade han det kristna budskapet till dem som läste hans verk, säger Boije, doktorand i kyrkohistoria i Uppsala.


Har din uppfattning av Topelius förändrats medan du forskat?

– Topelius mångsidighet som författare och hans kunskaper i både historia och kyrkohistoria har alltid imponerat på mig. Det är få samhällsfrågor som var aktuella som han inte kommenterade, antingen privat eller i publicerade texter.

Med tiden har Erika Boije också börjat se djupet i Topelius teologiska intresse.

– Det har helt klart förändrat min uppfattning av honom som både författare och akademiker. Hans stora intresse för Bibeln och teologiska frågor uppmärksammas kanske inte alltid, men anteckningssamlingarna i den nya utgåvan Religiösa skrifter och psalmer visar att Topelius läste Bibeln med stort intresse.

I Topelius anteckningar samlade hade bibelord enligt olika teman. Anteckningarna utgör grunden för hans argumentation i det sista verket Blad ur min tänkebok, som utkom postumt.

– I det verket sammanfattade han sin syn på några av mänsklighetens stora frågor, som evigt liv, de yttersta tiderna och relationen mellan tro och vetenskap, men också sina tankar om skolan och kyrkan.

Boije säger att Topelius tro förändrades med tiden.

– Precis så som jag tror att den gör för de flesta. På äldre dagar blev han mer konservativ men fortfarande väldigt engagerad i frågor som berörde tro och kyrka. Han förespråkade en levande förkunnelse i kyrkan och skolan.


Nationens religiösa fostrare

Boije säger att Topelius tillhörde den skara som bidrog till att forma idén om ett autonomt Finland.

– Topelius blev nationens religiösa fostrare. Det kristna budskapet utgjorde en självklar del i hans sätt att beskriva finländskhet och han gav Finland en egen historia där kristendomen hade en central roll.

I sina olika roller hade han ett betydande inflytande på både 1800-talets och 1900-talets Finland.

Boken om Vårt Land (1875) lästes i skolorna långt in på 1900-talet. Den har också en tydlig religiös prägel.

Religiösa skrifter och psalmer presenterar Topelius religiösa tankar utifrån tryckta verk, anteckningar och tidningsartiklar.



Du forskar i romanen ”Fältskärns berättelser”. Hur kom du in på det ämnet?

– Egentligen började jag med läseboken Boken om Vårt Land, eftersom jag som då blivande lärare ville studera det kanske mest lästa läromedlet i Finland för min pro gradu-avhandling vid Åbo Akademi.

Med tiden växte hennes intresse för Topelius som nationsbyggare.

– Jag riktade blicken mot hans mest omfattande och mest lästa skönlitterära verk, nämligen Fältskärns berättelser.

Rätt så snabbt insåg hon att Fältskärns berättelser ofta bara nämns i förbifarten eller förbises helt i studier av Topelius kristna tänkande.

– Men jag själv har, med stort intresse, läst hur han gestaltar religion och i synnerhet kristendomen i Fältskärns berättelser. Det blev till slut min ingång till min doktorsavhandling.


Vad betydde psalmer för Topelius?

– Jag tror psalmerna gav Topelius möjligheten att beskriva trons betydelse i livet och i vardagen på ett enkelt sätt och många av hans psalmer var också lätta att lära sig och tar upp teman som alla kan känna igen sig i. Det är kanske därför de fortfarande utgör en levande kulturskatt som vi ständigt kommer tillbaka till.


Vilken av Topelius psalmer tycker du är bäst? Vilken är mest underskattad?

– ”Giv mig ej glans” har alltid varit en av mina absoluta favoritpsalmer, jag tror till och med att det var den första psalmen jag lärde mig utantill. Topelius var en nationalromantiker och väldigt bra på att beskriva naturen och årstiderna. Jag tänker ofta att vi borde sjunga fler vinterpsalmer och inte bara sommarpsalmer. ”Hur härligt vittnar land och sjö” är fantastisk!


Varför doktorerar du i Sverige i stället för i Finland?

– Sverige, eller snarare Uppsala, blev en möjlighet jag inte kunde tacka nej till. Sverige kändes också så nära, även om det skulle visa sig vara ett större kulturellt hopp än jag trodde när jag tackade ja till jobbet, säger Boije som ursprungligen är från Borgå.

Hon säger att Uppsala passar henne.

– Topelius besökte Uppsala vid flera tillfällen. Han beskriver många glada resor till staden. Precis som Topelius trivs även jag i Uppsala.

– – – – – – –

Erika Boije

Bor i: Skyttorp, strax norr om Uppsala i Sverige.

Tycker om att göra: åka på äventyr med familjen och laga mat tillsammans med mina två barn.

Bästa grejen med Finland: släkten, lösgodiset och språken.

Bästa grejen med Sverige: föräldraförsäkringen, fika och optimismen.

Aktuell med: Religiösa skrifter och psalmer, den sista delen av utgåvan Zacharias Topelius skrifter av Svenska litteratursällskapet i Finland (SLS).

Hennes doktorsavhandling blir klar om ungefär två år.



