– Veteranföreningarna ringer, men annars lite ensamt – Kjell Törner, nybliven överste i avsked.
– Veteranföreningarna ringer, men annars lite ensamt – Kjell Törner, nybliven överste i avsked.

Varje kväll tackar han för dagen – Kjell Törner har som finländsk officer jobbat med Nato i 20 år

FÖRSVARET.

Överste Kjell Törner var med om att bygga upp Finlands militärsamarbete också när det var hysch-hysch om det. Nu när Finland är nära målet att bli medlem i Nato är han inte längre med i staberna. Kjell Törner har bevarat sitt kristna arv. Varje dag är det tyst aftontapto med knäppta händer.

22.11.2022 kl. 22:46

Kjell Törner, 57, i Borgå är som Moses i den gamla berättelsen.

Han gick hela vägen med att ta Finland mot dess framtid i Nato. Men den sista biten, in i det som många yrkesmilitärer sett som det förlovade landet, i Atlantalliansen, den vandras av andra.

Kjell Törner började redan som major 1999 bygga upp finländskt militärsamarbete med andra länder. Först försiktigt med svenska kustjägare i Vaxholm utanför Stockholm. Och sedan i en Natooperation i Bosnien och därefter vid två Natohögkvarter.

Först var det vid alliansens stab i Mons i Belgien, och sedan under en andra period vid Natos strategiska högkvarter i Norfolk, Virginia på USA:s östkust.

Och sedan var det dags för officers­pensionen, som kommer tidigt. Mitt under pandemin kom Kjell och Viola Törner 2021 hem till Finland – när man väl mitt i corona­kaoset hade hittat dem en ledig flyttcontainer.

Kjell lämnade in sin militärutrustning, terrängdräkten och allt det andra. Fest- och paraduniformerna som man fortfarande kan gå i vid militära högtider, på självständighetsdagen och försvarets flaggdag, har han betalat dyrt för själv. Dem behöll han.

Så gick Ryssland in i Ukraina. Två månader och 24 dagar senare beslutar Finlands riksdag snabbt och i stor enighet att ansöka om medlemskap i militäralliansen Nato. År 2023 väntas medlemskapet vara klart.

– Nog harmar det ju lite. Nu skulle man ju vilja vara med. Jag har ju jobbat i 20 år med Nato. Men allt har sin tid, säger Kjell Törner.

Lett brigaden i Dragsvik

Många årsklasser finlandssvenskar har möttKjell Törner under sin militärtjänstgöring. Vid Nylands brigad i Dragsvik har han varit stamofficer, utbildare och kompanichef och sedan till sist hela brigadens kommendör 2014–2017.

Det är trängsel till de uppdragen. Det finns sju brigader i Finland och kring 100 överstar i tjänst när en kommendör ska utses. Tidsfönstret i officerskarriären är litet; snabbt är man för gammal, säger Kjell Törner.

Utnämningen är ofta kort, två–tre år. Våren 2017 överlät han brigaden och sändes till Rom. Där gick han en kurs vid Natos försvarshögskola för att året därpå bli Finlands representant bland 32 andra från olika länder vid Natohögkvarteret i USA.

Vid Natos stab i USA jobbade han mycket i par med Sveriges representant, men också mycket med nordiska och tyska kolleger.

– Alla länder har olika intressen. I Norden tittar vi åt öster och norr; Frankrike till exempel tittar väster- och söderut mot Afrika.

Nato anser sig historiskt leva i ”Atlantkrisens fjärde skede” som nu domineras av spändare relationer med Ryssland. I strategiarbetet mot framtiden är Nato redan på 2040-talet. Under Kjell Törners tid i USA återupprättade landet på nytt sin 2:a flotta.

– Det var den som hanterade Kubakrisen (1962) men var nedlagd emellan. Enbart den är fem gånger så stor som Finlands försvarsmakt med 300 flygplan som fördelas på olika fartyg, säger han.

Kjell Törner fick se Nato starta den operativa staben Joint Force Command Norfolk, där mycket av Natos operationer till havs i Norra Atlanten och Arktis kommer att ledas.

Är du överraskad över världsläget nu? Ukrainakonflikten, med Ryssland i underläge?

– Vi har alltid påstått att vi finländare kan Ryssland. Och vi har precis bevisat att vi inte gör det. De flesta av oss trodde de bara byggde upp och pressade på för att byta regim i Ukraina. Men inte att de skulle gå in. Den dagen kom som en överraskning, säger Kjell Törner.

Nästa överraskning var även för en internationellt erfaren militär att anfallet gick dåligt.

– Rysslands armé ansågs vara den näst bästa armén i världen. Nu är den näst bäst i Ukraina … Men jag tycker synd om båda parter i eländet. Det är ju inte Moskva- och Petersburgspojkar som är där, utan fattiga från landsbygden som tvingas in utan utbildning eller respekt för deras liv.

