– Veteranföreningarna ringer, men annars lite ensamt – Kjell Törner, nybliven överste i avsked.
– Veteranföreningarna ringer, men annars lite ensamt – Kjell Törner, nybliven överste i avsked.

Varje kväll tackar han för dagen – Kjell Törner har som finländsk officer jobbat med Nato i 20 år

FÖRSVARET.

Överste Kjell Törner var med om att bygga upp Finlands militärsamarbete också när det var hysch-hysch om det. Nu när Finland är nära målet att bli medlem i Nato är han inte längre med i staberna. Kjell Törner har bevarat sitt kristna arv. Varje dag är det tyst aftontapto med knäppta händer.

22.11.2022 kl. 22:46

Kjell Törner, 57, i Borgå är som Moses i den gamla berättelsen.

Han gick hela vägen med att ta Finland mot dess framtid i Nato. Men den sista biten, in i det som många yrkesmilitärer sett som det förlovade landet, i Atlantalliansen, den vandras av andra.

Kjell Törner började redan som major 1999 bygga upp finländskt militärsamarbete med andra länder. Först försiktigt med svenska kustjägare i Vaxholm utanför Stockholm. Och sedan i en Natooperation i Bosnien och därefter vid två Natohögkvarter.

Först var det vid alliansens stab i Mons i Belgien, och sedan under en andra period vid Natos strategiska högkvarter i Norfolk, Virginia på USA:s östkust.

Och sedan var det dags för officers­pensionen, som kommer tidigt. Mitt under pandemin kom Kjell och Viola Törner 2021 hem till Finland – när man väl mitt i corona­kaoset hade hittat dem en ledig flyttcontainer.

Kjell lämnade in sin militärutrustning, terrängdräkten och allt det andra. Fest- och paraduniformerna som man fortfarande kan gå i vid militära högtider, på självständighetsdagen och försvarets flaggdag, har han betalat dyrt för själv. Dem behöll han.

Så gick Ryssland in i Ukraina. Två månader och 24 dagar senare beslutar Finlands riksdag snabbt och i stor enighet att ansöka om medlemskap i militäralliansen Nato. År 2023 väntas medlemskapet vara klart.

– Nog harmar det ju lite. Nu skulle man ju vilja vara med. Jag har ju jobbat i 20 år med Nato. Men allt har sin tid, säger Kjell Törner.

Lett brigaden i Dragsvik

Många årsklasser finlandssvenskar har möttKjell Törner under sin militärtjänstgöring. Vid Nylands brigad i Dragsvik har han varit stamofficer, utbildare och kompanichef och sedan till sist hela brigadens kommendör 2014–2017.

Det är trängsel till de uppdragen. Det finns sju brigader i Finland och kring 100 överstar i tjänst när en kommendör ska utses. Tidsfönstret i officerskarriären är litet; snabbt är man för gammal, säger Kjell Törner.

Utnämningen är ofta kort, två–tre år. Våren 2017 överlät han brigaden och sändes till Rom. Där gick han en kurs vid Natos försvarshögskola för att året därpå bli Finlands representant bland 32 andra från olika länder vid Natohögkvarteret i USA.

Vid Natos stab i USA jobbade han mycket i par med Sveriges representant, men också mycket med nordiska och tyska kolleger.

– Alla länder har olika intressen. I Norden tittar vi åt öster och norr; Frankrike till exempel tittar väster- och söderut mot Afrika.

Nato anser sig historiskt leva i ”Atlantkrisens fjärde skede” som nu domineras av spändare relationer med Ryssland. I strategiarbetet mot framtiden är Nato redan på 2040-talet. Under Kjell Törners tid i USA återupprättade landet på nytt sin 2:a flotta.

– Det var den som hanterade Kubakrisen (1962) men var nedlagd emellan. Enbart den är fem gånger så stor som Finlands försvarsmakt med 300 flygplan som fördelas på olika fartyg, säger han.

Kjell Törner fick se Nato starta den operativa staben Joint Force Command Norfolk, där mycket av Natos operationer till havs i Norra Atlanten och Arktis kommer att ledas.

Är du överraskad över världsläget nu? Ukrainakonflikten, med Ryssland i underläge?

– Vi har alltid påstått att vi finländare kan Ryssland. Och vi har precis bevisat att vi inte gör det. De flesta av oss trodde de bara byggde upp och pressade på för att byta regim i Ukraina. Men inte att de skulle gå in. Den dagen kom som en överraskning, säger Kjell Törner.

Nästa överraskning var även för en internationellt erfaren militär att anfallet gick dåligt.

– Rysslands armé ansågs vara den näst bästa armén i världen. Nu är den näst bäst i Ukraina … Men jag tycker synd om båda parter i eländet. Det är ju inte Moskva- och Petersburgspojkar som är där, utan fattiga från landsbygden som tvingas in utan utbildning eller respekt för deras liv.

