Till vänster: Johan Klingenberg. FOTO: PRIVAT. Till höger: Familjen Klingenberg på Bergö sommaren 1958, Johan är pojken till vänster. Bilden hämtad ur Anna-Lisa Klingenbergs bok "Mogna i sol och regn".

Johan Klingenbergs barndomsjular firades på Bergö

BERGÖ.

När tillvaron var tuffare och jularna enklare … Johan Klingenberg delar med sig av minnen från 1950- och 60-talets Bergö.

7.12.2022 kl. 09:54

– Det var ont om möjligheter. Man fick använda det man hade, säger Johan Klingenberg om barndomens jular.

Han är pensionerad präst och också själv uppvuxen i en prästfamilj, i en syskonskara på fyra. Barndomen tillbringades bland annat på Bergö där hans far Bo-Jarl var kyrkoherde 1954–62.

Det var ett Bergö som på många sätt såg annorlunda ut än dagens. Ibland kunde man mötas av 20–30 hästar på byvägen, berättar Johan Klingenberg.

– Hästar och kor gick lösa längs vägrenarna och betade fritt. Man gjorde lite tvärtom med betesmarkerna dåförtiden: det som djuren inte skulle beta på, som potatisland, satte man i hagar.

Förbindelsebåten Södern gick mellan Bergö och Vasa två eller tre gånger i veckan. Med den kom också varorna till de tre små butikerna på Bergö.

– Vår familj hann aldrig uppleva färjan, den kom samma år som vi flyttade.

På vintern gick det att köra över isen med bil eller häst. Men inte heller vintervägarna var oproblematiska, utan kunde snabbt driva igen när det var storm på havet. Johan Klingenberg minns dramatiska historier om folk som kört fast. Bland dem fanns en representant för Röda korset, en fin fröken från Helsingfors, som kom i lågskor för att besöka Bergö med sitt följe.

– De körde fast mitt på isen. Där pulsade de i snön och höll på att frysa ihjäl tills några Bergöbor for med häst och släde för att hämta dem.


Ett eget hjärta till lillajul

Familjens jultraditioner var inte överdådiga. Men fast det var knappt om allt var mamma Anna-Lisa ganska pyntande av sig, säger Johan Klingenberg.

– Till lillajulafton brukade mamma baka årets första pepparkakor och då fick vi varsitt stort pepparkakshjärta med våra namn påspritsade i vit glasyr. Hade vi gäster fick de också alltid ett eget hjärta – och det var uppskattat vill jag minnas, berättar Klingenberg.

Under adventstiden kunde det ibland bullra på ytterdörren. Då var det någon hemlighetsfull Bergöbo som slängde in ett litet paket till prästfamiljen och snabbt sprang sin väg.

– Till traditionen hörde att man inte skulle ge sig till känna.

Julottan som firades klockan sex räknar han bland sina starkaste julminnen.

– Det hörde till att vi skulle kämpa oss upp i mörkret och ta oss till kyrkan. Där var det fullt hus. Vi barn satt på en lång rad och försökte hålla oss vakna. Det var en väldig stämning och fint på många sätt. Men den sömniga känslan höll i sig hela dagen!


Klappen som blev fel

Julklapparna bestod oftast av sockor och vantar. En lite dyrare julklapp hörde också till. Men en jul blev förstörd.

– På hösten hade jag själv ombesörjt ett par handgjorda skridskor med hjälp av några Bergöfarbröder. Det var träbitar med ett järn under som spändes fast på skorna, och det gick hur bra som helst. Mamma och pappa hade märkt mitt intresse och satsade på en dyrare present till mig: riktiga hockeyskridskor!

Men Johan hade ju redan sina egna skridskor. Dessutom visste han att det var den enda bättre julklappen som vankades för hans del, och besvikelsen kände ingen gräns.

– Ibland kan det gå tokigt fast man menar väl.


En prästfamilj drar vidare

När Johan Klingenberg var elva år gick flyttlasset till Purmo.

– När vi skulle flytta från Bergö var jag den som lade hårdast emot. Jag hade ju alla mina kompisar där.

Men elvaåringen anpassade sig snabbast av alla, och Bergödialekten ersattes av den lokala. När vännen Klas några månader senare hakade på Bergö syförening som kom på besök till Purmo fick han därför lite besviket konstatera:

It talar du ju som oss nameir työg! (Du talar ju inte som oss längre.)

