Julkrubban i Smedsby församlingsgård är populär bland barnen, speciellt de väldigt ulliga fåren.
Julkrubban i Smedsby församlingsgård är populär bland barnen, speciellt de väldigt ulliga fåren.

Advent – från julfasta till julstress

korsholm.

På gott och ont är dagens julfirande och adventstid ett uttryck för vårt moderna samhälle.

23.11.2022 kl. 16:25

Fyra veckor före jul börjar projekten bli fler där hemma. Julklappar måste skaffas, mat och städning planeras och kalendern fylls av julfester. Julbelysningen kanske blir lite mindre i år när man borde spara dyr ström. Man börjar fundera över den pusselbit i julpusslet som i år blir den svåraste för många – ekonomin. Julstressen kommer smygande fast man egentligen helst skulle vilja ha julfrid.

Också i församlingens verksamhet är advent en av de aktivaste perioderna under året. Många har som tradition att sjunga De vackraste julsångerna vid någon av sångstunderna, gå på julkonserter eller höra om hur Jesus red på åsnan under första advent. I Korsholms kyrka kommer alltid den fullstora åsnan på hjul fram under familjegudstjänsten på första advent. Under pandemin började många barn fnittra glatt när de såg att till och med åsnan hade munskydd, precis som alla andra. På andra advent tar ungdomarna över gudstjänsten och Lucia har ibland skymtats.

Allting som sker i församlingen syns inte ens i annonserna. Det blir många julfester i körer och grupper. Många julbesök när diakonin ger en julhälsning till ensamma seniorer som kanske annars inte träffar så många över helgerna.

Ursprunget är fastan

Adventstiden före jul, då man förbereder för att julen ska komma, har blivit årets stressigaste tid för hela samhället. Fast egentligen har advent sitt ursprung i en tid då man fastade och varvade ner efter en tung höst i jordbruket för att sedan kunna fira jul. Advent betyder ju ankomst, och det man väntar på är julen och Guds ankomst som ett litet barn. Som barn gör vi det med adventskalendrar och tindrande ögon, som vuxna tänder vi mer stillsamt våra fyra adventsljus som ett tecken på väntan. Det här är tiden då många kyrkor tar fram stora fina julkrubbor och många människor bygger egna julkrubbor hemma. Man bygger fina dioramor som har vise män, änglar och herdar med sina får, Josef, Maria och såklart en liten Jesus i krubban.

Men advent betyder inte bara Guds ankomst då för länge sedan under första julen, utan också Kristus andra kommande vid tidens slut. Advent har ibland lite av domedagsväntan över sig, också annars än bara en ekonomisk domedag av alla utgifter. Går man i kyrkan under flera söndagar i advent, så märker man snart att de olika söndagarna handlar om olika aspekter av att Gud anländer i vår verklighet.

Den stilla och meditativa fastetiden har förvandlats till dagens hektiska adventsprestation därför att vi gör den till det. Att köpa dyra saker och äta för mycket mat är dagens sätt att fira att något är viktigt. Det är vårt sätt att visa hur mycket julen, familjen och traditioner betyder för oss, och vi gör det så fint vi kan. På gott och ont är dagens julfirande och adventstid ett uttryck för vårt moderna samhälle, gamla traditioner i vår tid.

Mitt i årets ekonomiska stress är det bra att minnas att nästan allt som församlingen ordnar är gratis, bara en del konserter har inträde, och att friden går att hitta där. Fast kyrkor ofta har flera människor under advent än annars så finner de flesta julfriden och lugnet för en stund i gudstjänsten eller under musikstunden.

Årets utmaning kan vara att göra först advent och sedan jul enklare. Mindre köpt, mera eget, och kanske flera upplevelser som ger andra minnen att se tillbaka på än den perfekta julstädningen och dekorationen. Det finns så många sätt julen kan vara perfekt på.

Rune Lindblom


Erik Nyström framför en sönderbombad skola i Tjernihiv

Ukraina. ”Jag har börjar läsa nyheterna. Är jag vuxen nu?” Den tolvåriga flickans fråga illustrerar hur barnen i Ukraina berövas sin barndom. 22.2.2023 kl. 07:41
Kyrkoherde Hans Boije i Vörå ser Kipa som ett överflödigt arbetsled.

