– Veteranföreningarna ringer, men annars lite ensamt – Kjell Törner, nybliven överste i avsked.
– Veteranföreningarna ringer, men annars lite ensamt – Kjell Törner, nybliven överste i avsked.

Varje kväll tackar han för dagen – Kjell Törner har som finländsk officer jobbat med Nato i 20 år

FÖRSVARET.

Överste Kjell Törner var med om att bygga upp Finlands militärsamarbete också när det var hysch-hysch om det. Nu när Finland är nära målet att bli medlem i Nato är han inte längre med i staberna. Kjell Törner har bevarat sitt kristna arv. Varje dag är det tyst aftontapto med knäppta händer.

22.11.2022 kl. 22:46

Kjell Törner, 57, i Borgå är som Moses i den gamla berättelsen.

Han gick hela vägen med att ta Finland mot dess framtid i Nato. Men den sista biten, in i det som många yrkesmilitärer sett som det förlovade landet, i Atlantalliansen, den vandras av andra.

Kjell Törner började redan som major 1999 bygga upp finländskt militärsamarbete med andra länder. Först försiktigt med svenska kustjägare i Vaxholm utanför Stockholm. Och sedan i en Natooperation i Bosnien och därefter vid två Natohögkvarter.

Först var det vid alliansens stab i Mons i Belgien, och sedan under en andra period vid Natos strategiska högkvarter i Norfolk, Virginia på USA:s östkust.

Och sedan var det dags för officers­pensionen, som kommer tidigt. Mitt under pandemin kom Kjell och Viola Törner 2021 hem till Finland – när man väl mitt i corona­kaoset hade hittat dem en ledig flyttcontainer.

Kjell lämnade in sin militärutrustning, terrängdräkten och allt det andra. Fest- och paraduniformerna som man fortfarande kan gå i vid militära högtider, på självständighetsdagen och försvarets flaggdag, har han betalat dyrt för själv. Dem behöll han.

Så gick Ryssland in i Ukraina. Två månader och 24 dagar senare beslutar Finlands riksdag snabbt och i stor enighet att ansöka om medlemskap i militäralliansen Nato. År 2023 väntas medlemskapet vara klart.

– Nog harmar det ju lite. Nu skulle man ju vilja vara med. Jag har ju jobbat i 20 år med Nato. Men allt har sin tid, säger Kjell Törner.

Lett brigaden i Dragsvik

Många årsklasser finlandssvenskar har möttKjell Törner under sin militärtjänstgöring. Vid Nylands brigad i Dragsvik har han varit stamofficer, utbildare och kompanichef och sedan till sist hela brigadens kommendör 2014–2017.

Det är trängsel till de uppdragen. Det finns sju brigader i Finland och kring 100 överstar i tjänst när en kommendör ska utses. Tidsfönstret i officerskarriären är litet; snabbt är man för gammal, säger Kjell Törner.

Utnämningen är ofta kort, två–tre år. Våren 2017 överlät han brigaden och sändes till Rom. Där gick han en kurs vid Natos försvarshögskola för att året därpå bli Finlands representant bland 32 andra från olika länder vid Natohögkvarteret i USA.

Vid Natos stab i USA jobbade han mycket i par med Sveriges representant, men också mycket med nordiska och tyska kolleger.

– Alla länder har olika intressen. I Norden tittar vi åt öster och norr; Frankrike till exempel tittar väster- och söderut mot Afrika.

Nato anser sig historiskt leva i ”Atlantkrisens fjärde skede” som nu domineras av spändare relationer med Ryssland. I strategiarbetet mot framtiden är Nato redan på 2040-talet. Under Kjell Törners tid i USA återupprättade landet på nytt sin 2:a flotta.

– Det var den som hanterade Kubakrisen (1962) men var nedlagd emellan. Enbart den är fem gånger så stor som Finlands försvarsmakt med 300 flygplan som fördelas på olika fartyg, säger han.

Kjell Törner fick se Nato starta den operativa staben Joint Force Command Norfolk, där mycket av Natos operationer till havs i Norra Atlanten och Arktis kommer att ledas.

Är du överraskad över världsläget nu? Ukrainakonflikten, med Ryssland i underläge?

– Vi har alltid påstått att vi finländare kan Ryssland. Och vi har precis bevisat att vi inte gör det. De flesta av oss trodde de bara byggde upp och pressade på för att byta regim i Ukraina. Men inte att de skulle gå in. Den dagen kom som en överraskning, säger Kjell Törner.

Nästa överraskning var även för en internationellt erfaren militär att anfallet gick dåligt.

