Julkrubban i Smedsby församlingsgård är populär bland barnen, speciellt de väldigt ulliga fåren.
Julkrubban i Smedsby församlingsgård är populär bland barnen, speciellt de väldigt ulliga fåren.

Advent – från julfasta till julstress

korsholm.

På gott och ont är dagens julfirande och adventstid ett uttryck för vårt moderna samhälle.

23.11.2022 kl. 16:25

Fyra veckor före jul börjar projekten bli fler där hemma. Julklappar måste skaffas, mat och städning planeras och kalendern fylls av julfester. Julbelysningen kanske blir lite mindre i år när man borde spara dyr ström. Man börjar fundera över den pusselbit i julpusslet som i år blir den svåraste för många – ekonomin. Julstressen kommer smygande fast man egentligen helst skulle vilja ha julfrid.

Också i församlingens verksamhet är advent en av de aktivaste perioderna under året. Många har som tradition att sjunga De vackraste julsångerna vid någon av sångstunderna, gå på julkonserter eller höra om hur Jesus red på åsnan under första advent. I Korsholms kyrka kommer alltid den fullstora åsnan på hjul fram under familjegudstjänsten på första advent. Under pandemin började många barn fnittra glatt när de såg att till och med åsnan hade munskydd, precis som alla andra. På andra advent tar ungdomarna över gudstjänsten och Lucia har ibland skymtats.

Allting som sker i församlingen syns inte ens i annonserna. Det blir många julfester i körer och grupper. Många julbesök när diakonin ger en julhälsning till ensamma seniorer som kanske annars inte träffar så många över helgerna.

Ursprunget är fastan

Adventstiden före jul, då man förbereder för att julen ska komma, har blivit årets stressigaste tid för hela samhället. Fast egentligen har advent sitt ursprung i en tid då man fastade och varvade ner efter en tung höst i jordbruket för att sedan kunna fira jul. Advent betyder ju ankomst, och det man väntar på är julen och Guds ankomst som ett litet barn. Som barn gör vi det med adventskalendrar och tindrande ögon, som vuxna tänder vi mer stillsamt våra fyra adventsljus som ett tecken på väntan. Det här är tiden då många kyrkor tar fram stora fina julkrubbor och många människor bygger egna julkrubbor hemma. Man bygger fina dioramor som har vise män, änglar och herdar med sina får, Josef, Maria och såklart en liten Jesus i krubban.

Men advent betyder inte bara Guds ankomst då för länge sedan under första julen, utan också Kristus andra kommande vid tidens slut. Advent har ibland lite av domedagsväntan över sig, också annars än bara en ekonomisk domedag av alla utgifter. Går man i kyrkan under flera söndagar i advent, så märker man snart att de olika söndagarna handlar om olika aspekter av att Gud anländer i vår verklighet.

Den stilla och meditativa fastetiden har förvandlats till dagens hektiska adventsprestation därför att vi gör den till det. Att köpa dyra saker och äta för mycket mat är dagens sätt att fira att något är viktigt. Det är vårt sätt att visa hur mycket julen, familjen och traditioner betyder för oss, och vi gör det så fint vi kan. På gott och ont är dagens julfirande och adventstid ett uttryck för vårt moderna samhälle, gamla traditioner i vår tid.

Mitt i årets ekonomiska stress är det bra att minnas att nästan allt som församlingen ordnar är gratis, bara en del konserter har inträde, och att friden går att hitta där. Fast kyrkor ofta har flera människor under advent än annars så finner de flesta julfriden och lugnet för en stund i gudstjänsten eller under musikstunden.

Årets utmaning kan vara att göra först advent och sedan jul enklare. Mindre köpt, mera eget, och kanske flera upplevelser som ger andra minnen att se tillbaka på än den perfekta julstädningen och dekorationen. Det finns så många sätt julen kan vara perfekt på.

Rune Lindblom


”Oblat” kallas nattvardsbrödet, det liknar ett tunt kex och fastnar ofta i gommen när man satt det i munnen.

OVAN I KYRKAN. Du ska på konfirmation. Det blir dags för nattvard. Du har inte tagit emot nattvard sedan du själv blev konfirmerad och vet inte hur man gör. Här följer en praktisk nattvards-ABC. 11.1.2023 kl. 00:00
Daniel säger att han aldrig vill komma ifrån sin skuld över att han inte gjorde mer.
– Jag tänker: vi gjorde ju inte tillräckligt. Många säger: ni gjorde vad ni kunde, det är inte ert fel. Jag köper inte det.

PSYKISK OHÄLSA. Vad gör man när det värsta händer? Jennie Jakobsson förlorde sin elvaåriga dotter i självmord. Hon och hennes bror Daniel Jakobsson berättar om att bygga ett liv där man försöker göra något gott av det som bara är sorg och maktlöshet. 10.1.2023 kl. 08:00
Tidiga påverkare i Borgå stift. Från vänster Max von Bonsdorff, Edvin Wirén och G.O. Rosenqvist.

BORGÅ STIFT 100 ÅR. Biskop emeritus Gustav Björkstrand skriver om hur det gick till när de finlandssvenska lutheranerna för hundra år sedan fick ett eget biskopssäte och en egen domkyrka i Borgå. 9.1.2023 kl. 16:44
Noora Karjaluoto söker fram gamla färglager i S:ta Birgitta kyrka i Nykarleby

KYRKRENOVERING. De senaste åren har det skett en generationsväxling på museiverket som innebär att inställningen till vad som kan tillåtas då kyrkorna renoveras har förändrats. När Lundo medeltidakyrka renoverades i höst ersattes kyrkbänkarna av moderna lösa stolar. 9.1.2023 kl. 12:02
– Försök att vålla religiöst inbördeskrig, säger religionsvetaren Tornike Metreveli.

