Mats Gädda och Mantach Kostiantyn gör stolpar till nya hagar på Strandhem i Nämpnäs. Foto: Privat

En oas och en mötesplats för Närpesborna

NÄRPES.

Visionen var ett ställe som inkluderar alla människor. En plats där det finns
något för alla åldrar. Efter sin fjärde säsong är Strandhem i Närpes nu mer
populärt än någonsin.

26.10.2022 kl. 21:56

– Strandhemskonceptet är lite som en buffé av aktiviteter: det finns något för alla, och man får välja vad man vill delta i, berättar Caroline Heikkinen.

Strandhem har nu stängt för säsongen, men planeringen är i full gång inför nästa år. Under sex sommarveckor är verksamheten omfattande: här finns café, sommarprat med inbjudna gäster som berättar om sitt liv, andakter och barnläger. Man kan också komma bara för att bada bastu, låna en roddbåt eller kajak.

– Det finns något för alla. Visionen bygger på att inkludera människor och ge meningsfullhet åt alla: långtidsarbetslösa, hemmamammor, barn, äldre … Alla har en plats här. Det är det som är så fint. Det finns också något för alla åldrar.

Barnen har engagerats i verksamheten alla dagar. Handledare på plats har ordnat program för barnen och också tagit hand om djuren. Och här finns det gott om djur att bekanta sig med:

– Får, ankor, hönor, kalkoner. Och grisar! räknar Caroline Heikkinen upp.

Djuren lånas eller hyrs ut av privatpersoner och bor på Strandhem ungefär två månader om sommaren.

– Nästa år ska vi också ha getter och kor.

Nytt för nästa år är nämligen ett utvecklingsprojekt i samarbete med NTM-centralen. Projektet värnar om beteshagar vid strandområden, som gynnar fågelliv och insektsliv. Som bäst stolpas de nya beteshagarna upp vid Strandhem.

Caroline Heikkinen hälsar på i fårhagen. FOTO: PRIVAT

Började med en galen idé

Det är Filadelfiaförsamlingen som driver verksamheten. Strandhem köptes ursprungligen på 1970-talet och fungerade som lägergård i cirka 30 år. Sedan stannade verksamheten av, och området var till och med ute till försäljning i några år.

Den nya visionen för Strandhem kom under en söndagsgudstjänst, berättar Caroline Heikkinen.

– Det kom som en blixt från en klar himmel. ”Det här ska vi göra!” sa jag till Sanna Ek. ”Hur tycker du att det låter? Vill du vara med?”

Sanna Ek, som tillsammans med Caroline Heikkinen blev en av drivkrafterna för projektet, var genast med på idén.

– ”Det här är för galet! Hur ska jag berätta det för församlingens pastor”, tänkte jag.

Men också församlingen nappade på den galna idén, och är starkt engagerad i projektet.

– Det är många bitar i det här, och många som ställer upp. Församlingen och allmänheten gör det här tillsammans.

Samling vid Strandhem. FOTO: PRIVAT

Viktiga volontärer

Under sommarveckorna jobbar fem anställda på Strandhem, två handledare och tre i köket. Största delen av verksamheten sköts ändå på volontärsbasis.

– Utan volontärerna skulle det här inte vara någonting! säger Caroline Heikkinen.

– I fjol hade vi 160 personer engagerade. Vissa har gett en dag, vissa flera veckor.

Strandhem ska vara ett ställe där det inte är prestationerna som värderas, konstaterar hon. Och alla är med på samma villkor.

– I verksamheten funderar vi inte på vem som är arbetslös eller vem som lider av psykisk ohälsa, utan alla inkluderas.

Grundvisionen var att platsen skulle vara en oas och en mötesplats för Närpesborna.

– Vi har försökt möta människan på 2020-talet, med de behov som finns. En viktig ledstjärna för oss är att man inte måste var med, man får vara med. Alla bidrar med någonting bara genom att de kommer.

PIAN WISTBACKA


PRÄSTASSESSOR. Monica Heikel-Nyberg har enligt det premiminära valresultatet valts till prästassesor för perioden 1.9.2023-31.8.2026. 24.5.2023 kl. 15:58

FINSTRÖM. Finströms kyrka är en av Finlands viktigaste kyrkor. Det säger konsthistoriker Åsa Ringbom som ägnat en stor del av sin karriär åt att forska i kyrkorna på Åland. Nu är hon aktuell med en bok om Finströms kyrka. 22.5.2023 kl. 18:33

ANDLIGT VÅLD. Samhället är allt ovanare att tala om tro. Så vården vet inte alltid hur den ska hantera den som mår dåligt av att ha hoppat av miljöer där religionen har blivit för trång. Det har Maria Björkmark forskat i. 19.5.2023 kl. 09:19

KYRKBÖCKER. ”100 procent viktiga” är kyrkböckerna för den som forskar i sin släkt, säger historikern Alexandra Ramsay. I de gamla skrifterna hittar hon både stränga ordvändningar men samtidigt också präster som brydde sig om de små i sin hjord. 17.5.2023 kl. 14:46

profilen. Sebastian Holmgård är aktuell med programmet ”Tänk, tänkare, tänkast”, där han och några barn synar en del sanningar i sömmen. Finns det exempelvis gånger då man får ljuga? 16.5.2023 kl. 13:58

