Mats Lindgård är en av nio domprostar i Finland. Biskop Bo-Göran Åstrand uppskattar att domkyrkoförsamlingen ber för sin biskop.

Vad är en domkyrkoförsamling?

BORGÅ.

På de orter där en biskop finns, finns också en domkyrkoförsamling och en domprost. Men vad betyder det, och är det något medlemmarna vet om eller är stolta över?

10.11.2022 kl. 14:42

– På de orter där biskopen finns, där stiftet har sitt högkvarter, där finns också domkyrko-
församlingen, förklarar domprosten Mats Lindgård i Borgå svenska domkyrkoförsamling.

Det går många olika samarbetstrådar mellan domkapitlet, biskopen och domkyrko-
församlingen.

– Det synligaste tecknet är vigningsgudstjänsterna som hålls några gånger i året där biskopen viger präster och diakoner till tjänst, säger Lindgård.

De här gudstjänsterna är en del av församlingens reguljära gudstjänstliv.

– En av de viktigaste uppgifterna för biskopen är att viga nya präster och diakoner. Den vigningen sker i domkyrkan tillsammans med domkyrkoförsamlingen. Det är framme vid altaret som många präster och diakoner startar sin vandring som kyrkans tjänare. Också för dem personligen betyder det mycket, säger biskop Bo-Göran Åstrand.

Det finns också administrativa kopplingar mellan domkyrkoförsamlingen och stiftet.

– Domprosten, det vill säga kyrkoherden i domkyrkoförsamlingen, är medlem i domkapitlets kollegium. Domprosten är även vid behov biskopens vikarie och viceordförande vid domkapitlets sammanträden, förklarar Åstrand.

Mats Lindgård är en av nio domprostar i Finland.

– Jag uppskattar högt det kollegiala stödet från de övriga domprostarna.

Fler officiella mässor

Relativt ofta kommer större festligheter ur stiftets perspektiv, och de hålls i regel i Borgå, inte mist televiserade gudstjänster. Lindgård drar sig till minnes att hans första år som domprost 2008–2009 var synnerligen hektiskt med omkring sju festmässor.

– Domkyrkan återinvigdes efter branden det året. Vi hade också biskopsbyte och lantdagens jubileumsår.

– Det är roligt att vara värdförsamling, men det innebär också mer arbete, säger Lindgård.

Officiella festmässor är både en ”extra rikedom och en kvalitetsutmaning”, som Lindgård uttrycker det.

– Det finns inget uttalat yttre krav, men internt vill vi ju att stiftets festmässor ska vara fina, bland annat då det gäller musiken med kantorer, sångare och instrumentalister. Vi har fortfarande tre kantorstjänster, två a-kantorstjänster och en b-kantorstjänst, fastän vi varit tvungna att skära ner på en del annat, säger Lindgård.

Han tror inte att gemene man vet exakt vad det innebär att en församling är domkyrkoförsamling.

– Men de medlemmar som är lite mer inkomna är både glada och stolta över att få vara domkyrkoförsamling.

Intressant i sammanhanget är att Borgå stifts huvudkyrka, domkyrkan i Borgå, rent administrativt lyder under Helsingfors domkapitel. Det här kommer sig av att Borgå domkyrkoförsamling hör till Borgå kyrkliga samfällighet tillsammans med den större finska församlingen i Borgå. Samfälligheten, som administrerar fastigheterna, hör till det stift som majoriteten av medlemmarna tillhör, i detta fall Helsingfors.

– Vi är den enda domkyrkoförsamlingen i landet som inte har den formella beslutanderätten över sin domkyrka.

I praktiken fungerar samarbetet med den finska församlingen mycket bra, betonar Lindgård.

– Men jag brukar säga att för en minoritet är det alltid bäst att ha strukturerna i skick ifall samarbetet inte skulle fungera bra, att vi inte ska vara beroende av god vilja från dem som i majoritet råkar bestämma.

Den andliga omsorgen är något Åstrand uppskattar.

– Det är otroligt fint att veta att domkyrkoförsamlingen ber för stiftets biskop. Det brukar jag tänka på när jag reser runt i stiftet och ofta firar gudstjänst i någon av stiftets 47 församlingar med anledning av kyrkoherdeinstallationer, visitationer och jubileer, säger Åstrand.

