– Det som behövs i arbetslivet skiljer sig inte så mycket från vad människor allmänt behöver. Vi behöver få känna oss trygga, sedda och uppskattade, säger Heidi Juslin-Sandin.
– Det som behövs i arbetslivet skiljer sig inte så mycket från vad människor allmänt behöver. Vi behöver få känna oss trygga, sedda och uppskattade, säger Heidi Juslin-Sandin.

Heidi Juslin-Sandin: ”Lösningen finns alltid där konflikten uppkommit”

PERSONALVÅRD.

Heidi Juslin-Sandin har lång erfarenhet av krishantering. De erfarenheterna kan komma till nytta i arbetet med personalvård i Borgå stift.

27.10.2022 kl. 09:00

I lite över två månader har Heidi Juslin-Sandin hunnit jobba som stiftssekreterare för personalvård vid domkapitlet i Borgå.

– Jag har verkligen fått börja jobba, det är inte fråga om annat, säger hon.

Till hennes uppgifter hör bland annat att höra hela personalen i en församling inför en biskopsvisitation, att koordinera en del utbildning och andlig fördjupning i stiftet, koordinera stiftets arbetshandledare samt att vara ett bollplank om det uppstår konflikter i arbetsgemenskapen i någon församling.

– Jag kommer inte med någon tjock handbok, lösningen finns alltid där konflikten har uppkommit. Min uppgift är att lyssna mer än prata.



Du har jobbat med krishantering vid Röda Korset, vad tar du med dig från det jobbet?

– När det krisar ska man ta det extra lugnt, andas och hitta avstånd till det som hänt. Det lönar sig att våga vänta lite, låta den värsta känslostormen lägga sig.

På Röda Korset hamnade allt från skjutningar i köpcenter till konflikter utomlands på hennes bord.

– På en arbetsplats är konflikterna sällan så akuta. Vid personkonflikter gäller det att skynda långsamt, vi är människor med känslor.


Vilken har varit din styrka kontra din svaghet som chef?

Min styrka har varit att jag haft förmågan att se människorna, sinnesro att stanna upp och höra vad mina medarbetare vill säga.

– Jag har många svagheter, men en är att jag blir så inspirerad att jag tar emot en massa arbetsuppgifter och inte hinner göra allt så bra som jag skulle vilja. En annan svaghet är att jag är dålig på detaljer, jag målar mycket hellre med stor pensel.


Vad behöver personal för att må bra?

– Det som behövs i arbetslivet skiljer sig inte så mycket från vad människor allmänt behöver. Vi behöver få känna oss trygga, sedda och uppskattade. Vi behöver känna att vi blir rättvist behandlade, och att det finns mål och mening med det vi gör. Vi behöver också få ett ”Tack, bra jobbat!” från någon som menar det. Det behöver också en chef få höra ibland.


Du har utbildat frivilliga inom Röda Korset och också jobbat som präst, kan församlingarna ta vara på sina frivilliga?

– Det finns församlingar som är otroligt duktiga och sådana som kan lära sig mer. Som frivillig måste du vara uppskattad, sedd och få göra sådant som känns meningsfullt för dig själv. Ta med frivilliga i planeringen av verksamhet där fler händer och fötter behövs! Involvera dem i församlingens liv helt och hållet!

I de församlingar som lyckats med frivilligarbetet ser hon ett mönster.

– Det finns en riktig vilja och några som brinner för frivilligarbete. Min käpphäst är att frivilligarbete är kostnadseffektivt men aldrig gratis. Det måste alltid finnas resurser för koordinering, utbildning, handledning och ett litet materiellt tack. Finns det inte det kan vi lika gärna glömma alltihop.


Hur kan församlingar tänka kring samarbete med andra organisationer?

– Där måste församlingen alltid tänka lokalt, stanna upp och fundera: Vem finns här och vem borde vi samarbeta med? Jag säger inte att kyrkan ska göra allt som är i ropet, men om en organisation har ett uppsving på en ort kan det vara bra att fråga sig: Kan vi samarbeta med de här? Kan vi lära oss något? Hur bemöter de människor? Vad är aktuellt i människors liv?

