En bok som berättar om det riktigt vanliga församlingslivet i Borgå stift – det skulle Robert Lemberg helst vilja göra.

Robert Lemberg gör jubileumsbok: "Har ni foton av livet i Borgå stift?"

BORGÅ STIFT.

En bok som berättar om livet i Borgå stift, sitter Robert Lemberg och skulle vilja göra. Inte en historik med anledning av 100-årsjubileet, utan en fin, snygg och angelägen jubileumsbok. Kanske med bilder du har hemma.

8.12.2022 kl. 19:00

Man kan inte undgå att det blir mycket historia i den här boken. Men det ska inte bli en historik utan en jubileumsbok. Den ska nog också spegla nuläget och förväntningar inför framtiden, säger Robert Lemberg.

Efter att nyligen ha lämnat domkapitlet i Borgå, där han de sista åren tjänstgjorde som stiftsdekan, är han nu redaktör för den jubileumsskrift som ska ges ut hösten 2023.

Bland de många finlandssvenska skribenter som ska knattra fram texter vid sina tangentbord finns också den förre HBL-journalisten Staffan Bruun. Det blir han som med ett journalistiskt grepp ska skriva avsnittet om hur Borgå stift .

– Han har läst tidningarna den tiden och berättar om dramatiken kring hur stiftet blev till 1923 , med citat och allting. Det var ganska dramatiskt med röster 90 mot 86 i riksdagen.

Staffan Bruun visar att det man tycker är självklart i dag – att det finns ett skilt finlandssvenskt stift – ingalunda var självklart då.

– Det var en ganska lång och hetsig diskussion för många tyckte det var helt onödig åtgärd, säger Robert Lemberg.

Det var dessutom inte alls givet att stiftet skulle ha sitt biskopssäte i Borgå. Det som mest var på tapeten var att den finlandssvenska biskopen skulle sitta i Åbo. Andra förslag var Ekenäs och Vasa.

– Vad jag har förstått så avgjorde Borgå stad genom att lova att bygga biskopsgården.

Scoutbok viktig förebild

Boken ska inte handla om enbart historia utan om ett nytänk bland böcker om jubilerande organisationer.

Robert Lemberg har tittat på olika jubileumsböcker och skulle gärna göra någonting i stil med journalisten och skribenten Magnus Londens översikt över den finlandssvenska scoutrörelsen i boken ”Vi gå över daggstänkta berg”.

– En härlig bok med verkligt fin layout och bilder från olika tidsepoker. Modellen ska vi inte kopiera, men jag hoppas att vi också ska kunna göra en fin, snygg och angelägen bok som lockar fler än några tiotal entusiaster från fornstora dagar, säger Robert Lemberg.

Han hoppas på material om livet i församlingarna och händelser där som har blivit viktiga, värdefulla och betydelsefulla för riktigt vanliga medlemmar.

– Men naturligtvis också så att det kan vara roligt också för den som har varit med länge att sitta och titta på och känna igen ansikten, säger Robert Lemberg.

Flera foton sökes

Det som Robert Lemberg som redaktör mest saknar just nu är – mera bilder. Boken ges ut av Fontana Media som också ger ut Kyrkpressen och dess arkiv står till förfogande, även om han för de äldre bildernas del har funnit det vara lite … kaotiskt.

– Men jag tänker att människor kan ha bilder hemma som de själva har tagit, eller som de har fått någonstans ifrån, som kunde kunde illustrera den här boken.

Åland ett intressant kapitel

Vilka alla som skriver artiklarna i boken är ännu inte offentligt. En av de mera spännande delarna av stiftets historia är relationen mellan stiftet på fastlandet och Åland.

– Det är ju klart att Åland hör till stiftet – tycker vi från Borgås horisont. Men annat är det med ålänningarna själva, säger Robert Lemberg.

Här har diskussionens vågor enligt en kommande artikel gått höga under decenniernas lopp. Emellanåt när man har varit på kant med Borgå så har man velat ha en egen biskop, ett eget domkapitel och ibland till och med en egen kyrka.

Festligheter i oktober

Borgå stift kommer att ha hela nästa år som ett jubileumsår. Stora jubileumsfestligheter kommer det att bli på Konstfabriken i Borgå i slutet av oktober 2023 – 100 år efter att det första domkapitlet samlades under ledning av sin första biskop Max von Bonsdorff.

Text och foto: Jan-Erik Andelin


KYRKANS EKONOMI. Kyrkan har ersatt fakturatrafiken och löneräkningen i församlingarna med servicecentralen Kipa. Det kostar nio miljoner euro om året. Otympligt, tycker kyrkoherde Hans Boije i Vörå. Han tycker att församlingarna ska få välja bort Kipa – om de vill. 21.2.2023 kl. 19:00

Ukraina. ”Lidandet är outhärdligt och antalet förlorade människoliv är stort. Ukrainarna behöver all hjälp och allt stöd de kan få.” 20.2.2023 kl. 18:59

SOMMARLÄGER. Kyrkans Ungdoms sommarläger ordnas i Nykarleby i år. Orsaken är att byggnaden som använts som festsal och logemente för småbarnsfamiljer i Pieksämäki har rivits. 16.2.2023 kl. 20:14

FÖRÄLDRAR. Cecilia Åminne fick som enda barnet till sina åldrande och sjuka föräldrar strida som en tiger för deras välmående. Men det höll på att kosta henne både hälsan och orken. Hur gör man om föräldrarna inte vill ha hemvård? Och hur kommer man till rätta med ilska, trötthet och samvetskval? 8.2.2023 kl. 14:00

DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00

LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00

OVAN I KYRKAN. Som barn gick jag i tant Signes söndagsskola. Där hade vi en sparbössa som vi idag kanske skulle uppfatta som rasistisk, för på den fanns gestalten av ett svart barn som knäböjde och nickade tacksamt med huvudet varje gång det sattes en slant i sparbössan. 14.2.2023 kl. 09:07

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39