Erika Boijes doktorsavhandling blir klar om ungefär två år.

"Med tiden har jag börjat se djupet i Zacharias Topelius teologiska intresse"

Zacharias Topelius.

– Topelius tro förändrades med tiden, så som jag tror att den gör för de flesta. Det säger doktoranden i kyrkohistoria Erika Boije.

8.12.2022 kl. 13:15

Erika Boije är aktuell som en av författarna till den sista delen av Zacharias Topelius Skrifter (2010–2022). Det är en textkritisk och kommenterad utgåva i 23 delar, utgiven av Svenska litteratursällskapet i Finland.

– Topelius var så mycket mer än bara en barnboksförfattare, han var också akademiker, historiker och tidningsman. Framförallt var han kristen och genom sitt mångsidiga författarskap förkunnade han det kristna budskapet till dem som läste hans verk, säger Boije, doktorand i kyrkohistoria i Uppsala.


Har din uppfattning av Topelius förändrats medan du forskat?

– Topelius mångsidighet som författare och hans kunskaper i både historia och kyrkohistoria har alltid imponerat på mig. Det är få samhällsfrågor som var aktuella som han inte kommenterade, antingen privat eller i publicerade texter.

Med tiden har Erika Boije också börjat se djupet i Topelius teologiska intresse.

– Det har helt klart förändrat min uppfattning av honom som både författare och akademiker. Hans stora intresse för Bibeln och teologiska frågor uppmärksammas kanske inte alltid, men anteckningssamlingarna i den nya utgåvan Religiösa skrifter och psalmer visar att Topelius läste Bibeln med stort intresse.

I Topelius anteckningar samlade hade bibelord enligt olika teman. Anteckningarna utgör grunden för hans argumentation i det sista verket Blad ur min tänkebok, som utkom postumt.

– I det verket sammanfattade han sin syn på några av mänsklighetens stora frågor, som evigt liv, de yttersta tiderna och relationen mellan tro och vetenskap, men också sina tankar om skolan och kyrkan.

Boije säger att Topelius tro förändrades med tiden.

– Precis så som jag tror att den gör för de flesta. På äldre dagar blev han mer konservativ men fortfarande väldigt engagerad i frågor som berörde tro och kyrka. Han förespråkade en levande förkunnelse i kyrkan och skolan.


Nationens religiösa fostrare

Boije säger att Topelius tillhörde den skara som bidrog till att forma idén om ett autonomt Finland.

– Topelius blev nationens religiösa fostrare. Det kristna budskapet utgjorde en självklar del i hans sätt att beskriva finländskhet och han gav Finland en egen historia där kristendomen hade en central roll.

I sina olika roller hade han ett betydande inflytande på både 1800-talets och 1900-talets Finland.

Boken om Vårt Land (1875) lästes i skolorna långt in på 1900-talet. Den har också en tydlig religiös prägel.

Religiösa skrifter och psalmer presenterar Topelius religiösa tankar utifrån tryckta verk, anteckningar och tidningsartiklar.



Du forskar i romanen ”Fältskärns berättelser”. Hur kom du in på det ämnet?

– Egentligen började jag med läseboken Boken om Vårt Land, eftersom jag som då blivande lärare ville studera det kanske mest lästa läromedlet i Finland för min pro gradu-avhandling vid Åbo Akademi.

Med tiden växte hennes intresse för Topelius som nationsbyggare.

– Jag riktade blicken mot hans mest omfattande och mest lästa skönlitterära verk, nämligen Fältskärns berättelser.

Rätt så snabbt insåg hon att Fältskärns berättelser ofta bara nämns i förbifarten eller förbises helt i studier av Topelius kristna tänkande.

– Men jag själv har, med stort intresse, läst hur han gestaltar religion och i synnerhet kristendomen i Fältskärns berättelser. Det blev till slut min ingång till min doktorsavhandling.


Vad betydde psalmer för Topelius?

– Jag tror psalmerna gav Topelius möjligheten att beskriva trons betydelse i livet och i vardagen på ett enkelt sätt och många av hans psalmer var också lätta att lära sig och tar upp teman som alla kan känna igen sig i. Det är kanske därför de fortfarande utgör en levande kulturskatt som vi ständigt kommer tillbaka till.