Religiösa skrifter och psalmer

– Religiösa skrifter och psalmer presenterar Topelius religiösa tankar utifrån tryckta verk, anteckningar och tidningsartiklar.

– Utg. Magnus Nylund, inledning av Erika Boije, Anna Maria Böckerman & Birgitta Sarelin.

– Utgåvan finns gratis på webbsidan topelius.sls.fi

– Religiösa skrifter och psalmer är en textkritisk och kommenterad del av Zacharias Topelius Skrifter (2010–2022) utgåva i 23 delar. Alla delar har utkommit digitalt och tolv delar har också utkommit i tryck.

Text: Christa Mickelsson
Foto: Nicklas Storbjörk


julkalender. Församlingarna i huvudstadsregionen delar ut en julkalender till sina medlemmar. Glad adventstid önskar din församling! 28.11.2019 kl. 11:37

betraktat. "Det går så lätt att förvandla den här tiden till ett enda långt fredagsmys. Glögg och pepparkakor för hela slanten. Men ska vi under den här adventstiden försöka slå följe med mannen som lånar en åsna för att komma närmare oss?" frågar Juanita Fagerholm-Urch. 30.11.2019 kl. 09:00

utdelning. Poststrejken är slut och idag trycks Kyrkpressens adventsnummer. På många håll hinner tidningen tyvärr inte fram till första advent 27.11.2019 kl. 14:58

Migrationsverket. Efter Europeiska människorättsdomstolens avgörande meddelar nu Migrationsverket att man kommer gå igenom femhundra negativa asylbeslut. 22.11.2019 kl. 13:57

betraktat. "Domedagen är som en helig dans då Jesus kommer att blåsa ut, rensa ut, döma ut all synd, all smärta, all ondska och allt lidande från världen." 23.11.2019 kl. 12:00

nytt från domkapitlet. Domkapitlet i Borgå stift hade möte på torsdagen och i vanlig ordning var det en diger föredragningslista man behandlade. 22.11.2019 kl. 13:28

val. Kandidatuppställningen inför valet av kyrkomötesombud bjuder på överraskningar och glädjeämnen. Det blir ett spännande val, tror Lucas Snellman. 22.11.2019 kl. 12:28

psalmsång. "Psalmsång är också något som vi skapar tillsammans, det är ingenting som jag kan uppnå ensam." 22.11.2019 kl. 11:53

dop. Ett enda möte kan avgöra om en människa vill ha med kyrkan att göra. Sjur Isaksen tror att dopsamtalet har stor potential. 22.11.2019 kl. 09:12

språk. Teologistuderande vi Helsingfors universitet fick besök av prästen och språkambassadören Tuomas Metsäranta som berättade hur svenskan öppnat dörrar för honom. 21.11.2019 kl. 09:48

val. Både på listan "Tillsammans" och "En kyrka för alla" vill kandidaterna till stiftsfullmäktige arbeta för att alla par ska ha möjlighet till kyrklig vigsel. 18.11.2019 kl. 10:49

val. Listan ”För Kristi kyrka” har nu en programförklaring – och 18 kandidater för stiftsfullmäktige. 14.11.2019 kl. 13:40

film. Filmaffischen visar en pojke i dunklet framför en kyrkas fönster där ljuset skiner genom de praktfulla glasmålningarna. Så är också I Guds namn en film om den lilla människan som farit illa i den ståtliga institutionen – och som trettio år senare kämpar för upprättelse och för att rättvisa ska skipas. 14.11.2019 kl. 11:02

val. Listan ”På biblisk grund” och listan ”Jesus i centrum” är nu klara inför valet av kyrkomötesombud och valet av ombud för stiftsfullmäktige. 13.11.2019 kl. 15:06

Program. På grund av poststrejken utkommer Kyrkpressen inte den här veckan. För att du inte ska missa något som händer hittar du här församlingarnas program fram till första advent! 13.11.2019 kl. 10:29

riksdagsvalet. Kyrkpressen träffade SFP:s Anna-Maja Henriksson och KD:s Peter Östman, vars partier är de populäraste inom kyrkan på svenska. Dubbelintervjun slutade i att regeringens företrädare gav oppositions­ledamoten en kram. 20.3.2023 kl. 19:00

FINANSFÖRVALTNING. Förvaltningsdirektören kan inte svara på varför Helsingfors kyrkliga samfällighet förvaltar medel genom finansvärdepapper i Schweiz. 16.3.2023 kl. 16:10

Konfirmander. Under det första coronaåret 2020 sjönk antalet deltagare i konfirmandundervisningen i evangelisk-lutherska kyrkan, men 2021 vände trenden, en trend som fortsatte under 2022. 15.3.2023 kl. 18:16

KYRKOHERDETJÄNST. – Det kan ju hända att vi har den ansökningskulturen i Pedersöre av att man avvaktar och ser vad som händer, säger biskop Bo-Göran Åstrand om att ingen sökte den lediganslagna kyrkoherdetjänsten i Pedersöre församling. 14.3.2023 kl. 19:43

PEDERSÖRE. Domkapitlet vid Borgå stift meddelade på fredagen att den lediganslagna kyrkoherdetjänsten i Pedersöre församling inte fått någon sökande. 10.3.2023 kl. 12:11