BORGÅ STIFT. Stiftsdekan Mia Anderssén-Löf håller på och sniffar in sina nya arbetsuppgifter vid domkapitlet i Borgå. Dekanen kopplas ofta samman med teologisk utbildning och fortbildning. Men hon har också fått strategi och framtid på sitt bord. 16.5.2023 kl. 10:02

LAESTADIANERNAS FRIDSFÖRENINGARS FÖRBUND. En del av den finlandssvenska laestadianrörelsen håller på att separera från den evangelisk- lutherska kyrkan. Nu utreder rörelsen möjligheten att bilda en egen kyrka på föreningsgrund. Men något gemensamt exodus är inte att vänta. 15.5.2023 kl. 17:59

Äktenskap. Efter fredagens omröstning blev det tumme ner för ändringarna i kyrkoordningen som skulle ha gjort vigsel till äktenskap möjligt också för par där bara den ena är medlem i kyrkan. 13.5.2023 kl. 20:23

KLIMATFÖRÄNDRING. Från och med i år får varje konfirmand i Vasa svenska församling ett eget träd i Kenya. Skolungdomar i Miriu, Kenya planterade i april 140 trädplantor för årets konfirmander. Trädplantering är ett viktigt och effektivt sätt att bromsa klimatförändringen eftersom träden binder koldioxid ur atmosfären. 11.5.2023 kl. 08:59

morsdag. På morsdag spelar kantorn Heidi Lång i familjegudstjänsten i Replot där fokus ligger på mammorna och familjen. Barnkören sjunger och till kyrkkaffet blir det marängtårta. 3.5.2023 kl. 20:52

Bidrag. Gunvor och Bo Skogmans minnesfond delade ut 10 000 euro i år. Kristinestads svenska församling har tillsatt en arbetsgrupp vars uppgift är att dela ut understöd ur fonden. 9.5.2023 kl. 18:57

PILGRIMSVANDRA. Från att ha känt sig slut efter en sträcka på 300 meter förbättrade Mikael Grönroos sin grundkondition rejält. Resultatet blev 725 kilometer pilgrimsvandring. 3.5.2023 kl. 20:46

ungdomar. Ungdomarna i Sibbo är oroliga. Medierna har rapporterat om skadegörelse i skolan, 0m hot, vapen och bråk på biblioteket. Sibbo svenska församlings ungdomsarbetsledare har ett motgift: kärleksbombning. – Men det finns unga som jag inte får kontakt med. Det är nytt, säger Patrik ”Putte” Frisk. 6.5.2023 kl. 10:29

ÄLDREVÅRD. Döden är en del av livet, i synnerhet för vårdarna inom äldrevården. De vill avdramatisera döden som inget man behöver vara rädd för. – Döden kan många gånger vara fin, säger Gerd Björklund. 5.5.2023 kl. 08:19

STÖDPERSONER FÖR DÖENDE. – Jag brukar dela med mig av mitt eget motto ”Ta av dig skorna för platsen där du står är helig”, säger sjukhusprästen Anne Mäkelä, som arbetar vid sjukhus och vårdhem i Forssa och Loimaa i sydvästra Finland. 5.5.2023 kl. 19:40

LIVSBERÄTTELSE. Han trodde att han var immun mot den sektliknande församlingens manipulation. – Jag trodde att jag kunde hålla mitt huvud kallt. Ändå drogs jag in i församlingen på grund av min tro och mina sårbarheter, säger David Sandström. 14.8.2024 kl. 08:00

NEDSKÄRNING. Jag ser det principiella problemet, men kyrkans inkomster kommer ändå att vara märkbart större än tidigare, säger undervisnings- och kyrkominister Anders Adlercreutz om regeringens nedskärningar i finansieringen av kyrkans samhällsuppdrag. 14.8.2024 kl. 08:50

kyrkomusik. Eric-Olof Söderström, 67, lämnar i vinter kantorsjobbet i Borgå med en lång karriär inom musiken bakom sig. All framgång är inte bara begåvning, råder han i dag sitt unga jag. 14.8.2024 kl. 14:00

UNGA MÄN. De unga är mer toleranta till tro och andlighet. Få betraktar sig själva som troende, men gör de det är de allt oftare unga tonårspojkar. Det visar den nyaste Ungdomsbarometern. 13.8.2024 kl. 10:00

KYRKA OCH STAT. Saxen går i statens miljoner till kyrkan. För arbetet gör med begravningsplatser och historiska byggnader ser kyrkan plötsligt ut att få 20 miljoner mindre betalt. En rättvisefråga, anser kyrkans kanslichef Pekka Huokuna. Kyrkfolket betalar en allt större andel av gravplatser för den trejdedel av finländarna som inte hör till kyrkan. 12.8.2024 kl. 12:30