– Det som behövs i arbetslivet skiljer sig inte så mycket från vad människor allmänt behöver. Vi behöver få känna oss trygga, sedda och uppskattade, säger Heidi Juslin-Sandin.
– Det som behövs i arbetslivet skiljer sig inte så mycket från vad människor allmänt behöver. Vi behöver få känna oss trygga, sedda och uppskattade, säger Heidi Juslin-Sandin.

Heidi Juslin-Sandin: ”Lösningen finns alltid där konflikten uppkommit”

PERSONALVÅRD.

Heidi Juslin-Sandin har lång erfarenhet av krishantering. De erfarenheterna kan komma till nytta i arbetet med personalvård i Borgå stift.

27.10.2022 kl. 09:00

I lite över två månader har Heidi Juslin-Sandin hunnit jobba som stiftssekreterare för personalvård vid domkapitlet i Borgå.

– Jag har verkligen fått börja jobba, det är inte fråga om annat, säger hon.

Till hennes uppgifter hör bland annat att höra hela personalen i en församling inför en biskopsvisitation, att koordinera en del utbildning och andlig fördjupning i stiftet, koordinera stiftets arbetshandledare samt att vara ett bollplank om det uppstår konflikter i arbetsgemenskapen i någon församling.

– Jag kommer inte med någon tjock handbok, lösningen finns alltid där konflikten har uppkommit. Min uppgift är att lyssna mer än prata.



Du har jobbat med krishantering vid Röda Korset, vad tar du med dig från det jobbet?

– När det krisar ska man ta det extra lugnt, andas och hitta avstånd till det som hänt. Det lönar sig att våga vänta lite, låta den värsta känslostormen lägga sig.

På Röda Korset hamnade allt från skjutningar i köpcenter till konflikter utomlands på hennes bord.

– På en arbetsplats är konflikterna sällan så akuta. Vid personkonflikter gäller det att skynda långsamt, vi är människor med känslor.


Vilken har varit din styrka kontra din svaghet som chef?

Min styrka har varit att jag haft förmågan att se människorna, sinnesro att stanna upp och höra vad mina medarbetare vill säga.

– Jag har många svagheter, men en är att jag blir så inspirerad att jag tar emot en massa arbetsuppgifter och inte hinner göra allt så bra som jag skulle vilja. En annan svaghet är att jag är dålig på detaljer, jag målar mycket hellre med stor pensel.


Vad behöver personal för att må bra?

– Det som behövs i arbetslivet skiljer sig inte så mycket från vad människor allmänt behöver. Vi behöver få känna oss trygga, sedda och uppskattade. Vi behöver känna att vi blir rättvist behandlade, och att det finns mål och mening med det vi gör. Vi behöver också få ett ”Tack, bra jobbat!” från någon som menar det. Det behöver också en chef få höra ibland.


Du har utbildat frivilliga inom Röda Korset och också jobbat som präst, kan församlingarna ta vara på sina frivilliga?

– Det finns församlingar som är otroligt duktiga och sådana som kan lära sig mer. Som frivillig måste du vara uppskattad, sedd och få göra sådant som känns meningsfullt för dig själv. Ta med frivilliga i planeringen av verksamhet där fler händer och fötter behövs! Involvera dem i församlingens liv helt och hållet!

I de församlingar som lyckats med frivilligarbetet ser hon ett mönster.

– Det finns en riktig vilja och några som brinner för frivilligarbete. Min käpphäst är att frivilligarbete är kostnadseffektivt men aldrig gratis. Det måste alltid finnas resurser för koordinering, utbildning, handledning och ett litet materiellt tack. Finns det inte det kan vi lika gärna glömma alltihop.


Hur kan församlingar tänka kring samarbete med andra organisationer?

– Där måste församlingen alltid tänka lokalt, stanna upp och fundera: Vem finns här och vem borde vi samarbeta med? Jag säger inte att kyrkan ska göra allt som är i ropet, men om en organisation har ett uppsving på en ort kan det vara bra att fråga sig: Kan vi samarbeta med de här? Kan vi lära oss något? Hur bemöter de människor? Vad är aktuellt i människors liv?

– Biblioteken är ett bra exempel. När jag var ung var biblioteken i Södra Haga och Mattby fruktansvärt tråkiga. De var grå lådor med mögelskador och butter personal, och ungdomar fick inte vara där för man skulle vara tyst. I dag är biblioteken vardagsrum som finns till för alla. De har lyckats bjuda till och bjuda in. Det ska också församlingarna göra tycker jag. De sakrala rummen får inte vara så heliga att vi inte kan vistas där. Livet i sig är heligt.

Heidi Juslin-Sandin

GÖR: Stiftssekreterare för personalvård vid Borgå domkapitel.

BOR: I Esbo.

FAMILJ: Man och två tonåringar.

INTRESSEN: Matlagning, utemotion och litteratur.