Varuhuset som svek

Hur det kom sig att Kjell Törner blev militär? Han pekar tvärs över gatan i Borgå mot huset som en gång var Simolins varuhus.

Efter militärtjänstgöringen 1985 skulle han söka in till Hanken ”som andra finlandssvenskar”. Men extraknäckjobbet han hade blivit lovad den våren på varuhuset fick han inte.

– Då tänkte jag att jag ju är fänrik, så jag ringde till brigaden om frågade om jobb. De frågade om det passade om ett par dagar…

Som yrkesofficer har Kjell Törner aldrig haft en kringflyttande officersfamilj. Familjen bodde i Ekenäs hela tiden och han var torpeden som rörde på sig och var veckoslutspappa.

Men när han tjänstgjorde vid EU:s militärstab i Bryssel 2007–2010 tog han det sista skiftet som förälder. Tonårsdöttrarna Victoria och Isabelle gick i skola i Belgien och bodde tillsammans med honom, medan deras mamma pendlade in från Finland.

Är det svårt som militär att bli civil, när man är van vid hierarkier och kommandon?

– Frågar du mina döttrar så säger de ja. Att jag alltid kommenderar. Men det är väl mera min personlighet. Men att hoppa från det militära till det civila var inte så lätt som jag trodde.

Som överste i avsked hör han till ”presidentens aktiva reserv” som snabbt kan kallas in i tjänst. Även om han nu jobbar vidare med ett par nordiska säkerhetspolitiska projekt, så är mycket av de gamla nätverken är borta.

– Och man blir ju nog ensam, säger han.

Kjell Törner är tillbaka i Borgå, dit hans barndoms familj flyttade från Helsingfors för att hans mamma på 1970-talet ville jobba i barnträdgård på svenska.

I Helsingfors hade han vuxit upp kring pingstförsamlingen Filadelfia som hans föräldrar tillhörde och i Andreaskyrkans friförsamling, där han morföräldrar gick.

– Vårt hem var nog inte mera religiöst än andras. Hos mormor och morfar var det alltid bordsbön, säger Kjell Törner.

Har du bevarat det arvet?

– Absolut. Varje kväll knäpper jag händerna och tackar för dagen. Och hoppas att nästa dag ska bli lika bra om inte bättre. Jag tror många militärer har ganska klar åsikt och insikt om tro och religion.

FAKTA: Kjell Törner

Överste i avsked, 57 från Borgå

Tidigare brigadkommendör vid Nylands brigad i Dragsvik 2014–2017.

Finlands representant vid Natos och EU:s militärstaber i Belgien 2005–2010 och i USA 2018–2021.

Uppvuxen i en frikyrkofamilj i Helsingfors och Borgå.

Yrkesofficer sedan 1986.

Text och foto: Jan-Erik Andelin


sorg. Jan-Erik Nyman hade varit präst i ett år när han förrättade sin första jordfästning. Det svåraste som präst har varit att möta den sorg som kommer oväntat – och att inte gömma sig bakom yrkesrollen när sorgen kommer nära. 27.6.2019 kl. 10:20

sorg. Sorgen är inget att skämmas över – eller att vara stolt över, säger Fritjof Sahlström. Den är en del av livet. Men han tror vi behöver våga dela berättelser och ge rum för sorgen i vardagen. 27.6.2019 kl. 10:00

sorg. Pamela Granskog skriver om sorgen i att mista en förälder och om hur man talar om för sina barn att deras mormor inte kommer finnas hos dem. Hon tror det är nödvändigt att tala med barn om döden – för henne var det en viktig bit i den egna sorgeprocessen. Samtidigt måste vi ge dem hopp. 27.6.2019 kl. 10:00
Emina Arnautovic
jobbar som Sfp:s kontaktchef i Österbotten. Hon pendlar till jobbet i Vasa från hemmet 
i Närpes.

livsberättelse. En natt under Bosnienkriget drevs Emina Arnautovic genom en svår frontlinje. Granaterna regnade ner runt henne och dottern hon bar i sin famn. – Då tänkte jag att om jag överlever måste jag göra något av mitt liv. 11.7.2019 kl. 12:00
"Musik är inte matematik", säger Nina Åström. Musiken är mer än summan av sina delar.

musik. ”Jag är ju bara från Kokkola”, kan Nina Åström tänka när hon rör sig bland musikvärldens stora eller spelar i ett fängelse. Efter trettio år i branschen och ett femtontal skivor ger hon ut sitt första album på svenska. 28.6.2019 kl. 15:34

pride. Elva ledare för kyrkliga organisationer och väckelserörelser stöder en insändare som publicerades i tidningen Itä-Savo där fyra kyrkoherdar ifrågasätter kyrkans engagemang i Pride. 25.6.2019 kl. 17:33
Fred Wilén fascineras av berättelserna bakom gravstenarna.

jourhavande präst. I sommar har prästerna jour på begravningsplatserna i huvudstadsregionen och hoppas på att få samtala med besökare och anställda om livet, döden och allt som ryms däremellan. 27.6.2019 kl. 00:01

kaplansval. Johanna Björkholm-Kallio har valts till kaplan i Jakobstads svenska församling bland tre sökande. Församlingsrådet valde henne i går kväll med rösterna 7 mot 6 för Jan-Gustav Björk. 20.6.2019 kl. 10:06
Árpád Kovács friades av en oenig rätt.