KYRKANS EKONOMI. Kyrkan har ersatt fakturatrafiken och löneräkningen i församlingarna med servicecentralen Kipa. Det kostar nio miljoner euro om året. Otympligt, tycker kyrkoherde Hans Boije i Vörå. Han tycker att församlingarna ska få välja bort Kipa – om de vill. 21.2.2023 kl. 19:00

Ukraina. ”Lidandet är outhärdligt och antalet förlorade människoliv är stort. Ukrainarna behöver all hjälp och allt stöd de kan få.” 20.2.2023 kl. 18:59
Sommarlägret 2022.

SOMMARLÄGER. Kyrkans Ungdoms sommarläger ordnas i Nykarleby i år. Orsaken är att byggnaden som använts som festsal och logemente för småbarnsfamiljer i Pieksämäki har rivits. 16.2.2023 kl. 20:14
Oro är ett centralt ord när ens föräldrar blir gamla och sjuka, säger Cecilia Åminne.

FÖRÄLDRAR. Cecilia Åminne fick som enda barnet till sina åldrande och sjuka föräldrar strida som en tiger för deras välmående. Men det höll på att kosta henne både hälsan och orken. Hur gör man om föräldrarna inte vill ha hemvård? Och hur kommer man till rätta med ilska, trötthet och samvetskval? 8.2.2023 kl. 14:00

DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35
Riksdagsvalet börjar med förhandsröstningen den 22 mars.

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56
Daniel Vuoristo, Karin Särs, Jamika Sandbäck i den bakre raden och Amanda Ahlgren och Mona Nurmi den främre.

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05
Patricia Högnabba arbetar redan som präst i Matteus.

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00
För ett år sedan var Jakob Nylund   ordförande för UK och nu valdes han till vice ordförande.

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10
Spåren av Luther gav oss de nordiska välfärds­ekonomierna, anser Sixten Korkman.

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00
Tillgänglighet handlar ibland om detaljer, att inte kombinera en ramp med en hög tröskel, säger Elisabeth Hästbacka.

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21
– Jag har alltid trivts på UK, säger Johannes Winé.

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00
Hanna Klingenberg bor i Vasa och jobbar bland annat med programmet Himlaliv.

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00
Leif Erikson har som pensionär forskat i Luthers viktigaste skrifter. Det har resulterat i boken ”Tron är en levande och djärv förtröstan på Guds nåd” som kom ut i höst.

LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00

Elefteria ”Ele” Apostolidou växte upp i Träskända med en finsk mamma och grekisk pappa. Hennes pappa dog när hon var elva år, men hon har upprätthållit sin grekiska.

ÅRETS PRÄST. Elefteria Apostolidou gick in i prästjobbet med själ och hjärta – men höll på att slita ut sig. 8.1.2024 kl. 20:38
Marianne Blom är frivillig som sjukhusvän.

esbo. I början av året gör Esbo svenska församling en satsning på frivilligverksamheten. – Det har varit mycket meningsfullt, säger Marianne Blom, som är sjukhusvän. 9.1.2024 kl. 18:58
Ronny Thylin och Pia Kummel-Myrskog har sökt tjänsten som kyrkoherde i Petrus församling.

kyrkoherdeval. Den lediganslagna tjänsten som kyrkoherde i Petrus församling i Helsingfors har lockat två sökande. De som visat intresse för tjänsten är Ronny Thylin och Pia Kummel-Myrskog. 8.1.2024 kl. 13:21
Kvartetten som vigdes till tjänst var Joakim Oldmark, Tuomas Toivonen, Eva Ahl-Waris och Kirsi Saarinen.

PRÄSTVIGNING. På trettondagen fick Borgå stift fyra nya präster. 8.1.2024 kl. 11:18
Stina Lindgård, Rolf Steffansson och Maria Sten har fått titeln "prost", en hederstitel för en förtjänt präst.

UTNÄMNINGAR. Biskop Bo-Göran Åstrand har utnämnt tre nya prostar. De är kyrkoherden i Agricola svenska församling Stina Lindgård, pastorn i finska församlingen vid Solkusten i Spanien Rolf Steffansson samt prästen och sakkunniga vid Kyrkans central för det svenska arbetet (KCSA) Maria Sten. 2.1.2024 kl. 15:46