Text: Ulrika Hansson
Foto: Sofia Torvalds


Oro är ett centralt ord när ens föräldrar blir gamla och sjuka, säger Cecilia Åminne.

FÖRÄLDRAR. Cecilia Åminne fick som enda barnet till sina åldrande och sjuka föräldrar strida som en tiger för deras välmående. Men det höll på att kosta henne både hälsan och orken. Hur gör man om föräldrarna inte vill ha hemvård? Och hur kommer man till rätta med ilska, trötthet och samvetskval? 8.2.2023 kl. 14:00

DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35
Riksdagsvalet börjar med förhandsröstningen den 22 mars.

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56
Daniel Vuoristo, Karin Särs, Jamika Sandbäck i den bakre raden och Amanda Ahlgren och Mona Nurmi den främre.

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05
Patricia Högnabba arbetar redan som präst i Matteus.

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00
För ett år sedan var Jakob Nylund   ordförande för UK och nu valdes han till vice ordförande.

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10
Spåren av Luther gav oss de nordiska välfärds­ekonomierna, anser Sixten Korkman.

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00
Tillgänglighet handlar ibland om detaljer, att inte kombinera en ramp med en hög tröskel, säger Elisabeth Hästbacka.

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21
– Jag har alltid trivts på UK, säger Johannes Winé.

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00
Hanna Klingenberg bor i Vasa och jobbar bland annat med programmet Himlaliv.

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00
Leif Erikson har som pensionär forskat i Luthers viktigaste skrifter. Det har resulterat i boken ”Tron är en levande och djärv förtröstan på Guds nåd” som kom ut i höst.

LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00
Det finns många olika sätt att missionera.

OVAN I KYRKAN. Som barn gick jag i tant Signes söndagsskola. Där hade vi en sparbössa som vi idag kanske skulle uppfatta som rasistisk, för på den fanns gestalten av ett svart barn som knäböjde och nickade tacksamt med huvudet varje gång det sattes en slant i sparbössan. 14.2.2023 kl. 09:07
Patrick Wingren,Tove Wingren och Rickard Slotte under en konsert i Nagu kyrka i höstas.

musik. Tove Wingren är skivaktuell med sina två musicerande släktingar Patrick Wingren och Rickard Slotte. – Samarbetet är glatt och fyllt av tacksamhet, säger Tove Wingren 23.1.2023 kl. 11:18
Gustav Björkstrand har nästan alltid ett skrivprojekt på gång.

pris. Gustav Björkstrand har skrivit tolv böcker "efter sin senaste pensionering". Han fick Tollanderska priset för sin nya bok om psalmförfattare, men också för hela sitt livsverk. 15.2.2023 kl. 10:02

OVAN I KYRKAN. Efter gudstjänstens inledning följer oftast syndabekännelsen. För en del känns den som ett slag i ansiktet. Varför ska man säga att man är syndig om man inte alls känner sig så? 26.1.2023 kl. 00:00

Amanda Jansson fick sitt stora genombrott när hon spelade huvudrollen i SVT-dramat Tunna blå linjen. Långt över 2 miljoner personer har sett första avsnittet.

film. Amanda Jansson blev känd för stora de massorna som den kristna polisen Sara i den svenska succéserien Tunna blå linjen. Nu är hon aktuell med huvudrollen i filmatiseringen av Stormskärs Maja. 10.1.2024 kl. 17:11
Inom kyrkans familjerådgivning är efterfrågan större än utbudet.

KYRKANS FAMILJERÅDGIVNING. I Finland upprätthåller kyrkan 37 familjerådgivningscentraler. En av dem finns i Jakobstad. Där minskar finansieringen med hälften samtidigt som efterfrågan på tjänsterna ökar. 10.1.2024 kl. 10:55
Jenni Johansson beundrar stadsdelen Skata och Strengbergsporten som hon ofta passerar.

SÅNGARE. Hon kom från Kajanaland till Jakobstad för att lära sig svenska och studera musik. I Jakobstad blev Jenni Johansson en aktiv kyrkobesökare och -sångare. Nu ska hon delta i årets Voice of Finland. 10.1.2024 kl. 09:48
Daniel Asplund är gift med Heidi, har barnen Noomi, 13, Inez,11, Elin, 7 och ett barn på väg i maj.

profilen. Daniel Asplund är kristen, make, pappa, predikant, själavårdare, företagare – och ny verksamhetsledare vid LFF, Laestadianernas Fridsföreningars förbund. 9.1.2024 kl. 18:27
Elefteria ”Ele” Apostolidou växte upp i Träskända med en finsk mamma och grekisk pappa. Hennes pappa dog när hon var elva år, men hon har upprätthållit sin grekiska.

ÅRETS PRÄST. Elefteria Apostolidou gick in i prästjobbet med själ och hjärta – men höll på att slita ut sig. 8.1.2024 kl. 20:38