KRIGET I UKRAINA. Ryssland hoppades på att skapa ett religiöst inbördeskrig mellan ortodoxa i Ukraina – men misslyckades, säger religionsvetaren Tornike Metreveli i Lund. 5.1.2023 kl. 18:00
Kyrkans Utlandshjälp stöder i ukrainska Tjernihiv att skola och utbildning ska fungera för barnen, trots kriget.

KYRKANS UTLANDSHJÄLP. Med 10 miljoner euro insamlat för Ukraina har Kyrkans Utlandshjälp slagit alla tidigare insamlings­rekord. Vid årsskiftet blir Afrikaerfarna Tomi Järvinen chef för hjälporganisationen. 5.1.2023 kl. 14:31
Soc & koms rektor Tuomas Martikainen har jobbat i krysset religion–samhälle.

MÅNGKULTUR. Svenska social- och kommunalhögskolan får med Tuomas Martikainen en religionsvetare som ny rektor. Generationer av social­arbetare och journalister har utbildats vid skolan, men i dag arbetar man också med frågor om relationer mellan etniska folkgrupper. 30.12.2022 kl. 14:16
Ulf Lundell och Eva Dahlgren.

psalmer. Svenska kyrkan fick över 9 000 förslag på nya psalmer när den rikssvenska psalmboken ska förnyas och revideras. 4.1.2023 kl. 11:11
Dennis Svenfelt

mission. Dennis Svenfelt, tidigare församlingspastor i Pedersöre, blir präst i den lutherska kyrkan i Lettland. I mitten av januari åker han till staden Liepaja för att jobba med en internationell församling där. 3.1.2023 kl. 13:45
Jubileumsåret öppnas i samband med högmässan i Borgå domkyrka på nyårsdagen 1.1.2023 klockan 12.15

BORGÅ STIFT. Borgå stifts jubileumsår inleddes på nyårsdagen. Temat för jubileumsåret är Tillsammanskraft – Mångfald och samarbete. 31.12.2022 kl. 15:12
Benjamin Häggblom intar gärna en lyssnande roll, inte minst i mötet med äldre människor.

korsholm. Han är ung, men inga­lunda oerfaren. Benjamin Häggblom ser sina unga år som både en styrka och orsak till eftertanke. 22.12.2022 kl. 14:54
– Vi kan varken som kyrka eller som människor leva så att vi bara gör och gör, för att vi är så rädda för att någon ska bli sur, säger Mari Puska.

mariehamn. När en cancerdiagnos fick kyrkoherden Mari Puska att känna lättnad över att få vila förstod hon att hon jobbar för mycket. 30.12.2022 kl. 19:02
Mona Nurmi tror inte på att försöka förändra någons övertygelse genom argumentation.

vanda. Mona Nurmi studerar teologi i Åbo. Ämnet är hisnande med mångfalden av tolkningssätt. Diametralt olika åsikter bland studerande väcker ibland livliga diskussioner. 22.12.2022 kl. 14:40
Alla från Köklot som skulle till julkyrkan samlades och promenerade eller sparkade tillsammans över isen.

kvevlax. Att besöka julkyrkan och att umgås med familj och vänner är något av det viktigaste för väldigt många under julen. Det är något som länge var långt ifrån självklart för en del av oss som bor i Korsholm. 22.12.2022 kl. 14:45
Biskop Seppo Häkkinen talade vid en bönestund vid den brunna kyrkan.

kyrkbrand. Den brunna kyrkan i Rautjärvi var ett nytt andligt hem för släkter från Rautjärvi kommuns östra del – som avträddes till Sovjetunionen. 27.12.2022 kl. 13:30

Några av Mark Levengoods livs mest meningsfulla jular var när han arbetade på långvården med gamla människor.

jul. Mark Levengood bär på en längtan om någon som bär en när man inte själv orkar. – Det finns ögonblick där jag uppfattar julen som ett mirakel. 23.12.2023 kl. 18:58
Som en del av försoningsprogrammet tar Musalaha deltagarna ut på utfärder i öknen. Den här bilden är från ett tidigare år.

FÖRSONING. Sann försoning innebär ett erkännande av rättvisan och av maktdynamiken, anser man inom organisationen Musalaha. Därför utmanar man det som sker i Israel och Gaza just nu. – Just nu behövs försoning mer än någonsin, säger Wasim Nasser. 19.12.2023 kl. 10:00
Många av oss känner oss särskilt ensamma kring jul, det är inget man är ensam om säger pastorn Markus Österlund.

JULGEMENSKAP. Du är inte ensam om att vara ensam och vi är alla lite fattiga, åtminstone i anden. Det fastslår pastor Markus Österlund. 18.12.2023 kl. 15:59
Niklas Wallis (till vänster) är kyrkoherde i Kronoby. År 2024 får han stöd av de pensionerade herdarna Timo Saitajoki och Anders Store.

domkapitlet. Två prostar och pensionerade kyrkoherdar, Anders Store och Timo Saitajoki, jobbar nästa år halvtid som kaplaner i Kronoby, där prästbristen är stor. 15.12.2023 kl. 10:37
Elefteria Apostolidou växte upp med hemspråken finska och grekiska, men jobbar nu på svenska.

UTNÄMNING. Elefteria Apostolidou valdes till årets präst bland annat för sitt arbete bland kvinnor, för kyrkans synlighet på sociala medier och för sina stads-pilgrimsvandringar. – Det känns jätteskönt att få erkänsla för det arbete jag gjort, säger hon. 14.12.2023 kl. 12:59