PIAN WISTBACKA


METODISTKYRKAN. Den tidigare metodistbiskopen Hans Växby är död. Han tjänstgjorde för den i Europa lilla frikyrkan i de nordiska länderna och efter Sovjetunionens fall i Ryssland. 31.3.2025 kl. 11:48

sjukdom. Isak Snellman och Johanna Sundqvist-Snellman är i 20-årsåldern, men har redan tvingats hanterat nästan tio år av sjukdom tillsammans. De har blivit vana vid att ställa om och leta lösningar – men oron, tröttheten och dialysen har de alltid med sig. 26.3.2025 kl. 14:22

Lokalt. Tacos och lovsång står naturligtvis på programmet när Replot församling bjuder till Tacom och lovom-söndagar i församlingshemmet. 25.3.2025 kl. 16:48

hopp. – Hopp är inget som kommer till oss som en skänk från ovan, säger Heidi Juslin-Sandin. Tvärtom menar hon. 24.3.2025 kl. 18:48

psykologi. När Trump skällde ut Zelenskyj i Vita huset betraktade den kristna terapeuten Markku Veilo scenen med intresse. – Det var ett klassiskt exempel på hur en människa reagerar utifrån sina känslolås och inte klarar av att bete sig vuxet, säger han. Men vi har alla en del i oss som exploderar eller imploderar oväntat – och den kan vi jobba med. 20.3.2025 kl. 10:01

Begravningsplatser. Runt om i Svenskfinland finns små begravningsplatser som drivs av föreningar eller sammanslutningar. Två begravningsplatser stöds av den lokala församlingen eller samfälligheten. 19.3.2025 kl. 10:00

KRISTEN YOGA. Stillhetens yoga utövas i dag i var femte församling i den evangelisk-lutherska kyrkan. Yogans ursprung utanför kristendomen och Europa väcker fortfarande frågor. Ny forskning ska titta på varför. 18.3.2025 kl. 10:00

film. Filmen om den tyska teologen och motståndsmannen Dietrich Bonhoeffer är bioaktuell i vår. Filmen är skrämmande relevant i en tid då auktoritära ledare på nytt utmanar vårt civilkurage. Ylva Eggehorn, svensk poet, författare och Bonhoeffer-översättare, tycker att filmen är angelägen just idag. 17.3.2025 kl. 18:39

BISTÅND. När han fick e-post om att allt amerikanskt bistånd stoppas var Wycliffe Nsheka i chock.– Jag har jobbat med bistånd i Uganda i 23 år, och aldrig upplevt något liknande. 12.3.2025 kl. 12:42

Lokalt. Bibeldag med Jesu föräldar som tema ordnas i Solf. Det är länge sedan vi haft nån bibelfördjupningsgrej, konstaterade styrelsen för Kyrkans ungdoms krets i Solf–Sundom och gjorde slag i saken för att rätta till det. 11.3.2025 kl. 15:33

Kolumn. I många år kände jag att jag inte hörde hemma någonstans. Jag växte upp i södra Afrika, dit mina farföräldrar hade åkt för missionsarbete. När vi flyttade tillbaka till Finland hade jag länge svårt att svara på frågan varifrån jag kommer. 11.3.2025 kl. 13:30

Personligt. För länge sedan blev Christer Åberg utsatt för ett knivhuggningsförsök. – Jag blev osedd. Men jag var ung då och hade krafter att komma vidare. Nu är jag äldre. Jag har inte tilräckligt med motkrafter i mig. Jag har märkt att min förmåga och kraft att bearbeta ensam är sämre. 10.3.2025 kl. 14:54

mariehamn. För Frans Erlandsson blev församlingens ungdomsgård en plats där han såg sig förvandlas socialt. 10.3.2025 kl. 14:32

kyrkomusik. Hela sitt liv har John L Bell jobbat utanför boxen och skapat något nytt: en ny liturgi, ett nytt sätt att läsa Bibeln, ett nytt sätt att sjunga. 6.3.2025 kl. 15:55

MEDLEMMAR. Kyrkan vill se mera engagerade lekmän och stoltare medlemmar. Men vi har inget språk för hur vi ska grunda nya gemenskaper, säger Ida-Maria Pekkarinen. Hon har jobbat med storstadsformaten Puls och Uusi Verso. 5.3.2025 kl. 17:23

METODISTKYRKAN. Den tidigare metodistbiskopen Hans Växby är död. Han tjänstgjorde för den i Europa lilla frikyrkan i de nordiska länderna och efter Sovjetunionens fall i Ryssland. 31.3.2025 kl. 11:48

sjukdom. Isak Snellman och Johanna Sundqvist-Snellman är i 20-årsåldern, men har redan tvingats hanterat nästan tio år av sjukdom tillsammans. De har blivit vana vid att ställa om och leta lösningar – men oron, tröttheten och dialysen har de alltid med sig. 26.3.2025 kl. 14:22

Lokalt. Tacos och lovsång står naturligtvis på programmet när Replot församling bjuder till Tacom och lovom-söndagar i församlingshemmet. 25.3.2025 kl. 16:48

hopp. – Hopp är inget som kommer till oss som en skänk från ovan, säger Heidi Juslin-Sandin. Tvärtom menar hon. 24.3.2025 kl. 18:48

psykologi. När Trump skällde ut Zelenskyj i Vita huset betraktade den kristna terapeuten Markku Veilo scenen med intresse. – Det var ett klassiskt exempel på hur en människa reagerar utifrån sina känslolås och inte klarar av att bete sig vuxet, säger han. Men vi har alla en del i oss som exploderar eller imploderar oväntat – och den kan vi jobba med. 20.3.2025 kl. 10:01