äktenskapsfrågan. Norra Finlands förvaltningsdomstol har omkullkastat Uleåborgs domkapitels beslut – det att domkapitlet gav en skriftlig varning till pastor Árpád Kovács för att han vigt ett par av samma kön. Domkapitlet ansåg att Kovács handlat mot sina prästlöften, domstolen var av annan åsikt. 17.6.2019 kl. 18:09

nytt från domkapitlet. Domkapitlet i Borgå stift hade möte på torsdagen. Bland annat fastställdes resultatet i valet av Berndt Berg till prästassessor. Och bland många ärenden i en diger lista granskades också de sökande till kaplanstjänsten i Vanda svenska församling. 14.6.2019 kl. 12:40
Nils Torvalds pendlar mellan Bryssel, Helsingfors och stugan på Tunhamn, Hitis.

barndom. När Nils Torvalds var fyra år insåg han att han måste försvara sig själv, ingen annan tar hand om honom. 13.6.2019 kl. 14:04
Ilar Gunilla Persson

utställning. Sedan 2014 har den svenska konstnären och fotografen Ilar Gunilla Persson samlat på berättelser av HBTIQ -personer (homo, bi, trans, interkönade, queer) som har en bakgrund i ett religiöst sammanhang eller i en annan stark ideologi. Berättelserna har hon sedan fotograferat. 12.6.2019 kl. 11:02
Anne Immonen är en av dem som lyssnar till besökarna i Kampens kapell.

kampens kapell. Kampens kapell är ett stilla rum mitt i myllret och trafikbruset i centrum av Helsingfors. Många kommer för att söka stillhet – men i kapellet finns också lyssnande öron för den som behöver prata eller söker hjälp. 13.6.2019 kl. 00:01
Camilla Ekholm blir Sibbo svenska församlings nästa kyrkoherde.

kyrkoherdeval. Camilla Ekholm valdes på söndagen till ny kyrkoherde i Sibbo svenska församling. Hon fick 96,3 procent av rösterna. 3.6.2019 kl. 08:58
Anna Övergaard är en samhällsengagerad teologistuderande. Hon trivs i kyrkorummet där historia, kulturarv och traditioner förenas.

profilen. Kan man vara både präst och politiskt aktiv? Ja, svarar Anna Övergaard i Nykarleby. Hon anser att kyrkan primärt har ett samhälleligt uppdrag. 31.5.2019 kl. 09:58

Helgens långvägagäst, Blackrockstar eller Rivelino, flög in från Holland för att tala och uppträda för Höstdagspubliken.

HÖSTDAGARNA. Se mera bilder i artikeln! 7.11.2022 kl. 20:12
Kyrkoherdarnas roll är problematisk i kyrkan, anser Ulla-Maj Wideroos.

FÖRSAMLINGSVAL. Två tredjedelar av kandidaterna i församlingsvalets valkompass vill att kyrkan ska viga också par av samma kön. Frågan polariserar fortfarande Borgå stift tydligt. Ulla-Maj Wideroos hör kyrkfolk vara otåliga över att frågan fortfarande hänger i luften. 7.11.2022 kl. 10:27
Helsingforsförsamlingarna var snabbt ute med sin röstningsprocent – som sjönk.

FÖRSAMLINGSVALET. Tidiga resultat från församlingsvalet visar på att den nedåtgående trenden för röstningsprocenten fortsätter. Helsingfors hörde till de första samfälligheter som på söndagskvällen redovisade sina siffror. Tio procent av församlingsmedlemmarna i huvudstaden hade röstat. 20.11.2022 kl. 20:12
Två valsedlar - varför det? Kyrkpressen förklarar.

FÖRSAMLINGSVAL. Så här är kyrkans system för att påverka uppbyggt. Kyrkpressen reder ut begreppen inför valet. 7.11.2022 kl. 18:12
Sonen Olivers sjukdom och död har förändrat Sandra Holmgård för alltid. Ändå fortsätter livet. Till jul ska familjen få en bebis. Foto: Nicklas Storbjörk

sorg. Sandra Holmgård har skrivit en bok om det som för många känns som det värsta man kan drabbas av: att förlora ett barn. – Oliver var fantastisk, och jag tycker att alla familjer borde ha fått en egen Oliver. Men för egen del kan jag säga att jag aldrig kommer att repa mig helt efter hans sjukdom och död. 5.11.2022 kl. 09:00