Sjukhusprästen Anu Paavola bemöter alla på samma villkor, oberoende av övertygelse. Vid Pejas sjukhus finns också ett stilla rum öppet för alla samfund.
Sjukhusprästen Anu Paavola bemöter alla på samma villkor, oberoende av övertygelse. Vid Pejas sjukhus finns också ett stilla rum öppet för alla samfund.

Sjukhuspräst på svenska vid Pejas

vanda.

Anu Paavola jobbar just nu som sjukhuspräst vid Pejas sjukhus. Hon vill gärna föra fram att hon bemöter patienter också på svenska. Oftast pratar patienterna om helt andra saker än religion, men ibland stiger de andliga berättelserna fram – och ger kraft.

27.10.2022 kl. 12:05

Det finns ingen svensk sjukhusprästtjänst vid Pejas sjukhus i Vanda. Däremot finns det nu präster som också kan betjäna på svenska, inte minst Anu Paavola som jobbar fram till årsskiftet som sjukhuspräst. Hon är tjänstledig från sitt ordinarie jobb som församlingspastor i Vanda svenska församling.

– En del äldre svenskspråkiga människor, som inte kan finska, från kusttrakterna opereras här. De är väldigt tysta på finska, men pratsamma och pigga på svenska, säger Anu Paavola.

I sådana fall har hennes svenska varit till stor nytta.

– Jag ger inga diagnoser, men jag kan hjälpa personalen och informera dem om hur alert patienten verkar, om han eller hon till exempel hänger bra med i aktuella nyheter.

När det krisar

Det är första gången Anu Paavola jobbar som sjukhuspräst. Hon inledde jobbet i slutet av juli och upplever det som både spännande och givande.

– När en människa har en svag stund i sitt liv är jag där och försöker hjälpa henne att gå igenom sina känslor. Det är en fördjupad själavårdsuppgift. Ofta handlar det också om krisarbete, att sitta bredvid när någon förändring inträffar i en människas liv.

Uppgifterna varierar stort.

– Jag kan ordna en bönestund i sjukhuskapellet om någon avlidit, jag diskuterar med den som fått en allvarlig diagnos eller med den som tappat lusten att leva. Jag pratar med dem som befinner sig i terminalvård och med deras anhöriga. Personalen kan också behöva mig när något stort och omvälvande hänt, då kan vi ha en genomgång med alla som varit i tjänst då. När oväntade dödsfall sker, när man försökt rädda ett liv men inte lyckats, är det mycket känslor inblandade också för personalen.

En brobyggare

Patienter kan våga berätta om sina andliga upplevelser för en präst, något man inte gör lika lätt för en läkare.

– Som präst ska jag lyssna noga och fråga mig: Vad är det i den här religiösa berättelsen som visar på egenskaper som kan ge personen kraft? Också om patienten exempelvis är i psykos så har den andliga upplevelsen något att säga. Det finns en kraft i religiösa berättelser som kan hjälpa människan att leva mitt i sin sjukdom.

En sjukhuspräst kan prata på två språk, påpekar Paavola: det religiösa och det vetenskapliga, tack vare att prästen också kan ha psykolgiska fakta om en patient.

– På det viset motarbetar vi inte läkarna och det vetenskapliga utan samarbetar.

– De allra flesta samtal jag för handlar inte alls om religion. Man får prata om vad man vill med mig.

Till Anu Paavolas uppgifter hör dessutom arbetshandledning för anställda, inte minst om de levt med stor belastning i jobbet. Hon är också något av en brobyggare.

– Om jag träffar på personer som är ensamma kan jag med deras lov kontakta den lokala församlingens diakoni. De kan sedan besöka personen eller hjälpa hen att komma med i församlingsverksamheten.

En egenskap är speciellt viktig att ha som sjukhuspräst.

– Intuitivitet, en magkänsla. När en person pratar om något är det viktigt att du förstår vilken fråga du ska ställa för att få svar. Och du kan inte vara rädd för döden, för här dör människor.

För att själv hitta lugn och ny kraft har Anu Paavola sina metoder.

– Jag stillar mig med en andakt under dagen, exempelvis via en app, eller tar en meditativ promenad i de långa sjukhuskorridorerna. Jag har också egen arbetshandledning.

SJUKHUSPRÄSTERNA

  • Man kan meddela vårdpersonalen om man vill komma i kontakt med Anu Paavola eller någon av de andra sjukhusprästerna vid Pejas sjukhus eller Katrinesjukhus. Sjukhusprästerna arbetar i regel vardagar kl. 8–17. I helgerna jourar sjukhussjälavårdare.
  • Sjukhusprästen kan vara en samtalspartner för alla, oberoende av övertygelse eller religion. De hjälper också patienter att komma i kontakt med representanter från andra religioner.
  • Vid Pejas finns ett rum för stillhet, öppet för alla samfund och religioner.
Ulrika Hansson


Sirpa Tolppanen betonar vikten av inkludering i arbetet med att bygga gemenskap från grunden.

profilen. Prästen Sirpa Tolppanen har precis landat i Vanda där hon ska bygga upp en helt ny gemenskap – från grunden. 16.4.2024 kl. 15:34
Tidigare kände sig Beni Karjalainen ensam. Idag har han goda vänner och en sambo. FOTO: PRIVAT

Helsingfors. Beni Karjalainen vet hur det är att vara ensam, men också hur det går att komma ur ensamheten. Årets Gemensamt ansvar-kampanj samlar in pengar för att motarbeta ungas ensamhet. 12.4.2024 kl. 18:56
32 euro per dygn – det får hjälpledarna i snitt betalt enligt KP-enkät.

