Sameprästen Mari Valjakka koordinerar kyrkans försoningsprocess i Sápmi.

Sameprästen Mari Valjakka: "Samtal med dem vars hus lades under vatten berör varje gång"

samer.

Kyrkan startar i snabb takt en försoningsprocess med samerna. Biskopsmötet startade projektet i dag. Sameprästen Mari Valjakka som själv är skoltsame ska koordinera arbetet.

7.12.2022 kl. 13:39

– Det berör mig varje gång när samer sitter och minns hur de konstgjorda sjöarna i Lokka och Porttipahta byggdes. Hur samerna fick flytta bort och hur det har känts när det inte har gått att komma hem igen, för att ens hus är under vatten, säger sameprästen Mari Valjakka, 33.

De två över 25 kilometer långa sjöarna skapades på 1960- och 1970-talet som vattenkraftreserver, för att ge oss övriga finländare elektricitet ur Kemi älv. Lokkasjön är EU-områdets största konstgjorda sjö.

– Då förstår man vad det betyder att som same bli förbigången när det fattas beslut och inte själv bli hörd i frågor alldeles nära en själv, säger Mari Valjakka.


Präst på tre samiska språk

Mari Valjakka är nu i två år projektkoordinator för projektet Samerna i kyrkan. Det är en sannings- och försoningsprocess, där den evangelisk-lutherska kyrkan ska reda ut sitt förflutna i förhållande till vårt lands ursprungsfolk samerna. Biskopsmötet tillsatte i dag den styrgrupp som ska leda projektet. Dess ordförande blir professorn i samisk kultur vid Uleåborgs universitet, Veli-Pekka Lehtola, som själv är same.

Mari Valjakka hördes av biskopsmötet från Ivalo via videolänk. Hon är själv skoltsame, den lilla språkgrupp som evakuerades från Petsamoområdet när det avträddes till Sovjetunionen. Efter teologistudier i Helsingfors är hon sedan 2015 präst i Enare församling och har kyrkligt arbete på samiska som sitt ansvarsområde.

– I Ivalotrakten talas tre samiska språk. Jag jobbar i huvudsak på nordsamiska, men klarar mig också till en viss gräns på enaresamiska och skoltsamiska.

Talade ni samiska i ditt hem?

– Nej, vi talade finska. Det måste man i min generation för att klara livet och vardagen. Jag hör till den generation som inte kunde ta över skoltsamiska. Läget var så svagt och dåligt då för vår språkgrupp att vi var tvungna att tala majoritetsspråket.

Skoltsamiskan och enaresamiskan är små språkgrupper som i huvudsak talas enbart i Finland. Det stora samiska språket är nordsamiskan som talas på både Finlands, Sveriges och Norges områden i Nordkalotten.

– Kyrkan är viktig för samerna. Och många lekmän är väldigt skickliga teologer och har läst Bibeln och postillor mycket. En del har till och med deltagit i att översätta Bibeln. Så man får ibland vara skärpt vid kyrkkaffet, säger Mari Valjakka.



För samer som har en djup egen ekoteologi kring jord och vatten var det en stor sorg att de konstgjorda sjöarna i norr byggdes, säger Mari Valjakka. Bilden från Porttipahtabassängen nära Sodankylä.

"Här tycker jag att jag är omgiven av ekoteologer hela tiden! Samerna har en så speciell relation till jord och vatten och till allt vad därtill hör."

Det samiska området har en stark tradition av lekmannamöten, seurat , och av väckelserörelser som bland annat den laestadianska. Men Mari Valjakka bli full i skratt åt hur ekoteologi plötsligt har blivit på modet i "stora världen".

– Här tycker jag att jag är omgiven av ekoteologer hela tiden! Samerna har en så speciell relation till jord och vatten och till allt vad därtill hör.

Har samernas historia gjort dem avoga till kyrkan?

– Det finns kyrkokritiska bland dem som i alla befolkningsgrupper. Men varje gång jag döper ett barn så är det fortfarande så underbart att det inte bara finns två faddrar, utan ofta tio eller tolv. Det tycks vara viktigt. Där är det skillnad jämfört med när jag döper ett finskt barn.

Kyrkpressen frågar Mari Valjakka om biskopsmötet behöver komma med några linjedragningar för hur försoningsprocessen ska se ut.

– Om det finns öppna frågor så tänker jag att samerna själva ska ge riktlinjerna, snärtar Mari Valjakka.

Informella samtal om hur en försoningsprocess ska se ut har redan förts med samer på den gräsrotsnivå som i sameområdet kallas jäkälätaso, "på lavhöjd".

– De flesta säger att de inte vill betraktas som offer. Utan de önskar att processen ska ta fram positiva saker som samerna själva gläder sig åt och som ger dem styrka, säger Mari Valjakka.

Bland kyrkliga traditioner tänker hon själv till exempel på det sätt att sjunga psalmer som samerna i Tana älvdal eller i Finlands nordvästra arm har. Där har psalmsången inslag av traditionell samisk sång, samtidigt som jojken fortfarande är kontroversiell i kyrkan, också för många samer.

"Ben och skallar har tagits ur samiska gravar för rasbiologisk forskning så sent som på 1930-talet."

Kyrkans process med en sannings- och försoningsprocess har startat efter att statsmakten också 2021 har tillsatt en liknande kommission. I snabb takt beviljade kyrkomötet i en extra budget i höstas medel, 180 000 euro för projektet.

Kyrkan har sökt försoning längre

Kyrka och stat har i historien har gått hand i hand i sameområdet för att kristna och förfinska samerna. Flera som Kyrkpressen har talat med har ändå ansett att kyrkan nu har ett försprång i ett tyst försoningsarbete som inleddes redan på 1990-talet.

