Erika Boijes doktorsavhandling blir klar om ungefär två år.

"Med tiden har jag börjat se djupet i Zacharias Topelius teologiska intresse"

Zacharias Topelius.

– Topelius tro förändrades med tiden, så som jag tror att den gör för de flesta. Det säger doktoranden i kyrkohistoria Erika Boije.

8.12.2022 kl. 13:15

Erika Boije är aktuell som en av författarna till den sista delen av Zacharias Topelius Skrifter (2010–2022). Det är en textkritisk och kommenterad utgåva i 23 delar, utgiven av Svenska litteratursällskapet i Finland.

– Topelius var så mycket mer än bara en barnboksförfattare, han var också akademiker, historiker och tidningsman. Framförallt var han kristen och genom sitt mångsidiga författarskap förkunnade han det kristna budskapet till dem som läste hans verk, säger Boije, doktorand i kyrkohistoria i Uppsala.


Har din uppfattning av Topelius förändrats medan du forskat?

– Topelius mångsidighet som författare och hans kunskaper i både historia och kyrkohistoria har alltid imponerat på mig. Det är få samhällsfrågor som var aktuella som han inte kommenterade, antingen privat eller i publicerade texter.

Med tiden har Erika Boije också börjat se djupet i Topelius teologiska intresse.

– Det har helt klart förändrat min uppfattning av honom som både författare och akademiker. Hans stora intresse för Bibeln och teologiska frågor uppmärksammas kanske inte alltid, men anteckningssamlingarna i den nya utgåvan Religiösa skrifter och psalmer visar att Topelius läste Bibeln med stort intresse.

I Topelius anteckningar samlade hade bibelord enligt olika teman. Anteckningarna utgör grunden för hans argumentation i det sista verket Blad ur min tänkebok, som utkom postumt.

– I det verket sammanfattade han sin syn på några av mänsklighetens stora frågor, som evigt liv, de yttersta tiderna och relationen mellan tro och vetenskap, men också sina tankar om skolan och kyrkan.

Boije säger att Topelius tro förändrades med tiden.

– Precis så som jag tror att den gör för de flesta. På äldre dagar blev han mer konservativ men fortfarande väldigt engagerad i frågor som berörde tro och kyrka. Han förespråkade en levande förkunnelse i kyrkan och skolan.


Nationens religiösa fostrare

Boije säger att Topelius tillhörde den skara som bidrog till att forma idén om ett autonomt Finland.

– Topelius blev nationens religiösa fostrare. Det kristna budskapet utgjorde en självklar del i hans sätt att beskriva finländskhet och han gav Finland en egen historia där kristendomen hade en central roll.

I sina olika roller hade han ett betydande inflytande på både 1800-talets och 1900-talets Finland.

Boken om Vårt Land (1875) lästes i skolorna långt in på 1900-talet. Den har också en tydlig religiös prägel.

Religiösa skrifter och psalmer presenterar Topelius religiösa tankar utifrån tryckta verk, anteckningar och tidningsartiklar.



Du forskar i romanen ”Fältskärns berättelser”. Hur kom du in på det ämnet?

– Egentligen började jag med läseboken Boken om Vårt Land, eftersom jag som då blivande lärare ville studera det kanske mest lästa läromedlet i Finland för min pro gradu-avhandling vid Åbo Akademi.

Med tiden växte hennes intresse för Topelius som nationsbyggare.

– Jag riktade blicken mot hans mest omfattande och mest lästa skönlitterära verk, nämligen Fältskärns berättelser.

Rätt så snabbt insåg hon att Fältskärns berättelser ofta bara nämns i förbifarten eller förbises helt i studier av Topelius kristna tänkande.

– Men jag själv har, med stort intresse, läst hur han gestaltar religion och i synnerhet kristendomen i Fältskärns berättelser. Det blev till slut min ingång till min doktorsavhandling.


Vad betydde psalmer för Topelius?

