Johanna Granlund är församlingssekreterare i Bergö och Petalax församlingar.

”Har vi mat och kläder ska vi vara nöjda med det”

Kolumn.

"Jag hoppas vi blir mindre attraktiva för marknadskrafterna, friare, snällare mot planeten, kanske rent av givmildare mot dem som har mindre än oss?"

23.11.2022 kl. 09:16

Algoritmerna i de sociala medier jag använder känner mig. Då och då visar de mig väl valda citat mot vackra bakgrunder, i stil med ”There is no shame in enjoying a quiet, ordinary, simple life”. De vet att jag tycker om sådana utsagor, att jag tycker om konceptet förnöjsamhet. (Även om jag inte alltid lyckas med att tillämpa det. Kanske det är just därför algoritmerna påminner mig …?)

Jag talade med en person nyligen, en vanlig, vettig, snäll person. Ämnet var klasskillnader och att hantera sin vardagsekonomi. Han kommer från en stabil medelklassfamilj och har ett välbetalt jobb. Han verkade genuint ställd inför tanken att för många handlar de vardagsekonomiska frågeställningarna inte om ”Ska vi avstå från resandet i år, nu då det är osäkra tider?”, utan snarare ”Vilket av barnen behöver nya vinterkläder allra mest?”.

Jag läste någonstans om skillnaden mellan livsstilskris och livskris. En livsstilskris är att inse att man inte längre har råd att resa, amortera huslån, byta upp sig på bilmarknaden och satsa på sin dyra hobby på samma gång. En livskris är att hamna i en situation där valet kanske står mellan mat eller kläder, där pengarna inte räcker ens till det mest nödvändiga.

Under en del av min barndom var min mamma ensamförsörjare. Det var under 90-talets lågkonjunktur. Hon lät mig aldrig förstå att vi saknade något eller att hon kämpade, och jag tyckte vi hade ett bra liv. Kanske det är henne jag har att tacka för det här draget av förnöjsamhet i mig?

Nu står vi inför påtvingad förnöjsamhet. Många är tvungna att välja bort för att klara elräkningar och räntor. Jag hoppas att vi lär oss något av det. Och med ”vi” talar jag om oss som fortfarande har kvar många saker att välja mellan, då vi måste bestämma vad vi ska avstå från. Jag hoppas vi blir mindre attraktiva för marknadskrafterna, friare, snällare mot planeten, kanske rent av givmildare mot dem som har mindre än oss?

(Jo, jag vet att det inte är så enkelt. Jag känner till sambandet mellan tillväxt och välfärd. Men jag vägrar tro att vi för evigt måste vara fastlåsta i ett system vi själva har skapat, om vi inte vill det. Vill vi det? Klarar vi att skapa något nytt?)

Citatet i rubriken kommer från 1 Tim 6:8

Johanna Granlund är församlingssekreterare i Bergö och Petalax församlingar.


KYRKANS EKONOMI. Kyrkan har ersatt fakturatrafiken och löneräkningen i församlingarna med servicecentralen Kipa. Det kostar nio miljoner euro om året. Otympligt, tycker kyrkoherde Hans Boije i Vörå. Han tycker att församlingarna ska få välja bort Kipa – om de vill. 21.2.2023 kl. 19:00

Ukraina. ”Lidandet är outhärdligt och antalet förlorade människoliv är stort. Ukrainarna behöver all hjälp och allt stöd de kan få.” 20.2.2023 kl. 18:59

SOMMARLÄGER. Kyrkans Ungdoms sommarläger ordnas i Nykarleby i år. Orsaken är att byggnaden som använts som festsal och logemente för småbarnsfamiljer i Pieksämäki har rivits. 16.2.2023 kl. 20:14

FÖRÄLDRAR. Cecilia Åminne fick som enda barnet till sina åldrande och sjuka föräldrar strida som en tiger för deras välmående. Men det höll på att kosta henne både hälsan och orken. Hur gör man om föräldrarna inte vill ha hemvård? Och hur kommer man till rätta med ilska, trötthet och samvetskval? 8.2.2023 kl. 14:00

DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00

LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00

OVAN I KYRKAN. Som barn gick jag i tant Signes söndagsskola. Där hade vi en sparbössa som vi idag kanske skulle uppfatta som rasistisk, för på den fanns gestalten av ett svart barn som knäböjde och nickade tacksamt med huvudet varje gång det sattes en slant i sparbössan. 14.2.2023 kl. 09:07

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39