Vilken av Topelius psalmer tycker du är bäst? Vilken är mest underskattad?

– ”Giv mig ej glans” har alltid varit en av mina absoluta favoritpsalmer, jag tror till och med att det var den första psalmen jag lärde mig utantill. Topelius var en nationalromantiker och väldigt bra på att beskriva naturen och årstiderna. Jag tänker ofta att vi borde sjunga fler vinterpsalmer och inte bara sommarpsalmer. ”Hur härligt vittnar land och sjö” är fantastisk!


Varför doktorerar du i Sverige i stället för i Finland?

– Sverige, eller snarare Uppsala, blev en möjlighet jag inte kunde tacka nej till. Sverige kändes också så nära, även om det skulle visa sig vara ett större kulturellt hopp än jag trodde när jag tackade ja till jobbet, säger Boije som ursprungligen är från Borgå.

Hon säger att Uppsala passar henne.

– Topelius besökte Uppsala vid flera tillfällen. Han beskriver många glada resor till staden. Precis som Topelius trivs även jag i Uppsala.

– – – – – – –

Erika Boije

Bor i: Skyttorp, strax norr om Uppsala i Sverige.

Tycker om att göra: åka på äventyr med familjen och laga mat tillsammans med mina två barn.

Bästa grejen med Finland: släkten, lösgodiset och språken.

Bästa grejen med Sverige: föräldraförsäkringen, fika och optimismen.

Aktuell med: Religiösa skrifter och psalmer, den sista delen av utgåvan Zacharias Topelius skrifter av Svenska litteratursällskapet i Finland (SLS).

Hennes doktorsavhandling blir klar om ungefär två år.



Religiösa skrifter och psalmer

– Religiösa skrifter och psalmer presenterar Topelius religiösa tankar utifrån tryckta verk, anteckningar och tidningsartiklar.

– Utg. Magnus Nylund, inledning av Erika Boije, Anna Maria Böckerman & Birgitta Sarelin.

– Utgåvan finns gratis på webbsidan topelius.sls.fi

– Religiösa skrifter och psalmer är en textkritisk och kommenterad del av Zacharias Topelius Skrifter (2010–2022) utgåva i 23 delar. Alla delar har utkommit digitalt och tolv delar har också utkommit i tryck.

Text: Christa Mickelsson
Foto: Nicklas Storbjörk


TYSKA FÖRSAMLINGEN.. Biskop Bo-Göran Åstrand installerar Deutsche Gemeindes nya ledare på söndag. 14.10.2022 kl. 13:03

PERSONEN. – En finsk soldat utbildas inte till att döda utan till att försvara, säger Cecilia Alameri, som är teolog och löjtnant i reserven. 12.10.2022 kl. 18:59

FÖRSAMLINGSVALET. Ett öppet klimat i församlingen, där kyrkoherden är tydlig, öppen och mottaglig för förslag och motförslag. Det har skapat en bra utgångspunkt för församlingsvalet i Åbo. Petra Lindblad har suttit i arbetsgruppen som har vaskat fram många nya kandidater. 12.10.2022 kl. 10:00

ekumenik. Ortodoxa Maria Mountraki från Helsingfors blir en av 150 som leder arbetet i Kyrkornas världsråd. 11.10.2022 kl. 10:00

FÖRSAMLINGSVALET. – Det är dags att se över kyrkans oändligt krångliga valsystem, anser Siv Sandberg som är en av Svenskfinland ledande sakkunninga på demokratifrågor. 11.10.2022 kl. 15:59

Helsingfors. Den vacklande ekonomin i Matteus församling i Helsingfors blir inte bättre av att svenska församlingar i huvudstaden fusioneras. Driv på att höja skatte­öret i stället, föreslås i en rapport till domkapitlet. 6.10.2022 kl. 15:04