Varuhuset som svek

Hur det kom sig att Kjell Törner blev militär? Han pekar tvärs över gatan i Borgå mot huset som en gång var Simolins varuhus.

Efter militärtjänstgöringen 1985 skulle han söka in till Hanken ”som andra finlandssvenskar”. Men extraknäckjobbet han hade blivit lovad den våren på varuhuset fick han inte.

– Då tänkte jag att jag ju är fänrik, så jag ringde till brigaden om frågade om jobb. De frågade om det passade om ett par dagar…

Som yrkesofficer har Kjell Törner aldrig haft en kringflyttande officersfamilj. Familjen bodde i Ekenäs hela tiden och han var torpeden som rörde på sig och var veckoslutspappa.

Men när han tjänstgjorde vid EU:s militärstab i Bryssel 2007–2010 tog han det sista skiftet som förälder. Tonårsdöttrarna Victoria och Isabelle gick i skola i Belgien och bodde tillsammans med honom, medan deras mamma pendlade in från Finland.

Är det svårt som militär att bli civil, när man är van vid hierarkier och kommandon?

– Frågar du mina döttrar så säger de ja. Att jag alltid kommenderar. Men det är väl mera min personlighet. Men att hoppa från det militära till det civila var inte så lätt som jag trodde.

Som överste i avsked hör han till ”presidentens aktiva reserv” som snabbt kan kallas in i tjänst. Även om han nu jobbar vidare med ett par nordiska säkerhetspolitiska projekt, så är mycket av de gamla nätverken är borta.

– Och man blir ju nog ensam, säger han.

Kjell Törner är tillbaka i Borgå, dit hans barndoms familj flyttade från Helsingfors för att hans mamma på 1970-talet ville jobba i barnträdgård på svenska.

I Helsingfors hade han vuxit upp kring pingstförsamlingen Filadelfia som hans föräldrar tillhörde och i Andreaskyrkans friförsamling, där han morföräldrar gick.

– Vårt hem var nog inte mera religiöst än andras. Hos mormor och morfar var det alltid bordsbön, säger Kjell Törner.

Har du bevarat det arvet?

– Absolut. Varje kväll knäpper jag händerna och tackar för dagen. Och hoppas att nästa dag ska bli lika bra om inte bättre. Jag tror många militärer har ganska klar åsikt och insikt om tro och religion.

FAKTA: Kjell Törner

Överste i avsked, 57 från Borgå

Tidigare brigadkommendör vid Nylands brigad i Dragsvik 2014–2017.

Finlands representant vid Natos och EU:s militärstaber i Belgien 2005–2010 och i USA 2018–2021.

Uppvuxen i en frikyrkofamilj i Helsingfors och Borgå.

Yrkesofficer sedan 1986.

Text och foto: Jan-Erik Andelin


Önskar alla vi på KP-redaktionen. 22.6.2013 kl. 12:00
Johan Österbacka gillar cowboykulturen, Bluegrass och amerikanska bilar. Några av den elementen återfinns på välgörenhetskonserten i augusti.  FOTO: Johan Sandberg

Det sägs att gräset i Kentucky är blått när solen lyser ur en viss vinkel. Gräset har gett namn åt bluegrassmusiken som Johan Österbacka tar till Klippan i Monäs för en välgörenhetskonsert till förmån för ungdomsarbetet på lägerområdet. 21.6.2013 kl. 15:00
Liselotte J Andersson besökte Nykarleby under KUs sommardagar, där hon var huvudtalare. Hon kommer också att delta i Stiftsdagarna i Borgå i höst. FOTO: Johanna Granlund

För Liselotte J Andersson, pastor i svenska Equmeniakyrkan, är skapelsen och den andliga läsningen den bästa själavården. Som resande evangelist, författare och retreatledare vill hon förmedla Guds närvaro till människor hon möter. 21.6.2013 kl. 09:00
Stiftsdekanen ansvarar för stiftets personalutbildning. Arbetsrummet finns i domkapitelshuset i Borgå. 
FOTO: KP-ARKIV/christa mickelsson

Kaplan Magnus Riska kommer att söka tjänsten som stiftsdekan, kyrkoherde Anders Laxell och domprosten Mats Lindgård överväger. 20.6.2013 kl. 15:00
De bägge missionärerna i mitten på bilden kommer inte att arbeta med församlingsuppgifter i Kambodja utan vara direkt underställda FMS. FOTO: May Wikström

Missionärsparet som lever i registrerat parförhållande får inga uppgifter i kyrkan i Kambodja. De kommer att arbeta med biståndsarbete direkt underställda FMS. 20.6.2013 kl. 09:00
urgamla pelare från romartempel på Forum delar in kyrkorummet i tre skepp. FOTO: COLOURBOX