– Rysslands armé ansågs vara den näst bästa armén i världen. Nu är den näst bäst i Ukraina … Men jag tycker synd om båda parter i eländet. Det är ju inte Moskva- och Petersburgspojkar som är där, utan fattiga från landsbygden som tvingas in utan utbildning eller respekt för deras liv.

Varuhuset som svek

Hur det kom sig att Kjell Törner blev militär? Han pekar tvärs över gatan i Borgå mot huset som en gång var Simolins varuhus.

Efter militärtjänstgöringen 1985 skulle han söka in till Hanken ”som andra finlandssvenskar”. Men extraknäckjobbet han hade blivit lovad den våren på varuhuset fick han inte.

– Då tänkte jag att jag ju är fänrik, så jag ringde till brigaden om frågade om jobb. De frågade om det passade om ett par dagar…

Som yrkesofficer har Kjell Törner aldrig haft en kringflyttande officersfamilj. Familjen bodde i Ekenäs hela tiden och han var torpeden som rörde på sig och var veckoslutspappa.

Men när han tjänstgjorde vid EU:s militärstab i Bryssel 2007–2010 tog han det sista skiftet som förälder. Tonårsdöttrarna Victoria och Isabelle gick i skola i Belgien och bodde tillsammans med honom, medan deras mamma pendlade in från Finland.

Är det svårt som militär att bli civil, när man är van vid hierarkier och kommandon?

– Frågar du mina döttrar så säger de ja. Att jag alltid kommenderar. Men det är väl mera min personlighet. Men att hoppa från det militära till det civila var inte så lätt som jag trodde.

Som överste i avsked hör han till ”presidentens aktiva reserv” som snabbt kan kallas in i tjänst. Även om han nu jobbar vidare med ett par nordiska säkerhetspolitiska projekt, så är mycket av de gamla nätverken är borta.

– Och man blir ju nog ensam, säger han.

Kjell Törner är tillbaka i Borgå, dit hans barndoms familj flyttade från Helsingfors för att hans mamma på 1970-talet ville jobba i barnträdgård på svenska.

I Helsingfors hade han vuxit upp kring pingstförsamlingen Filadelfia som hans föräldrar tillhörde och i Andreaskyrkans friförsamling, där han morföräldrar gick.

– Vårt hem var nog inte mera religiöst än andras. Hos mormor och morfar var det alltid bordsbön, säger Kjell Törner.

Har du bevarat det arvet?

– Absolut. Varje kväll knäpper jag händerna och tackar för dagen. Och hoppas att nästa dag ska bli lika bra om inte bättre. Jag tror många militärer har ganska klar åsikt och insikt om tro och religion.

FAKTA: Kjell Törner

Överste i avsked, 57 från Borgå

Tidigare brigadkommendör vid Nylands brigad i Dragsvik 2014–2017.

Finlands representant vid Natos och EU:s militärstaber i Belgien 2005–2010 och i USA 2018–2021.

Uppvuxen i en frikyrkofamilj i Helsingfors och Borgå.

Yrkesofficer sedan 1986.

Text och foto: Jan-Erik Andelin


På VEPA-centret kan hemlösa komma in och få ett gratis mål mat, en kopp kaffe och socialt umgänge. Ingen är för illa däran för att platsa in. (foto: Johan Myrskog)

Hur gör man när man blir utsparkad hemifrån som tonåring och tvingas klara sig själv? Hur överlever man drogerna, våldet och kylan då man bor på gatan? KP har träffat två hemlösa män som berättar sina livshistorier. 3.1.2013 kl. 12:00
Christer Lönnqvist är en bekant syn bland hyllorna på Oravais Livsmedel. (foto: Johan Sandberg)

christer lönnqvist. Han gör långa arbetsdagar från att butiken öppnar tills den stängs. Arbetet har blivit en livsstil för Christer Lönnqvist. Det är intresset som driver mig, säger han. 3.1.2013 kl. 09:34
Kyrkans diakoni motiverar till medlemskap, anser finländarna.

När vi går in i 2013 är 76,3 procent av finländarna lutheraner. 31.12.2012 kl. 15:58
Amanda Audas-Kass började blogga redan 2005. På kyrkpressen.fi ska hon i januari temablogga om kvinnligt och manligt. 
(foto: Linus Mickelsson)

Kvinnlighet och jämlikhet ur kristet perspektiv är temat för Amanda Audas-Kass blogg  på Kyrkpressen.fi i januari. 30.12.2012 kl. 09:00
Zia Meral kämpar för religionsfrihet, men känner också i skinnet vad det kostar att byta tro.