– Biblioteken är ett bra exempel. När jag var ung var biblioteken i Södra Haga och Mattby fruktansvärt tråkiga. De var grå lådor med mögelskador och butter personal, och ungdomar fick inte vara där för man skulle vara tyst. I dag är biblioteken vardagsrum som finns till för alla. De har lyckats bjuda till och bjuda in. Det ska också församlingarna göra tycker jag. De sakrala rummen får inte vara så heliga att vi inte kan vistas där. Livet i sig är heligt.

Heidi Juslin-Sandin

GÖR: Stiftssekreterare för personalvård vid Borgå domkapitel.

BOR: I Esbo.

FAMILJ: Man och två tonåringar.

INTRESSEN: Matlagning, utemotion och litteratur.

Text: Ulrika Hansson
Foto: Sofia Torvalds


Lena Blomstedt jobbar som diakon i Sibbo svenska församling.

Kolumn. Lena Blomstedt önskar, hoppas och vill att våra församlingar har en stark diakonal profil. Att var och en som kommer till vår kyrka stiger in genom en öppen dörr till ett välkomnande rum där någon ser, lyssnar och bekräftar. 31.5.2023 kl. 16:29
På webbplatsen finns förslag på psalmer för bland annat livets stora fester.

psalmer. Med hjälp av webbplatsen psalmbok.fi i mobilen är det lätt att sjunga med också då det inte finns psalmböcker till hands. 2.6.2023 kl. 08:00
Enkäten besvarades av 7 356 finländare över 15 år.

UNDERSÖKNING. Hela 60 procent av kyrkans medlemmar uppgav att de mött församlingen via medier, som församlingstidningen, andra tidningar, tv:n och radion. Bland de som inte hör till kyrkan var siffran 33 procent. 1.6.2023 kl. 12:15
Helhetsbilden av förändringen är tydlig, menar forskare Kimmo Ketola.

ENKÄT. Församlingarnas empati- och imageundersökning visar att människor i stadsmiljö upplever att Evangelisk-lutherska kyrkans församlingar är mer närvarande än förr. 1.6.2023 kl. 12:22
Idag behöver marknadsföring inte kosta stora summor, bland annat tack vare sociala medier.

MARKNADSFÖRING. Min stilla vecka kändes allt annat än stilla, så jag gick på en aktläsning. Vet du vad det är? Det visste inte jag, men efteråt var jag en lite helare version av mig själv, åtminstone för en stund. Det ordnas mycket fint i kyrkan, men hur många vet om det? 1.6.2023 kl. 10:00
Kyrkan behåller netto från vårdreformen.

Kyrkskatt. Vårdreformen förändrade sättet att beräkna kyrkskatten. Du får mindre avdrag i år, men bara få församlingar som de i Raseborg kommer till mötes med att sänka din skatteprocent. 31.5.2023 kl. 15:10
Biskop Bo-Göran Åstrand fascineras av ChatGPT:s predikningar och tal – även om han känner att de saknar själ.

AI. En präst kan skriva ett halvbra doptal eller en medioker predikan med hjälp av artificiell intelligens. KP testade – och skickades resultatet till biskop Bo-Göran Åstrand. Märks det om det prästen säger inte är inspirerat av den heliga Anden utan en sammanfattning av ett ämne, skapat av en chattbott? 31.5.2023 kl. 10:00
– Kyrkoherden hamnar i en konstig roll om hen ska försvara sina beredningar, samla ihop åsikterna och samtidigt fatta beslut, säger Martina Harms-Aalto.

MÖTESORDFÖRANDE. – Jag ser bara fördelar för kyrkoherdarna med att övergå till det här systemet, säger Martina Harms-Aalto som leder ordet i Johannes församling i Helsingfors. 30.5.2023 kl. 10:00
– Vår förmåga att vara närvarande i våra egna liv går förlorad. Där tror jag att böckerna kan hjälpa oss, säger Joel Halldorf.