Senare har bland annat den dåvarande Uleåborgsbiskopen Samuel Salmi 2012 sagt att han "i sitt ämbete skämdes" och bett samerna om förlåtelse för kyrkans många missgrepp i norr.

Kyrka och biskopar har också på senare tid haft en central roll när kvarlevor av samer har återförts till sameområdet Sápmi för att till slut begravas i sin hemjord. Det är fråga om ben och skallar som har tagits ur samiska gravar för rasbiologisk forskning så sent som på 1930-talet.

I augusti i år begravdes sammanlagt 140 samers kvarlevor i sin hemjord på tre olika orter på sameområdet, Enare, Utsjoki och Nellim.

Text och foto: Jan-Erik Andelin


GT. Också hos flitiga bibelläsare tycks Gamla testamentet falla mer och mer i skymundan. Det visade en enkät som Kyrkpressen gjorde i vintras. Vi tog frågan med GT-teologerna Lotta Valve och Antti Laato. 17.4.2025 kl. 18:30

Personligt. – Jag har en sida som litar starkt på Gud – och en som lätt faller i tvivel, säger konstnären Robert Hedengren. 17.4.2025 kl. 13:59

katolska kyrkan. Påven Franciskus, 88, är på lång sjukledighet. Efter hans tolv år som ledare för den katolska kyrkan är det mänskligt sett dags att tänka på vem som kommer att efterträda honom. 16.4.2025 kl. 10:57

PÅSK. Vi bad tre personer redogöra för ett viktigt bibelställe i påskberättelsen. De sökte sig till berättelserna om sista måltiden, Judas och Petrus. 14.4.2025 kl. 17:37

Via crucis. I sin gestaltning av Jesus har Elias Edström tänkt på manlig vänskap och hur den tar sig uttryck. Lärjungarna låg ju i famnen på Jesus. Det fanns en närhet. 14.4.2025 kl. 18:00

NYTT FRÅN DOMKAPITLET. Nytt från domkapitlets sammanträde 10 april 2025. 11.4.2025 kl. 10:56

ekumenik. Laura Häkli börjar i höst leda det dagliga arbetet med Ekumeniska rådet. Hon kommer från Finska Missionssällskapet. 10.4.2025 kl. 15:16

jakobstad. Det kommande året är det Catharina Englund som är tf kyrkoherde i Jakobstads svenska församling. Det är med ”skräckblandad förtjusning” hon går in i uppgiften. 10.4.2025 kl. 12:11

STRATEGI. Nu i vår tar arbetet med en ny strategi på allvar fart i Jakobstads svenska församling. Samtliga medlemmar i församlingen bjuds med i arbetet med den nya strategin. 10.4.2025 kl. 12:17

domprost. Domkyrkoförsamlingen i Borgå vill välja ny domprost i november. Församlingen har begärt att tjänsten lediganslås av domkapitlet i sommar. Valet skulle göras som ett direkt val av församlingsmedlemmarna. Valdagen blir preliminärt den 9 november. 9.4.2025 kl. 15:45

sibbo. Det krävs inget annat än en vilja om att be. Man behöver inte vara van vid bön eller vältalig. Kraften i bönen ligger inte hos den som ber, utan hos den som hör bönen. Alltså hos Herren själv. 9.4.2025 kl. 15:22

Personligt. – Jag tvivlar ibland på både Gud och på konsten. Däremot tror jag starkt på att vi ska dela våra frågor och tvivel med varandra, säger Marika Westerling. 25.3.2025 kl. 17:10

METODISTKYRKAN. Nya biskopen Knut Refsdal valdes att leda Metodistkyrkan i norra Europa – fast han sedan i fjol jobbar i en luthersk församling i Norge.. 4.4.2025 kl. 10:45

SAKNAD OCH SORG. När Johanna Evensons pappa plötsligt gick bort i en stroke förlorade hon en av de viktigaste personerna i sitt liv, den ständiga lyssnaren, den trygga basen, familjens nav. – Jag har tänkt sörja honom hela livet. Det kommer inte en dag då jag inte sörjer honom. 3.4.2025 kl. 10:00

Personligt. Migrationsforskaren Tobias Pötzsch växte upp i Östtyskland och Kanada, och har nu bott över halva livet i Finland. Han har upplevt rasism och orättvisor, men också skönhet, lycka och jämlikhet. 1.4.2025 kl. 15:45

GT. Också hos flitiga bibelläsare tycks Gamla testamentet falla mer och mer i skymundan. Det visade en enkät som Kyrkpressen gjorde i vintras. Vi tog frågan med GT-teologerna Lotta Valve och Antti Laato. 17.4.2025 kl. 18:30

Personligt. – Jag har en sida som litar starkt på Gud – och en som lätt faller i tvivel, säger konstnären Robert Hedengren. 17.4.2025 kl. 13:59

katolska kyrkan. Påven Franciskus, 88, är på lång sjukledighet. Efter hans tolv år som ledare för den katolska kyrkan är det mänskligt sett dags att tänka på vem som kommer att efterträda honom. 16.4.2025 kl. 10:57

PÅSK. Vi bad tre personer redogöra för ett viktigt bibelställe i påskberättelsen. De sökte sig till berättelserna om sista måltiden, Judas och Petrus. 14.4.2025 kl. 17:37

Via crucis. I sin gestaltning av Jesus har Elias Edström tänkt på manlig vänskap och hur den tar sig uttryck. Lärjungarna låg ju i famnen på Jesus. Det fanns en närhet. 14.4.2025 kl. 18:00