– Jag tror psalmerna gav Topelius möjligheten att beskriva trons betydelse i livet och i vardagen på ett enkelt sätt och många av hans psalmer var också lätta att lära sig och tar upp teman som alla kan känna igen sig i. Det är kanske därför de fortfarande utgör en levande kulturskatt som vi ständigt kommer tillbaka till.


Vilken av Topelius psalmer tycker du är bäst? Vilken är mest underskattad?

– ”Giv mig ej glans” har alltid varit en av mina absoluta favoritpsalmer, jag tror till och med att det var den första psalmen jag lärde mig utantill. Topelius var en nationalromantiker och väldigt bra på att beskriva naturen och årstiderna. Jag tänker ofta att vi borde sjunga fler vinterpsalmer och inte bara sommarpsalmer. ”Hur härligt vittnar land och sjö” är fantastisk!


Varför doktorerar du i Sverige i stället för i Finland?

– Sverige, eller snarare Uppsala, blev en möjlighet jag inte kunde tacka nej till. Sverige kändes också så nära, även om det skulle visa sig vara ett större kulturellt hopp än jag trodde när jag tackade ja till jobbet, säger Boije som ursprungligen är från Borgå.

Hon säger att Uppsala passar henne.

– Topelius besökte Uppsala vid flera tillfällen. Han beskriver många glada resor till staden. Precis som Topelius trivs även jag i Uppsala.

– – – – – – –

Erika Boije

Bor i: Skyttorp, strax norr om Uppsala i Sverige.

Tycker om att göra: åka på äventyr med familjen och laga mat tillsammans med mina två barn.

Bästa grejen med Finland: släkten, lösgodiset och språken.

Bästa grejen med Sverige: föräldraförsäkringen, fika och optimismen.

Aktuell med: Religiösa skrifter och psalmer, den sista delen av utgåvan Zacharias Topelius skrifter av Svenska litteratursällskapet i Finland (SLS).

Hennes doktorsavhandling blir klar om ungefär två år.



Religiösa skrifter och psalmer

– Religiösa skrifter och psalmer presenterar Topelius religiösa tankar utifrån tryckta verk, anteckningar och tidningsartiklar.

– Utg. Magnus Nylund, inledning av Erika Boije, Anna Maria Böckerman & Birgitta Sarelin.

– Utgåvan finns gratis på webbsidan topelius.sls.fi

– Religiösa skrifter och psalmer är en textkritisk och kommenterad del av Zacharias Topelius Skrifter (2010–2022) utgåva i 23 delar. Alla delar har utkommit digitalt och tolv delar har också utkommit i tryck.

Text: Christa Mickelsson
Foto: Nicklas Storbjörk


NYTT ÅR. Glöm nyårslöftena. Kör i stället med nyårsönskningar och pyttesmå nyårsplaner. Vad skulle du behöva för att älska dig själv, dina medmänniskor och Gud lite mer under det år som kommer? 12.1.2024 kl. 10:35

film. Amanda Jansson blev känd för stora de massorna som den kristna polisen Sara i den svenska succéserien Tunna blå linjen. Nu är hon aktuell med huvudrollen i filmatiseringen av Stormskärs Maja. 10.1.2024 kl. 17:11

KYRKANS FAMILJERÅDGIVNING. I Finland upprätthåller kyrkan 37 familjerådgivningscentraler. En av dem finns i Jakobstad. Där minskar finansieringen med hälften samtidigt som efterfrågan på tjänsterna ökar. 10.1.2024 kl. 10:55

SÅNGARE. Hon kom från Kajanaland till Jakobstad för att lära sig svenska och studera musik. I Jakobstad blev Jenni Johansson en aktiv kyrkobesökare och -sångare. Nu ska hon delta i årets Voice of Finland. 10.1.2024 kl. 09:48

profilen. Daniel Asplund är kristen, make, pappa, predikant, själavårdare, företagare – och ny verksamhetsledare vid LFF, Laestadianernas Fridsföreningars förbund. 9.1.2024 kl. 18:27

