– Det som behövs i arbetslivet skiljer sig inte så mycket från vad människor allmänt behöver. Vi behöver få känna oss trygga, sedda och uppskattade, säger Heidi Juslin-Sandin.
– Det som behövs i arbetslivet skiljer sig inte så mycket från vad människor allmänt behöver. Vi behöver få känna oss trygga, sedda och uppskattade, säger Heidi Juslin-Sandin.

Heidi Juslin-Sandin: ”Lösningen finns alltid där konflikten uppkommit”

PERSONALVÅRD.

Heidi Juslin-Sandin har lång erfarenhet av krishantering. De erfarenheterna kan komma till nytta i arbetet med personalvård i Borgå stift.

27.10.2022 kl. 09:00

I lite över två månader har Heidi Juslin-Sandin hunnit jobba som stiftssekreterare för personalvård vid domkapitlet i Borgå.

– Jag har verkligen fått börja jobba, det är inte fråga om annat, säger hon.

Till hennes uppgifter hör bland annat att höra hela personalen i en församling inför en biskopsvisitation, att koordinera en del utbildning och andlig fördjupning i stiftet, koordinera stiftets arbetshandledare samt att vara ett bollplank om det uppstår konflikter i arbetsgemenskapen i någon församling.

– Jag kommer inte med någon tjock handbok, lösningen finns alltid där konflikten har uppkommit. Min uppgift är att lyssna mer än prata.



Du har jobbat med krishantering vid Röda Korset, vad tar du med dig från det jobbet?

– När det krisar ska man ta det extra lugnt, andas och hitta avstånd till det som hänt. Det lönar sig att våga vänta lite, låta den värsta känslostormen lägga sig.

På Röda Korset hamnade allt från skjutningar i köpcenter till konflikter utomlands på hennes bord.

– På en arbetsplats är konflikterna sällan så akuta. Vid personkonflikter gäller det att skynda långsamt, vi är människor med känslor.


Vilken har varit din styrka kontra din svaghet som chef?

Min styrka har varit att jag haft förmågan att se människorna, sinnesro att stanna upp och höra vad mina medarbetare vill säga.

– Jag har många svagheter, men en är att jag blir så inspirerad att jag tar emot en massa arbetsuppgifter och inte hinner göra allt så bra som jag skulle vilja. En annan svaghet är att jag är dålig på detaljer, jag målar mycket hellre med stor pensel.


Vad behöver personal för att må bra?

– Det som behövs i arbetslivet skiljer sig inte så mycket från vad människor allmänt behöver. Vi behöver få känna oss trygga, sedda och uppskattade. Vi behöver känna att vi blir rättvist behandlade, och att det finns mål och mening med det vi gör. Vi behöver också få ett ”Tack, bra jobbat!” från någon som menar det. Det behöver också en chef få höra ibland.


Du har utbildat frivilliga inom Röda Korset och också jobbat som präst, kan församlingarna ta vara på sina frivilliga?

– Det finns församlingar som är otroligt duktiga och sådana som kan lära sig mer. Som frivillig måste du vara uppskattad, sedd och få göra sådant som känns meningsfullt för dig själv. Ta med frivilliga i planeringen av verksamhet där fler händer och fötter behövs! Involvera dem i församlingens liv helt och hållet!

I de församlingar som lyckats med frivilligarbetet ser hon ett mönster.

– Det finns en riktig vilja och några som brinner för frivilligarbete. Min käpphäst är att frivilligarbete är kostnadseffektivt men aldrig gratis. Det måste alltid finnas resurser för koordinering, utbildning, handledning och ett litet materiellt tack. Finns det inte det kan vi lika gärna glömma alltihop.


Hur kan församlingar tänka kring samarbete med andra organisationer?

– Där måste församlingen alltid tänka lokalt, stanna upp och fundera: Vem finns här och vem borde vi samarbeta med? Jag säger inte att kyrkan ska göra allt som är i ropet, men om en organisation har ett uppsving på en ort kan det vara bra att fråga sig: Kan vi samarbeta med de här? Kan vi lära oss något? Hur bemöter de människor? Vad är aktuellt i människors liv?

– Biblioteken är ett bra exempel. När jag var ung var biblioteken i Södra Haga och Mattby fruktansvärt tråkiga. De var grå lådor med mögelskador och butter personal, och ungdomar fick inte vara där för man skulle vara tyst. I dag är biblioteken vardagsrum som finns till för alla. De har lyckats bjuda till och bjuda in. Det ska också församlingarna göra tycker jag. De sakrala rummen får inte vara så heliga att vi inte kan vistas där. Livet i sig är heligt.

Heidi Juslin-Sandin

GÖR: Stiftssekreterare för personalvård vid Borgå domkapitel.

BOR: I Esbo.

FAMILJ: Man och två tonåringar.

INTRESSEN: Matlagning, utemotion och litteratur.

Text: Ulrika Hansson
Foto: Sofia Torvalds


Åtminstone fyra av Borgå stifts sju platser i kyrkomötet står lediga inför kyrkovalet i februari 2024.

KYRKOMÖTET. I ett konservativt kyrkomöte fick Borgå stift en övervägande liberal grupp i valet för fyra år sedan. Nu slutar många ombud. Valet av nytt kyrkomöte i vinter förrättas från rätt så tomt bord. 24.10.2023 kl. 14:04
När vi låser in allt och definierar det, då dödar vi det, säger Mikael Kurkiala.

heliga platser. I en avförtrollad värld, en värld där människan är allestädes närvarande, spanar vi efter glimtar av helighet. Mikael Kurkiala vill klä glimtarna i ett språk där vi verkligen kan mötas. – Så fort vi har definierat något har vi låst in det. När vi gör det så dödar vi det. 23.10.2023 kl. 10:05

webbplats. Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland har förnyat sina webbplatser, evl.fi och evl.fi/plus. 19.10.2023 kl. 17:44
Kyrkan står där för att du ska kunna gå in där när du behöver det.

