Mats Lindgård är en av nio domprostar i Finland. Biskop Bo-Göran Åstrand uppskattar att domkyrkoförsamlingen ber för sin biskop.

Vad är en domkyrkoförsamling?

BORGÅ.

På de orter där en biskop finns, finns också en domkyrkoförsamling och en domprost. Men vad betyder det, och är det något medlemmarna vet om eller är stolta över?

10.11.2022 kl. 14:42

– På de orter där biskopen finns, där stiftet har sitt högkvarter, där finns också domkyrko-
församlingen, förklarar domprosten Mats Lindgård i Borgå svenska domkyrkoförsamling.

Det går många olika samarbetstrådar mellan domkapitlet, biskopen och domkyrko-
församlingen.

– Det synligaste tecknet är vigningsgudstjänsterna som hålls några gånger i året där biskopen viger präster och diakoner till tjänst, säger Lindgård.

De här gudstjänsterna är en del av församlingens reguljära gudstjänstliv.

– En av de viktigaste uppgifterna för biskopen är att viga nya präster och diakoner. Den vigningen sker i domkyrkan tillsammans med domkyrkoförsamlingen. Det är framme vid altaret som många präster och diakoner startar sin vandring som kyrkans tjänare. Också för dem personligen betyder det mycket, säger biskop Bo-Göran Åstrand.

Det finns också administrativa kopplingar mellan domkyrkoförsamlingen och stiftet.

– Domprosten, det vill säga kyrkoherden i domkyrkoförsamlingen, är medlem i domkapitlets kollegium. Domprosten är även vid behov biskopens vikarie och viceordförande vid domkapitlets sammanträden, förklarar Åstrand.

Mats Lindgård är en av nio domprostar i Finland.

– Jag uppskattar högt det kollegiala stödet från de övriga domprostarna.

Fler officiella mässor

Relativt ofta kommer större festligheter ur stiftets perspektiv, och de hålls i regel i Borgå, inte mist televiserade gudstjänster. Lindgård drar sig till minnes att hans första år som domprost 2008–2009 var synnerligen hektiskt med omkring sju festmässor.

– Domkyrkan återinvigdes efter branden det året. Vi hade också biskopsbyte och lantdagens jubileumsår.

– Det är roligt att vara värdförsamling, men det innebär också mer arbete, säger Lindgård.

Officiella festmässor är både en ”extra rikedom och en kvalitetsutmaning”, som Lindgård uttrycker det.

– Det finns inget uttalat yttre krav, men internt vill vi ju att stiftets festmässor ska vara fina, bland annat då det gäller musiken med kantorer, sångare och instrumentalister. Vi har fortfarande tre kantorstjänster, två a-kantorstjänster och en b-kantorstjänst, fastän vi varit tvungna att skära ner på en del annat, säger Lindgård.

Han tror inte att gemene man vet exakt vad det innebär att en församling är domkyrkoförsamling.

– Men de medlemmar som är lite mer inkomna är både glada och stolta över att få vara domkyrkoförsamling.

Intressant i sammanhanget är att Borgå stifts huvudkyrka, domkyrkan i Borgå, rent administrativt lyder under Helsingfors domkapitel. Det här kommer sig av att Borgå domkyrkoförsamling hör till Borgå kyrkliga samfällighet tillsammans med den större finska församlingen i Borgå. Samfälligheten, som administrerar fastigheterna, hör till det stift som majoriteten av medlemmarna tillhör, i detta fall Helsingfors.

– Vi är den enda domkyrkoförsamlingen i landet som inte har den formella beslutanderätten över sin domkyrka.

I praktiken fungerar samarbetet med den finska församlingen mycket bra, betonar Lindgård.

– Men jag brukar säga att för en minoritet är det alltid bäst att ha strukturerna i skick ifall samarbetet inte skulle fungera bra, att vi inte ska vara beroende av god vilja från dem som i majoritet råkar bestämma.

Den andliga omsorgen är något Åstrand uppskattar.

– Det är otroligt fint att veta att domkyrkoförsamlingen ber för stiftets biskop. Det brukar jag tänka på när jag reser runt i stiftet och ofta firar gudstjänst i någon av stiftets 47 församlingar med anledning av kyrkoherdeinstallationer, visitationer och jubileer, säger Åstrand.

– Och jag är glad för att jag regelbundet får träffa och samtala med domkyrkoförsamlingens ungdomar. Det är ett fint och glatt gäng! I början på december samlas vi till en Tortilla-afton i biskopsgården, tillägger han.



KYRKANS EKONOMI. Kyrkan har ersatt fakturatrafiken och löneräkningen i församlingarna med servicecentralen Kipa. Det kostar nio miljoner euro om året. Otympligt, tycker kyrkoherde Hans Boije i Vörå. Han tycker att församlingarna ska få välja bort Kipa – om de vill. 21.2.2023 kl. 19:00

Ukraina. ”Lidandet är outhärdligt och antalet förlorade människoliv är stort. Ukrainarna behöver all hjälp och allt stöd de kan få.” 20.2.2023 kl. 18:59

SOMMARLÄGER. Kyrkans Ungdoms sommarläger ordnas i Nykarleby i år. Orsaken är att byggnaden som använts som festsal och logemente för småbarnsfamiljer i Pieksämäki har rivits. 16.2.2023 kl. 20:14

FÖRÄLDRAR. Cecilia Åminne fick som enda barnet till sina åldrande och sjuka föräldrar strida som en tiger för deras välmående. Men det höll på att kosta henne både hälsan och orken. Hur gör man om föräldrarna inte vill ha hemvård? Och hur kommer man till rätta med ilska, trötthet och samvetskval? 8.2.2023 kl. 14:00

DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00

LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00

OVAN I KYRKAN. Som barn gick jag i tant Signes söndagsskola. Där hade vi en sparbössa som vi idag kanske skulle uppfatta som rasistisk, för på den fanns gestalten av ett svart barn som knäböjde och nickade tacksamt med huvudet varje gång det sattes en slant i sparbössan. 14.2.2023 kl. 09:07

BESVÄR. Två medlemmar i Petrus församlings församlingsråd har lämnat in ett så kallat kyrkobesvär till Helsingfors förvaltningsdomstol över domkapitlets beslut att välja Pia Kummel-Myrskog till kyrkoherde i Petrus församling. 5.6.2024 kl. 21:13

ETT GOTT RÅD. Om Yvonne Terlinden fick en pratstund med sitt yngre jag skulle hon diskutera sin rastlöshet och sin perfektionism. 6.6.2024 kl. 08:00

Personligt. Som barn drabbades Lina Forsblom av leukemi och räddades till livet av en ryggmärgstransplantation. 23 år senare höll hon på att dö av blodförgiftning. – Jag tror inte det var Guds vilja att jag skulle bli sjuk. Men Gud kan använda sjukdomarna, bara jag låter mig bli använd, säger hon. 5.6.2024 kl. 10:18

KYRKANS EKONOMI. Kyrkan behöver se över sitt nätverk av församlingar. Omkring 40 av dem överlever inte årtiondet ekonomiskt. 5.6.2024 kl. 10:00

KLIMATKRISEN. KP-redaktören Rebecca Pettersson bevittnar en soluppgång hon aldrig borde ha sett. Det blir början till en ekologisk skuldspiral, och jakten på ett hopp som håller. 4.6.2024 kl. 09:46