– Veteranföreningarna ringer, men annars lite ensamt – Kjell Törner, nybliven överste i avsked.
– Veteranföreningarna ringer, men annars lite ensamt – Kjell Törner, nybliven överste i avsked.

Varje kväll tackar han för dagen – Kjell Törner har som finländsk officer jobbat med Nato i 20 år

FÖRSVARET.

Överste Kjell Törner var med om att bygga upp Finlands militärsamarbete också när det var hysch-hysch om det. Nu när Finland är nära målet att bli medlem i Nato är han inte längre med i staberna. Kjell Törner har bevarat sitt kristna arv. Varje dag är det tyst aftontapto med knäppta händer.

22.11.2022 kl. 22:46

Kjell Törner, 57, i Borgå är som Moses i den gamla berättelsen.

Han gick hela vägen med att ta Finland mot dess framtid i Nato. Men den sista biten, in i det som många yrkesmilitärer sett som det förlovade landet, i Atlantalliansen, den vandras av andra.

Kjell Törner började redan som major 1999 bygga upp finländskt militärsamarbete med andra länder. Först försiktigt med svenska kustjägare i Vaxholm utanför Stockholm. Och sedan i en Natooperation i Bosnien och därefter vid två Natohögkvarter.

Först var det vid alliansens stab i Mons i Belgien, och sedan under en andra period vid Natos strategiska högkvarter i Norfolk, Virginia på USA:s östkust.

Och sedan var det dags för officers­pensionen, som kommer tidigt. Mitt under pandemin kom Kjell och Viola Törner 2021 hem till Finland – när man väl mitt i corona­kaoset hade hittat dem en ledig flyttcontainer.

Kjell lämnade in sin militärutrustning, terrängdräkten och allt det andra. Fest- och paraduniformerna som man fortfarande kan gå i vid militära högtider, på självständighetsdagen och försvarets flaggdag, har han betalat dyrt för själv. Dem behöll han.

Så gick Ryssland in i Ukraina. Två månader och 24 dagar senare beslutar Finlands riksdag snabbt och i stor enighet att ansöka om medlemskap i militäralliansen Nato. År 2023 väntas medlemskapet vara klart.

– Nog harmar det ju lite. Nu skulle man ju vilja vara med. Jag har ju jobbat i 20 år med Nato. Men allt har sin tid, säger Kjell Törner.

Lett brigaden i Dragsvik

Många årsklasser finlandssvenskar har möttKjell Törner under sin militärtjänstgöring. Vid Nylands brigad i Dragsvik har han varit stamofficer, utbildare och kompanichef och sedan till sist hela brigadens kommendör 2014–2017.

Det är trängsel till de uppdragen. Det finns sju brigader i Finland och kring 100 överstar i tjänst när en kommendör ska utses. Tidsfönstret i officerskarriären är litet; snabbt är man för gammal, säger Kjell Törner.

Utnämningen är ofta kort, två–tre år. Våren 2017 överlät han brigaden och sändes till Rom. Där gick han en kurs vid Natos försvarshögskola för att året därpå bli Finlands representant bland 32 andra från olika länder vid Natohögkvarteret i USA.

Vid Natos stab i USA jobbade han mycket i par med Sveriges representant, men också mycket med nordiska och tyska kolleger.

– Alla länder har olika intressen. I Norden tittar vi åt öster och norr; Frankrike till exempel tittar väster- och söderut mot Afrika.

Nato anser sig historiskt leva i ”Atlantkrisens fjärde skede” som nu domineras av spändare relationer med Ryssland. I strategiarbetet mot framtiden är Nato redan på 2040-talet. Under Kjell Törners tid i USA återupprättade landet på nytt sin 2:a flotta.

– Det var den som hanterade Kubakrisen (1962) men var nedlagd emellan. Enbart den är fem gånger så stor som Finlands försvarsmakt med 300 flygplan som fördelas på olika fartyg, säger han.

Kjell Törner fick se Nato starta den operativa staben Joint Force Command Norfolk, där mycket av Natos operationer till havs i Norra Atlanten och Arktis kommer att ledas.

Är du överraskad över världsläget nu? Ukrainakonflikten, med Ryssland i underläge?

– Vi har alltid påstått att vi finländare kan Ryssland. Och vi har precis bevisat att vi inte gör det. De flesta av oss trodde de bara byggde upp och pressade på för att byta regim i Ukraina. Men inte att de skulle gå in. Den dagen kom som en överraskning, säger Kjell Törner.

Nästa överraskning var även för en internationellt erfaren militär att anfallet gick dåligt.

– Rysslands armé ansågs vara den näst bästa armén i världen. Nu är den näst bäst i Ukraina … Men jag tycker synd om båda parter i eländet. Det är ju inte Moskva- och Petersburgspojkar som är där, utan fattiga från landsbygden som tvingas in utan utbildning eller respekt för deras liv.