Annandag jul är martyrernas dag. Dagens lidande kristna både glöms och glorifieras ansvarslöst, menar Zia Meral, själv en av dem. 26.12.2012 kl. 14:38
Ett hettitiskt hantverk från Antalya avbildar Sankt Nikolaus mot bakgrunden av ett kors.

Julgubben, tomten, Santa Claus. Han har många namn, och en brokig bakgrund. I den ryms en gnutta helgon också. 23.12.2012 kl. 09:00
Catarina Bärlund-Palm utanför sin arbetsplats, Matteus församling i östra Helsingfors. (foto: Tomas von Martens)

catarina bärlund-palm. Församlingen har varit som ett andra hem för henne ända sedan hon var barn. I dag arbetar hon i samma församling. Att måna om den egna andliga näringen är speciellt viktigt för församlingsanställda, tycker hon. 20.12.2012 kl. 09:00

Fontana Medias förra vd Marcus Henricson blir ledarskapskonsult på Ramboll Management Consulting Oy i januari. 19.12.2012 kl. 15:49
Julen är en kristen högtid som hör hemma i den finländska kulturen, heter det i direktiven till undervisningsstyrelsen. (foto: May Wikström/KP-arkivbild)

julfest i skolan. Ett mångkulturellt samhälle har två vägar att gå. Att försöka skapa en ny enhetskultur av det som blir kvar när man skalat bort olikheterna. Eller att gå in för att leva i ett samhälle där folk tolererar uttryck för olika övertygelser, säger teol.dr Jyri Komulainen om debatten kring skolans julfester. 20.12.2012 kl. 09:00
Kerstin Seliverstov skriver fortfarande gärna julkort.

KP:s serie med julkort har gett fascinerande berättelser. Kerstin Seiverstovs berättar om sin hälsning till pappan under kriget.  19.12.2012 kl. 10:28
Benita Forsman är glad över att den hundraåriga kortsamlingen har överlevt både krigen och evakueringen av Hangö.

För hundra år sedan skulle det vara både jul- och nyårskort. Benita Forsman har många i sin samling. 29.12.2012 kl. 10:00

Den norska serien Tornagenterna har premiär på julafton hos oss. 19.12.2012 kl. 10:08
Med facit i hand har Martin Glader levt ”ett slumpmässigt liv med få egna beslut”. (foto: Rolf af Hällström)

Han växte upp på en levande prästgård. Sin karriär har han gjort som företagsledare. Nu är Martin Glader kyrklig förtroendeman och talar för fler frivilliginsatser i församlingen och för att staten tar sitt kulturhistoriska ansvar för kyrkor och begravningsplatser. 13.12.2012 kl. 11:33
Lucia Julia Hanhikoski provar mössor. Allt lucia bär ska vara vitt – utom bältet förstås. (foto: Sofia Torvalds)

julia hanhikoski. Lucia Julia Hanhikoski tror att möten med medmänniskor ger henne kraft att orka med luciauppträdandena – som kan bli så många som nittio. 13.12.2012 kl. 11:25
(foto: KP-arkiv)

12.12.12 är ett vigseldatum som inte går att glömma. 12.12.2012 kl. 13:29

Kroppen. "Visst är det konstigt att något som är så grundläggande kan bli så kritiserat, föraktat och till och med kännas förbrukat i förtid." 11.11.2020 kl. 07:00
Kyrkomötet samlades fysiskt i Åbo första veckan i november. Men genom den lagändring som godkändes ska kyrkligt beslutsfattande i framtiden kunna ske elektroniskt.

Kyrkomötet. Kyrkomötet bjöd på öppnare förutsättningar för vigsel, steg mot mer jämställd terminologi och gav tummen upp för elektroniska möten. 7.11.2020 kl. 12:32
Biskop Bo-Göran Åstrand och kyrkoherde Harry S. Backström är oeniga om kommunikationen kring spänningarna i Väståboland.

konflikt. Kaplansvalet i Väståbolands svenska församling har lett till slitningar i församlingen. Konflikten har nu också lett till spänningar mellan kyrkoherden och biskopen. 6.11.2020 kl. 11:44

Kyrkomötet. Kyrkomötet beslöt att principerna för hur statistik samlas in i kyrkan ska ses över. Kyrkan samlar idag in omfattande statistik om sin verksamhet. 5.11.2020 kl. 19:14

uteblivna kollektintäkter. Kyrkomötet godkände sammanlagt en miljon euro i understöd till kyrkliga organisationer på grund av uteblivna kollektintäkter under coronapandemin. 5.11.2020 kl. 19:07