OVAN I KYRKAN. Du brukar kanske inte ”gå i kyrkan” men den är din, och du får gå in i den när som helst. 17.10.2023 kl. 16:26
Den 17 oktober är det De bostadslösas natt. Bilden är arrangerad.

HEMLÖSHET. I oktober ordnas De bostadslösas natt. Det räcker inte enligt diakoniarbetare Henrika Lemberg, diakoniarbetare i Borgå. 12.10.2023 kl. 13:36
Karis kyrka och Pojo kyrka är Karis-Pojo svenska församlings huvudkyrkor.

Herdeval. Karl af Hällström, Yvonne Terlinden och Markus Weckström har sökt kyrkoherdetjänsten i Karis-Pojo svenska församling. Domkapitlet placerar af Hällström i första förslagsrum. Valet hålls den 10 december. 13.10.2023 kl. 15:23
– När man spelar fotboll gör man misstag som känns tunga ibland. Men livet går ju vidare och Jesus har ju fortfarande vunnit seger. Jag försöker ha den inställningen att ”jag kör igen”.

andreaskyrkan. Ifol scoutade fotbollsklubben HJK Nils Svensson på en match i Ettan i Sverige. Ett år senare är han med i ungdomsledarteamet i Andreaskyrkan i Helsingfors. 12.10.2023 kl. 12:00
Johanneskyrkan är Johannes församlings huvudkyrka.

LEDIGA TJÄNSTER. Johannes församling i Helsingfors vill anställa en citykaplan, som särskilt ska arbeta med den åldersgrupp som har en svag relation till församlingen. 11.10.2023 kl. 16:09
Henrik Törnqvist är kyrko-
herde på industriorten Trollhättan norr om Göteborg.

Svenska kyrkan. I KP:s serie om kyrkoherdar i Norden: Sverige. – – – Den svenska kyrkoherden är allt oftare både andlig herde och daglig chef i stora "superpastorat" i Svenska kyrkan. Henrik Törnqvist blev kyrkoherde för en nyfusionerad storförsamling i Trollhättan. 9.10.2023 kl. 16:32
Lika kyrkor, men olika roll för församlingsledarna.

kyrkoherdar. Den finländska kyrkoherdens roll och makt i församlingen är ett stående tema. Därför tittade Kyrkpressen på hur deras kolleger i tre andra nordiska länder, Henrik, Erik och Louise jobbar. 10.10.2023 kl. 18:24
Erik Wessman blev prästvigd under coronapandemin – och inom ett år kyrkoherde.

den norske kirke. I KP:s serie om kyrkoherdar i Norden: Norge. – – – Den norska kyrkoherden jobbar i en kyrka som söker sina former efter att ha slutat vara statskyrka 2012. Soknepresten är en av medlemmarna i församlingsrådet. Men chef på församlingskansliet är en "daglig leder", inte prästen. 9.10.2023 kl. 16:36
Louise Britze i Simeons kirke i Köpenhamn har fokus på studerande, unga vuxna och diakoni.

FOLKEKIRKEN I DANMARK. I KP:s serie om kyrkoherdar i Norden: Danmark. – – – Den danska kyrkoherden är traditionellt präst i en enprästförsamling i ett "sogn" som kan vara mycket litet. Sognepræsten är inte förman för församlingens anställda. Louise Britzes telefon i Köpenhamns förorten Nørrebro ringer dygnet runt ändå. 9.10.2023 kl. 16:34
– Filmen ger en bra bild av hur en kristen församling borde verka och hur Jesusrörelsen tog hand om människor.

film. Filmen Jesus Revolution, som skildrar Jesusfolket inom hippierörelsen på sextio-och sjuttiotalen i Kalifornen, har fyllt biografsalongerna i Sverige och USA. Nu går den i Finland där Caj Höglund plötsligt fann sig engagerad i distributionen av filmen. 9.10.2023 kl. 12:05
Församlingspastor Annica Smeds, kyrkoherde Per Stenberg och biskop Bo-Göran Åstrand.

KVINNA OCH PRÄST. På andra försöket lyckades församlingsrådet i Karleby svenska församling enas om ett utlåtande till domkapitlet i Borgå stift gällande Annica Smeds förordnande som församlingspastor till församlingen. Nu föreslår man att förordnandet blir tidsbestämt till två år och beslutet kom efter omröstning där rösterna föll 9-3. 6.10.2023 kl. 10:25
För Annika Holm blev Alpha en oas av djupa samtal, och en plats att hitta tillbaka till sin relation med Gud.

jakobstad. Annika Holm hade glömt hur man gör då man stillar sig. I dag är hennes vardag lika stressig som förr, men hon har hittat små stunder av andakt. 22.9.2023 kl. 10:35

För Johan Byggningsbacka är glädjen den känsla som fyller hans påsk.

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00
På påsken får man släppa sin glada mask och bara vara sorgsen, säger Jaana Kettunen från Kyrkslätt.

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00
Annika Kuivalainen, som jobbar för Frälsningsarmén, ber varje dag att hon ska få vara till välsignelse för någon.

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00
Janne Saarikivi är språkforskare och författare.

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00