Varuhuset som svek

Hur det kom sig att Kjell Törner blev militär? Han pekar tvärs över gatan i Borgå mot huset som en gång var Simolins varuhus.

Efter militärtjänstgöringen 1985 skulle han söka in till Hanken ”som andra finlandssvenskar”. Men extraknäckjobbet han hade blivit lovad den våren på varuhuset fick han inte.

– Då tänkte jag att jag ju är fänrik, så jag ringde till brigaden om frågade om jobb. De frågade om det passade om ett par dagar…

Som yrkesofficer har Kjell Törner aldrig haft en kringflyttande officersfamilj. Familjen bodde i Ekenäs hela tiden och han var torpeden som rörde på sig och var veckoslutspappa.

Men när han tjänstgjorde vid EU:s militärstab i Bryssel 2007–2010 tog han det sista skiftet som förälder. Tonårsdöttrarna Victoria och Isabelle gick i skola i Belgien och bodde tillsammans med honom, medan deras mamma pendlade in från Finland.

Är det svårt som militär att bli civil, när man är van vid hierarkier och kommandon?

– Frågar du mina döttrar så säger de ja. Att jag alltid kommenderar. Men det är väl mera min personlighet. Men att hoppa från det militära till det civila var inte så lätt som jag trodde.

Som överste i avsked hör han till ”presidentens aktiva reserv” som snabbt kan kallas in i tjänst. Även om han nu jobbar vidare med ett par nordiska säkerhetspolitiska projekt, så är mycket av de gamla nätverken är borta.

– Och man blir ju nog ensam, säger han.

Kjell Törner är tillbaka i Borgå, dit hans barndoms familj flyttade från Helsingfors för att hans mamma på 1970-talet ville jobba i barnträdgård på svenska.

I Helsingfors hade han vuxit upp kring pingstförsamlingen Filadelfia som hans föräldrar tillhörde och i Andreaskyrkans friförsamling, där han morföräldrar gick.

– Vårt hem var nog inte mera religiöst än andras. Hos mormor och morfar var det alltid bordsbön, säger Kjell Törner.

Har du bevarat det arvet?

– Absolut. Varje kväll knäpper jag händerna och tackar för dagen. Och hoppas att nästa dag ska bli lika bra om inte bättre. Jag tror många militärer har ganska klar åsikt och insikt om tro och religion.

FAKTA: Kjell Törner

Överste i avsked, 57 från Borgå

Tidigare brigadkommendör vid Nylands brigad i Dragsvik 2014–2017.

Finlands representant vid Natos och EU:s militärstaber i Belgien 2005–2010 och i USA 2018–2021.

Uppvuxen i en frikyrkofamilj i Helsingfors och Borgå.

Yrkesofficer sedan 1986.

Text och foto: Jan-Erik Andelin


Målningarna är gjorda i akryl. Vernissage blir det den 11 juli, då kan man också få höra Pauliina Kittilä berätta om sin resa.

Konst. Pauliina Kittilä läste en bibeltext om hur Hesekiel profeterade över döda ben och väckte dem till liv. Bibelstället och bön ledde henne till en tjänstledig höst, en målarresa till Finlands fyra hörn – och en sommarutställning i Helsingfors domkyrkas krypta. 15.6.2023 kl. 13:54
Dennis Svenfelt

ÄMBETSFRÅGAN. Dennis Svenfelt, tidigare församlingspastor i Pedersöre, har på eget initiativ avsagt sig prästämbetet i den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland. 15.6.2023 kl. 11:06
Saul Mäenpää har aldrig behövt skämmas för att han är kristen eller laestadian.

LIVSBERÄTTELSE. Gud visar sin storhet i bön då han förvandlar, leder och upprättar. Det säger Saul Mäenpää, delägare i Friends & Burgers. – Jag ber inför arbetsdagen och inför möten. När man praktiserar bön ser man också med tiden Guds svar. Det är mycket som börjar med bön. 14.6.2023 kl. 14:00
Ivana Milosavljevic vid en av sina tavlor ur serien 
Fin(t)land. Hon vill måla ett normalt liv där inte allt är perfekt.

LIVSFÖRÄNDRING. Under sin uppväxt och sina konststudier i Serbien fick Ivana Milosavljevic en bild av en avlägsen Gud som bryr sig om och älskar oss, men vars kärlek man måste förtjäna. Kyrkan förstärkte den bilden med sina regler och ritualer. 14.6.2023 kl. 10:00
Ingrid Björklöf tyckte om församlingens konfirmandläger, i höst konfirmeras hon i Åbo domkyrka.

konfirmand. Ingrid Björklöf blir konfirmerad i Åbo svenska församling i år. – Konfirmandtiden har öppnat min syn på tro, säger hon. 15.6.2023 kl. 19:00
Peter Kankkonen är bosatt i Karleby och trivs med pensionärstillvaron.

PRÄSTSKJORTA. Svordomarna tystnar på bensinstationskaféet i Karleby och äldre damer i Spanien gör korstecknet. – Att gå klädd i prästskjorta påverkar prästen, men också andra, säger Peter Kankkonen. 13.6.2023 kl. 12:00
Lägret hölls på Ohta­kari lägergård.