Kyrkpressens kyrkbongare är i farten igen – den här gången har hon rest till Rom. I vår nya artikelserie presenteras en rad kyrkor från 300 till 500-talet. 16.6.2013 kl. 12:00
Illustration: Malin Aho

Hur ska vi i dag som moderna människor förstå berättelsen om Adam och Eva och syndafallet i Bibeln? Hur går arvsynden ihop med evolutionsläran? Vi ställde frågorna till Eva-Lotta Grantén som forskar i nutida luthersk teologi och etik. 15.6.2013 kl. 12:00
Sommarjobbarnas uppgifter på kyrkogården är bland annat att kratta gångarna och klippa gräs. FOTO: Johan Myrskog

I Ingå har man medvetet satsat på församlingens egna ungdomar då man anställt sommarjobbare. Den första dagen på jobbet är stekhet och intensiv. 14.6.2013 kl. 15:18
Tor Löjtlin tar också hand om gravgården i Ingå så ofta han kan. FOTO: Johan Myrskog

Tor Löjtlin brinner för Ingå kyrka och att arbeta med praktiska saker. Han jobbar inte längre som vaktmästare men det hindrar honom inte från att hoppa in då och då. Ingen känner till Ingå kyrka lika bra som han. 14.6.2013 kl. 09:47
Jeppe Karlsson och Maria Lundström skulle gärna läsa fler texter av unga finlandssvenska dramatiker. I februari har Kaj Korkea-ahos roman Gräset är mörkare på andra sidan premiär på Viirus. FOTO: Sofia Torvalds

På scenen får både himlen och helvetet rum. En teaterbiljett är dyrare än en biobiljett, men för priset kan man i bästa fall köpa sig en existentiell upplevelse och en stor dos kollektiv beröring. 13.6.2013 kl. 15:18
Markus Saarinen har trivts i Sideby prästgård, men den har känts stor för en ensam präst. Nu ska Sideby prästgård säljas. FOTO: JOHAN EKLÖF

Både präster och lekmän känner att prästers boendeskyldighet är ett system som hör det förgångna till. I Svenskfinland verkar två prästgårdar till nu förlora sin präst: den i Sideby och den i Saltvik. 13.6.2013 kl. 09:45

Finska Missionssällskapets årsfest avslutades med historisk missionärsvälsignelse. 9.6.2013 kl. 16:16
Marianne Sundroos och Antti Kuokkanen planerar sommarens storsatsning: En kyrkoopera i Kimiti Kyrka. FOTO: KP-arkiv

De som vill uppleva annorlunda musik i kyrkorummet ska i sommar styra stegen mot Kimitoön. Här kommer både opera och folkvisor att eka mellan stenpelarna. 9.6.2013 kl. 12:00
Från vänster Johan Storgårds, Maria Sundblom Lindberg och Ralf Saxén som tog initiativet till en skrivargrupp för män. FOTO: Tomas von Martens

En skrivargrupp för män i församlingens regi gav viktiga insikter berättar två av deltagarna. Initiativet till att starta skrivargruppen kom från en av männen. 8.6.2013 kl. 15:00
Illustration: Malin Aho

Kan människan uppleva Gud? De flesta kristna är överens om att det är möjligt. Det finns otaliga berättelser om en känsla av närvaro eller direkta uppenbarelser av det gudomliga. C.S. Lewis mötte Glädjen, men det gjorde också Karl Ove Knausgård. 8.6.2013 kl. 12:00

Monica Björkell-Ruhl kallar sig inte religiös, men församlingen betyder trygghet för henne. – När jag varit sjuk och kraftlös har jag sökt mig till religiösa platser och symboler. Tölö kyrka har blivit en viktig plats för mig.

föräldraskap. Ibland orkar inte mammor. Ibland går de sönder så att de nästan inte orkar leva. Monica Björkell-Ruhls son Mika (uttalas ”Miikka”) föddes med en kromosom­avvikelse. 2.1.2021 kl. 11:58

Borgå. Fredrik Geisor har sett vad det är att vara full av liv och glädje, men också riktigt sårbar. Han har drabbats av både hjärtstillestånd och hjärninfarkt. 30.12.2020 kl. 15:23

Lokalt. Jag satt med en liten grupp ungdomar och funderade på året som gått och året som ligger framför. 31.12.2020 kl. 15:29
– Ingen orkar om man hela tiden måste vara missnöjd med sig själv, säger Anna Korkman Lopes.

vanor. Nya vanor behöver övas för att sätta sig i hjärnan. De här tipsen gör det lättare att komma igång. 29.12.2020 kl. 17:21
Elefteria Apostolidou är församlingspastor i Borgå svenska domkyrkoförsamling.

Kolumn. "Jag tror mig förstå hur det kändes för folk som avvisade Maria och Josef från sina härbärgen." 17.12.2020 kl. 08:29