HJÄLPLEDARE. Sommarjobb eller frivilligkul? Kyrkpressen tittade på vad hjälpledarna får betalt på sommarens konfirmandläger, där de har en viktig roll. På Åland har församlingarna en arvodeskultur som sticker ut. 19.4.2024 kl. 15:53
Vid det här bordet fattar domkapitlets kollegium beslut om vem som blir herde i Petrus församling. Biskopen tycker det är trist att det gick så här.

kyrkoherdeval. Exceptionellt, jag tror inte det hänt förr i Borgå stift, säger biskop Bo-Göran Åstrand om det oavgjorda kyrkoherdevalet i Petrus församling i Helsingfors. Senast i maj blir det domkapitlet som fattar beslut om vem som blir kyrkoherde. 4.4.2024 kl. 09:56
Petruskyrkan söker ny herde – men vem det blir är fortfarande oklart.

kyrkoherdeval. Kyrkoherdevalet i Petrus församling oavgjort efter ett långt möte – församlingsrådets röster föll lika, 6/6. 3.4.2024 kl. 21:54
Rosanna Fellman vill komma vidare. ”Det Jakobstad ingen vill ha” är delvis en bearbetning, men boken är också ett sätt att ge andra som upplevt liknande utanförskap något att spegla sig i. Och som alltid då Rosanna Fellman är i farten är samhällskritiken genomgående.

litteratur. Då Rosanna Fellman var barn såg hon jämnåriga laestadianer få skit för sin tro. Samtidigt bad hon Gud om att inte längre behöva bli mobbad. I dag är hon motvilligt troende och aktuell med en ny bok. 3.4.2024 kl. 10:59
Ida-Maria Björkqvist är biträdande 
distriktsledare i baptistsamfundet.

profilen. Ida-Maria Björkqvist lämnade drömjobbet som journalist för att på heltid fundera på hur man ska locka personer under femtio till en kristen samling. 2.4.2024 kl. 10:00
Susann Stenberg blev ett viktigt stöd för Monica Björkell, som nyligen flyttat till Lovisa.

sorg. De har bearbetat varsin sorg. Monica Björkell har sörjt sitt drömbarn, Susann Stenberg mamman som valde att lämna sitt liv och sina barn. – Om vi inte jobbar med vår sorg ligger den därunder och äter upp våra batterier. 1.4.2024 kl. 19:30
För Johan Byggningsbacka är glädjen den känsla som fyller hans påsk.

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00
På påsken får man släppa sin glada mask och bara vara sorgsen, säger Jaana Kettunen från Kyrkslätt.

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00
Annika Kuivalainen, som jobbar för Frälsningsarmén, ber varje dag att hon ska få vara till välsignelse för någon.

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00
Janne Saarikivi är språkforskare och författare.

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00
Ani Iivanainen skriver en bok om hur församlingar kan möta regnbågspersoner på ett rättvist sätt.

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39
Kyrkvaktmästare Anders Granvik i Jakobstad bereder altaret till påsk

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00

sverige. I Arjeplog i Norrbotten i Sverige har det varit tradition att hålla högstadiets avslutning i kyrkan. Under pandemin föll den traditionen bort och skolan började fira avslutning i klassrummet i stället. 29.5.2024 kl. 19:38

Kolumn. Jag stiger ut genom den lilla dörröppningen på båten, sätter min fot på bryggan. Den gungar i de skvalpande vågorna, träet knarrar. Vidare, upp mot ön. Solen gassar, den säregna doften av träd blandat med grus möter mig. 29.5.2024 kl. 20:25
Då man ännu för tio år sedan öppet kunde arrangera kristna samlingar och samla tusentals åhörare, har tonen mot de kristna nu skärpts i Indien.

Analys. I Indien har det hinduistiska religionsprogrammet ghar whapsi lett att förtrycket av landets över 100 miljoner kristna ökar, skriver Torsten Sandell i en analys. Han hade en unik möjlighet i februari att besöka den underjordiska kyrkan i Uttar Pradesh. 27.5.2024 kl. 10:51
Yvonne Terlinden välsignas av Bo-Göran Åstrand, Katri Grönroos, Anders Lindström, Annika Pråhl, Pentti Raunio och Iris Eriksson.

kyrkoherdeinstallation. När Yvonne Terlinden installerades till sin tjänst i Karis idag var den sol ute och sol inne. "Vi gratulerar församlingen till en vis och ödmjuk kyrkoherde", sa en gäst. 26.5.2024 kl. 16:31
Kollekter till Ryssland faller under EU-sanktionerna

INGERMANLANDS KYRKA. Kollekter till Ingermanlands kyrka i Ryssland är förbjudna, anser den finländska åklagarmyndigheten. Kyrkan har omkring 100 vänförsamlingar i Finland. 17.5.2024 kl. 19:00