FÖRLOSSNING. Redan som sjuåring visste Johanna Holmäng att hon ville bli barnmorska. Hennes jobb är hennes kall. Varje dag möter hon stor förväntan, men vissa gånger också bottenlös förtvivlan. – Ibland måste jag gå från sorgens rum in i glädjens, då är det inte lätt att hålla masken, säger hon. 28.9.2022 kl. 13:31

PREPPERPRÄST. När Sverige inte hade ett enda stridsflygplan att sända upp då Ryssland övade kärnvapenanfall gick det upp för prepperprästen Jonas Ahlforn i Örebro att det inte räcker att bunkra upp toalettpapper som förberedelse för en samhällskris. 29.9.2022 kl. 11:00

BORGÅ STIFT. Efter pandemin har det varit svårare att få till dop. Begravningar och minnesstunder har förändrats. Vid prästernas synodalmöte i Åbo sade biskop Bo-Göran Åstrand att kyrkan inte blir som förut – också dess särställning som folkkyrka ifrågasätts nu i riksdagen. 29.9.2022 kl. 00:00

SYSKON. Kjell Westö och Mårten Westö är bröder, författare och spelar i samma band. De har ärvt ett depressivt stråk, men hanterar det på olika sätt. Den ena är intensiv, den andra är lugn. Den ena ber ibland, den andra köpslog en gång med Gud och blev avslöjad som spelare. 28.9.2022 kl. 10:38

BORGÅ STIFT. 21-åriga Moa Eklund har skapat logon för Borgå stifts hundraårsjubileum. – Sedan jag flyttade till Helsingfors har jag fått upp ögonen för gemenskapen i stiftet, säger hon. 26.9.2022 kl. 19:09

KRISTEN BILDKONST. Den svensk-israeliska konstnären Birgitta Yavari-Ilan åkte för 50 år sedan ut ur Vetlanda i Småland i sin ljusblå Volkswagen för att bosätta sig i Jerusalem. För en generation i Norden har hon stått för ett kristet bildspråk kring tro, kärlek och glädje. 27.9.2022 kl. 19:00

Åbo akademi. Genusforskaren och teologen Cecilia Nahnfeldt blir sannolikt ny professor i praktisk teologi vid Åbo Akademi. Fakultetsrådets val ska ännu formellt bekräftas av universitetets ledning. 27.9.2022 kl. 16:52

FÖRSAMLINGSVALET. I Esbo, Grankulla och Vanda blir det inget församlingsval på svenska i höst. Orsak: för få kandidater. I Esbo var Jannika Lassus valombud för den enda kandidatlista som nu besätter alla 26 platser med 26 kandidater – i landets största svenska församling. 23.9.2022 kl. 11:32

ALZHEIMER. När Hanna Jensens mamma fick en minnessjukdom blev mamman aktiv, företagsam, pratsam – och väldigt ilsken. – Det fanns en tid då jag var så frustrerad att jag inte ville se henne i ögonen, men idag ser jag på mamma med varm blick. 22.9.2022 kl. 16:15

KYRKOMÖTET. Senast den 12 maj ska sjökaptenen, medieföretagaren, kommunalrådet och koranforskaren lägga axeln till och börja jobba för det nya kyrko­mötet. Vi har talat med de fyra nyvalda ombuden från Borgå stift. 4.3.2024 kl. 16:23

PERSONEN. Emma Klingenberg är aktuell med musikalen och monologen Katrina. – Min yrkesidentitet handlar mycket om kärleken till hantverket, berättelserna – och kärleken till sången. 5.3.2024 kl. 19:01

laestadianer. Rapporten som skissar på att de laestadianska fridsföreningarna skulle ta ett större avstånd till folkkyrkan får intern kritik inom rörelsen. Kyrko- och SFP-politikern Hans Snellman tar till pennan i Kyrkpressen 1.3.2024 kl. 13:37

debatt. Läs insändaren i sin helhet här. 1.3.2024 kl. 14:06

ENKÄT. Vi på Kyrkpressen är intresserade av hur finlandssvenskar firar påsk – med liten tonvikt på den kristna delen av traditionen. Det tar 7–8 minuter att besvara frågorna. Svara gärna! 1.3.2024 kl. 11:09