LÄSNING. Vi lever inte längre i en galax som kretsar kring den tryckta boken. I stället strålar skärmen som vår nya sol, skriver Joel Halldorf. Revolutionen stöper om vår civilisation i grunden – hur och varför försöker han förklara i boken ”Bokens folk”. 29.5.2023 kl. 19:19

diakoner. Biskop Bo-Göran Åstrand vigde två diakoner och en diakonissa till diakoniämbetet på pingstdagen. 28.5.2023 kl. 21:48
Mari Parkkinen leder i biskopsvalet i St Michels stift

biskopar. Kyrkoherden i Imatra har varit både musikjournalist och missionär i Jerusalem. Nu kandiderar hon i en andra valomgång mot den förra fältbiskopen. 25.5.2023 kl. 17:57
Enkätresultaten visar att prästernas och kantorernas eget trosliv har en viktig roll som stöd för att orka i arbetet.

MEDLEMSENKÄT. Fastän majoriteten av prästerna och kantorerna fortsättningsvis upplever att de är nöjda med sitt arbete och känner ett starkt arbetsengagemang, har välbefinnandet i arbetet minskat enligt många olika mätare. 25.5.2023 kl. 09:00
Monica Heikel-Nyberg.

PRÄSTASSESSOR. Monica Heikel-Nyberg har enligt det premiminära valresultatet valts till prästassesor för perioden 1.9.2023-31.8.2026. 24.5.2023 kl. 15:58
– Kyrkan är unik både vad gäller kalkmålningar, struktur och arkitektur. Den har så mycket av allting kvar, säger Åsa Ringbom.

FINSTRÖM. Finströms kyrka är en av Finlands viktigaste kyrkor. Det säger konsthistoriker Åsa Ringbom som ägnat en stor del av sin karriär åt att forska i kyrkorna på Åland. Nu är hon aktuell med en bok om Finströms kyrka. 22.5.2023 kl. 18:33
– Många församlingar talar i dag själva om andligt våld. Det är nytt, säger Maria Björkmark,

ANDLIGT VÅLD. Samhället är allt ovanare att tala om tro. Så vården vet inte alltid hur den ska hantera den som mår dåligt av att ha hoppat av miljöer där religionen har blivit för trång. Det har Maria Björkmark forskat i. 19.5.2023 kl. 09:19

Tre av fyra lekmannaombud är nya: Martina Harms-Aalto, Anita Ismark och Olof Widén

KYRKOMÖTET. Tre av fyra lekmannaombud från Borgå stift är nya i kyrkomötet. Präströster efter tisdagens kyrkomötesval är borta – i posten – och valnämnden fick avbryta rösträkningen. 14.2.2024 kl. 18:44

KYRKOMÖTET. Expresspost från Åland var inte tillräckligt för att trygga valprocessen. De 22 röster som är borta avgör vem som blir prästombud i kyrkomötet. 15.2.2024 kl. 12:41

KYRKOMÖTET. Kvasten gick i kyrkomötet. Många av de sittande ombuden blev inte omvalda. Närmare två tredjedelar av plenisalen är nytt folk. Fortfarande finns inte kvalificerad majoritet i frågan om samkönade äktenskap 15.2.2024 kl. 12:14
Man kan skriva ut och sätta upp kalendern på väggen eller på kylskåpet, tipsar Emelie Wikblad.

fastan. Före påsken kommer en fyrtio dagar lång fasta. Den här tiden är en möjlighet att lämna bort och skala av för att hitta fokus inför påsken. 13.2.2024 kl. 14:19
Församlingen och körerna bidrar till att Alex Pollock trivs i Jakobstad.

PERSONEN. Han har varit lärare i engelska i fyra olika länder och lärt sig språket i tre av dem. Alasdair Pollock kom till Jakobstad för snart trettio år sedan. Språket, musiken, årstiderna, havet, skogen och människorna fick honom att stanna. – Jag har fått mycket mer än jag gett, säger han. 9.2.2024 kl. 09:58