ÅRETS PRÄST. Elefteria Apostolidou gick in i prästjobbet med själ och hjärta – men höll på att slita ut sig. 8.1.2024 kl. 20:38

esbo. I början av året gör Esbo svenska församling en satsning på frivilligverksamheten. – Det har varit mycket meningsfullt, säger Marianne Blom, som är sjukhusvän. 9.1.2024 kl. 18:58

kyrkoherdeval. Den lediganslagna tjänsten som kyrkoherde i Petrus församling i Helsingfors har lockat två sökande. De som visat intresse för tjänsten är Ronny Thylin och Pia Kummel-Myrskog. 8.1.2024 kl. 13:21

PRÄSTVIGNING. På trettondagen fick Borgå stift fyra nya präster. 8.1.2024 kl. 11:18

UTNÄMNINGAR. Biskop Bo-Göran Åstrand har utnämnt tre nya prostar. De är kyrkoherden i Agricola svenska församling Stina Lindgård, pastorn i finska församlingen vid Solkusten i Spanien Rolf Steffansson samt prästen och sakkunniga vid Kyrkans central för det svenska arbetet (KCSA) Maria Sten. 2.1.2024 kl. 15:46

MEDLEMMAR. Enligt en prognos från enheten för Kyrkans forskning och utbildning är antalet medlemmar i Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland ca 3 558 000 i slutet av 2023. 29.12.2023 kl. 16:06

sorg. Då Carola Juselius förlorade sitt barn blev hon så arg på Gud att hon skrev ut sig ur kyrkan. Sen saknade hon julmusiken och skrev in sig igen. Hon är en kvinna med temperament som vill finnas till för andra, särskilt för dem som inte kunnat prata om barnen de mist. 23.12.2023 kl. 19:00

pris. John Vikström tilldelas Svenska Akademiens Finlandspris för år 2023. Prisbeloppet är 100 000 kronor. 21.12.2023 kl. 19:01

litteratur. Till hög, till låg, till rik, till arm – det finns en läsupplevelse för varje julfirare. Bookstagrammaren Mindy Svenlin (@mindyjoysbokhylla) ger förslag på lämplig litteratur utgående från olika situationer. 21.12.2023 kl. 17:21

RAPPORTERA FRÅN UKRAINA. Ukraina har offrat mycket, men landet måste offra ännu mer, säger Anna-Lena Laurén, som tvingats lämna Ryssland och nu rapporterar från Ukraina. Hon ser mörker och uppgivenhet under sina reportageresor, men också hopp och glädje. Och vad gör människor när de inget kan göra? De ber. 21.12.2023 kl. 13:26

orgel. Elis Helenius tog sig an Ekenäs kyrkas orgel för ett och ett halvt år sedan. Trots sin unga ålder har han spelat i tolv olika kyrkor – och uppträtt på konsertsalorgeln i Musikhuset i Helsingfors. 17.9.2024 kl. 18:24

kyrkostyrelsen. Konsulten Eero Laesterä föreslår att Kyrkostyrelsen om fem år har ett enklare uppdrag. Upp till 40 jobb kan bli överflödiga. Borgå stift och kyrka på svenska är inte undantagna. 17.9.2024 kl. 13:39

LATINAMERIKA. I Sydamerika är de lutherska kyrkorna försvinnande små. Men de har sin plats i samhällen som genom årtiondena har förblivit turbulenta. Kyrkpressen talade med ”presidenterna” för kyrkorna i Venezuela och Bolivia. 17.9.2024 kl. 10:00

gospel. Vem är du? Jepa Lambert är ett av de stora namnen i finländsk popmusik, fast på scenen mest som backvocal i bakgrunden. Nu leder hon också en gospelkör. 16.9.2024 kl. 13:00

pilgrimsvandring. St Olav Ostrobothnia certifierades i maj både som en del av St Olavsleden och som europeisk kulturrutt. Vid alla officiella pilgrimsleder ska det finnas minst ett pilgrimscenter, och St Olav Ostrobothnias första center är i Trefaldighetskyrkan. 11.9.2024 kl. 15:19