– Och jag är glad för att jag regelbundet får träffa och samtala med domkyrkoförsamlingens ungdomar. Det är ett fint och glatt gäng! I början på december samlas vi till en Tortilla-afton i biskopsgården, tillägger han.



konfirmation. I Borgå går 85 procent av årsklassen i Domkyrkoförsamlingens konfirmandundervisning, och Borgå "exporterar" hjälpledare. Men för allt flera konfirmander är kyrkans termer nya och främmande. Som Guds Lamm eller Kristus Frälsaren, säger lägerprästen Elefteria Apostolidou. 29.7.2022 kl. 16:00

unga vuxna. Rebecka Stråhlman jobbar med den åldersgrupp som allra mest skriver ut sig ur kyrkan, något årtionde efter skriban. 1.8.2022 kl. 16:34

SEKUNDÄR TRAUMATISERING. Att känna empati är viktigt för dem som jobbar med att möta människor med trauma. Då de känner empatitrötthet eller har svårt att släppa tanken på klientens berättelse har dedrabbats av sekundär traumatisering. 24.7.2022 kl. 19:03

ANDETAG. Språket har en helt central betydelse i Mao Lindholms tillvaro. – Djupt allvar och smågalen humor tvinnar ihop sig till ord och meningar, ibland nästan obegripliga även för mig själv, säger Mao som bloggar på Kyrkpressens sajt. 24.7.2022 kl. 19:13

profilen. Det finns mycket att lära sig av ekumeniken. Men Sara Torvalds som är ordförande för Ekumeniska rådets finlandssvenska arbete gillar som katolik sin egen kyrkas kontinuitet och tradition. 22.7.2022 kl. 15:00

KYRKANS FÖRVALTNING. Stat och kommun har förenklat sin förvaltning. Men den utvecklingen har inte nått kyrkan. Den uppfattningen har Olav Jern i Vasa. 22.7.2022 kl. 08:00

KYRKANS FRAMTID. För ett år sedan blev Edgar Vickstöm präst efter en lång karriär bland annat som bankdirektör. Ett år senare är han förbryllad och lite bekymrad. En kyrka som handskas med personal, tid och pengar borde våga tänka på effektivitet. Men varför vet kyrkan inte ens om den har ett mål? 20.7.2022 kl. 19:12

BRÖLLOP. I mitten på 50-talet bestämde sig Lumparlands marthor att skramla ihop till en brudkrona till kommunens flickor. Till det behövdes 200 gram silver och 13 000 mark. Men när man ville skänka den till församlingen sade dåvarande pastorn nej tack. Några årtionden senare hittade den ändå till kyrkans förvar. Nu har den dammats av för en historisk tillbakablick. 21.7.2022 kl. 15:00

beslutsfattande. I början av juni sände Kyrkpressens redaktion iväg en enkät till alla församlings- och kyrkorådsmedlemmar i Borgå stift, och fick in 180 svar. En av frågorna lydde så här: Kyrkans lagstiftning ger kyrkoherden en stor roll i församlingens beslutsfattande. Tycker du att den är för stor? 6.7.2022 kl. 17:41

Personligt. – Och sen låta sig slukas av dem innan man kan komma upp till ljuset igen, säger My Ström. 7.7.2022 kl. 19:58

Franciskusfest. Sedan år 1979 har den ekumeniska Franciskusfesten firats på Kökar den första helgen i juli. Se foton från årets fest! 3.7.2022 kl. 19:41

Nekrolog. Bjarne Boije somnade in den 19 juni, mätt på livet, 101 år och två månader gammal. 1.7.2022 kl. 15:54

sommarteater. När församlingens ungdomsarbetsledare står på scen kan han plötsligt vara rebell, medan församlingens barnledare driver en bar. Christer Romberg och Mikaela Ståhl-Kokkola sjunger och dansar i Raseborg i sommar. – Vi gör egentligen samma sak som på jobbet: njuter av musik och gemenskap, säger de. 29.6.2022 kl. 19:30

Personligt. – Jag hade inte insett att hälsa är någonting man måste upprätthålla hela tiden, säger Markus Andersén, som bloggar på Kyrkpressens sajt. 25.6.2022 kl. 15:12

folkkyrka. Vad ska det bli av kyrkan? Kyrkskatteflödet sinar. Den evangelisk-lutherska kyrkan stöps om från en riksinstitution till en folkrörelse. Är det den väg frikyrkorna redan prövat i 150 år som väntar? Då finns det saker att ta som förebild. Och annat att att akta sig för, skriver Kyrkpressens opinionsredaktör Jan-Erik Andelin. 23.6.2022 kl. 11:30

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00