KONFIRMANDLÄGER. Hela lägret på en lägergård i Lochteå närmare 200 kilometer bort åkte hem. "Många upplevelser gick nu förlorade", säger kyrkoherde Camilla Svevar. 12.6.2023 kl. 19:00
Miia Kontro undersökte hur evangelisk-lutherska präster resonerar om eutanasi.

eutanasi. – Vi måste kunna ha ett öppet samtal om eutanasi, och vara av olika mening. Det säger social­­arbetare Miia Kontro, som nyligen disputerade för att bli teologie doktor. På hennes jobb vid Cancercentret vid HUCS dör människor så gott som varje dag. 12.6.2023 kl. 10:34
Fältbiskopen välsignas till tjänst på torsdagen 15 juni klockan 18 i Helsingfors domkyrka.

FÖRSVARSMAKTEN. Fältbiskopen leder och övervakar Försvarsmaktens andliga arbete och ansvarar för den kyrkliga verksamheten och den teologiska linjen vid Försvarsmakten. 12.6.2023 kl. 08:49

Kolumn. Under en vanlig söndagsgudstjänst, i mitten av mars, börjar en bekant melodi spelas från synten. Min hjärna och mun förbereder sig för att inleda ”Härlig är jorden …”, tills jag några sekunder senare inser att texten är på engelska och med ett annat budskap. Jag befinner mig långt hemifrån, och deltar i en gudstjänst i den protestantiska kyrkan i Oman. 31.5.2023 kl. 08:00
– Som kyrkoherde vill jag kunna medge att det finns saker jag inte är bra på. Jag vill kunna be om hjälp i stället för att delegera, säger Patricia Högnabba.

MATTEUS FÖRSAMLING. – Jag tror att vår kärna alltid måste vara andlighet. Visst kan vi bjuda på brunch, men Fazers gör det bättre, säger Patricia Högnabba, som installeras som kyrkoherde i Matteus församling i september. 31.5.2023 kl. 19:31
Kirsi Saarinen är på slutrakan med sina teologiska studier. Hon granskar bokföringar vid polisinrättningen.

BLI PRÄST. Kirsi Saarinen jobbar vid polisen med att bekämpa svart och grå ekonomi och göra samhället mer rättvist – men hon drömmer om att bli präst. Just nu gör hon församlingspraktik i Väståboland. 6.6.2023 kl. 15:00
Lena Blomstedt jobbar som diakon i Sibbo svenska församling.

Kolumn. Lena Blomstedt önskar, hoppas och vill att våra församlingar har en stark diakonal profil. Att var och en som kommer till vår kyrka stiger in genom en öppen dörr till ett välkomnande rum där någon ser, lyssnar och bekräftar. 31.5.2023 kl. 16:29
På webbplatsen finns förslag på psalmer för bland annat livets stora fester.

psalmer. Med hjälp av webbplatsen psalmbok.fi i mobilen är det lätt att sjunga med också då det inte finns psalmböcker till hands. 2.6.2023 kl. 08:00
Enkäten besvarades av 7 356 finländare över 15 år.

UNDERSÖKNING. Hela 60 procent av kyrkans medlemmar uppgav att de mött församlingen via medier, som församlingstidningen, andra tidningar, tv:n och radion. Bland de som inte hör till kyrkan var siffran 33 procent. 1.6.2023 kl. 12:15

Hans Snellman hör till tyngre namn inom fridsföreningarna som tar avstånd från LFF-separatism.

laestadianer. Rapporten som skissar på att de laestadianska fridsföreningarna skulle ta ett större avstånd till folkkyrkan får intern kritik inom rörelsen. Kyrko- och SFP-politikern Hans Snellman tar till pennan i Kyrkpressen 1.3.2024 kl. 13:37

debatt. Läs insändaren i sin helhet här. 1.3.2024 kl. 14:06

ENKÄT. Vi på Kyrkpressen är intresserade av hur finlandssvenskar firar påsk – med liten tonvikt på den kristna delen av traditionen. Det tar 7–8 minuter att besvara frågorna. Svara gärna! 1.3.2024 kl. 11:09
Ett stenkast från tågstationen i Åbo driver ett gäng birgittinsystrar ett gästhem.

klosterliv. Om man älskar något måste man offra något. Så är det för alla, oberoende av om det är sin frihet, sin familj eller sin Gud man älskar. Det här säger birgittinnunnan och abbedissan syster Dia i Åbo. 20.2.2024 kl. 16:43
”Om palestinierna kan hata oss så, är det deras sak att bygga upp förtroendet på nytt”.

ISRAEL-PALESTINA. Noga Ronen från Israel ville i åratal lyssna till palestinierna och vara pacifist. Men fyra månader efter 7 oktober-massakern vet hon inte om hon vill det längre. 19.2.2024 kl. 13:29