Inomhustemperaturerna i församlingshemmen och kanslierna sänks och utebelysningen på begravningsplatsen i Malax tänds inte i vinter.
Inomhustemperaturerna i församlingshemmen och kanslierna sänks och utebelysningen på begravningsplatsen i Malax tänds inte i vinter.

Elkrisen: Elräkningen för Malaxförsamlingarna kan motsvara upp till två anställdas löner

ENERGI.

Den höjda elräkningen för samfälligheten i Malax, som nästa år blir Malax församling, kan komma att motsvara upp till två årslöner. De tre kyrkorna värms upp på olika sätt: fjärrvärme, bergvärme och direkt el.

24.10.2022 kl. 13:54

Samma dag, den 15 oktober, som Vasa Elektriska höjde elpriset från fem cent till 29,90 cent per kilowattimme, tog samfälligheten i Malax sina tre kyrkor ur bruk, med undantag för större publika tillställningar som begravningar, julkonserter och -gudstjänster.

Det gör man för att spara på elförbrukningen. Men det räcker inte med det. Inomhustemperaturerna i församlingshemmen och kanslierna sänks och utebelysningen på begravningsplatsen i Malax tänds inte i vinter.

– Det finns alltid risk att man snubblar i mörkret. Vi önskar att folk i första hand ska besöka gravarna under dagens ljusa timmar. Annars får man ta med sig en pannlampa eller något annat, säger kyrkoherde Tomi Tornberg.


Tomi Tornberg vid elskåpet i Malax kyrka. Ifjol visade de en förbrukning på 31 108,25 kilowattimmar.


Under coronaåret ifjol var den sammanlagda elförbrukningen för de tre församlingarna 386 000 kilowattimmar.
Den största elförbrukaren var Övermalax församlingshem som värms med direkt el och luftvärmepumpar (75 000 kWh). Direkt el värmer också Bergö kyrka (57 000 kWh) medan Petalax kyrka har bergvärme 45 000 kWh) och Malax kyrka fjärrvärme. Elförbrukningen i Malax kyrka var 31 000 kilowattimmar. I det ingår inte själva fjärrvärmen som ifjol gick på 131 000 kilowattimmar.

– Fjärrvärmen levereras av ett kommunalt ägt bolag och är prismässigt ungefär i samma nivå som elpriset var tidigare. När elpriserna har stigit, men inte priset på fjärrvärme, så har den blivit förhållandevis billig, säger Tornberg.


Kostar att värma gravplatser

Tornberg bedömer läget i Malax som relativt bra eftersom kyrkan i Petalax har bergsvärme. Förbrukningen kunde vara mycket större.

Men ändå rör det sig om stora summor.

– Det kanske för oss största problemet är Övermalax församlingshem som värms med el och gamla luftvärmepumpar.Det är ett fint församlingshem som byborna byggt med egna pengar på 40- eller 50-talet och som församlingen fått och byggt till på 80-talet. Vi har varit medvetna om att något bör göras och nu påskyndades besluten. Det blir tyvärr att ta ner till grundvärme och söka något annat utrymme för verksamheten.

Tornberg har svårt att säga hur mycket de sparar in på de planerade åtgärderna. Förbrukningen handlar också om hur kall vintern blir och hur många gravar som ska grävas under den kallaste tiden. Gravplatsen värms då upp med en värmekupa som har en effekt på sex till åtta kilowatt. Innan graven kan grävas värms den upp i en vecka. Flera gravar kan innebära en förbrukning på 10 000 kilowattimmar under en vinter.

– Dödsfall är alltid tragiska och vi vill inte belasta de anhöriga ytterligare med oro över gravplatserna. Begravningarna vill vi sköta värdigt och bra.


Måste påskynda fastighetsstrategin

Tornberg räknar med att en viss inbesparing sker när de tre församlingarna blir en vid årsskiftet.

– Vi sparar ju in kyrkoherdetjänsten för Petalax-Bergö, en av de dyraste tjänsterna vi har. Men ekonomin var inte orsaken till att vi går samman, utan andra faktorer som personalsituation och administration som vuxit sig för stora. Men i det här nya ekonomiska läget så kan vi konstatera att timingen blev bra.

– Samtidigt måste vi påskynda den nya fastighetsstrategin och annat som vi tänkt ta god tid på oss att göra. Användningsgraden för den fastighetsmassa vi har är för låg och vi har en tradition att vi inte ska ta betalt av våra besökare. Börjar vi göra det ökar inte antalet besökare.

Att församlingsmedlemmarna skulle lämna kyrkan till en följd av sammanslagningen har Tornberg inte sett.

– Vi vet att en del har tänkt om. De var ledsna och sammanslagningen kändes svår för dem. Med sina skrivelser ville de visa hur viktig församlingen är. Och det är ju ingen dålig sak, tvärtom.

Tornberg oroar sig mer för församlingsmedlemmarna än för församlingen.

– Varje dag ser jag ser äldre som bor kvar i sina hem som kanske är överdimensionerade. Men det är deras hem. Jag hoppas att de ökade kostnaderna inte ska drabba vår diakoni. Men det är klart att i slutändan kommer det från samma kassa.

Text och foto: Johan Sandberg


Man kan ju inte förstå påsken, men jag har kunnat sätta in den i ett sammanhang, säger Sören Lillkung.

Påsk. – Som människa och sångare har jag upplevt en enorm rikedom genom att ta del av påskens musikverk, säger Sören Lillkung. 31.3.2021 kl. 13:05
Patrik Hagman är teolog och författare.

Påsk. – Att jag gör en liten sak som att hålla upp dörren för någon kan genom den så kallade fjärilseffekten leda till att någon kan komma på lösningen på klimatkrisen. Den sortens samband finns men vi har inte möjlighet att ha koll på dem – men det är väl det vi tror att Gud har. 31.3.2021 kl. 00:00

pedersöre. Medan Hilkka Nygård arbetade som lärare i Edsevö skola – Edsevön koulu dekorerade hon skolan inför påsk. Då utvecklade hon ett kors av björkris. 31.3.2021 kl. 09:50

Nekrolog. När det blev möjligt för kvinnor att bli präster i Finland 1988, hörde Ulla Östman till de första som prästvigdes. 29.3.2021 kl. 11:55
Niko Huttunen är forskare i teologi och Anneli Portman är socialpsykolog och värderingsforskare.

värderingar. Vi för Luthers arv vidare utan att vara medvetna om det. Till och med ateisterna påverkas av de lutherska värderingarna. 29.3.2021 kl. 11:01
Lisa Enckell är präst och  journalist.

sårbarhet. "Likt lärjungarna har jag ofta upplevt att jag befinner mig i någon slags mellantid, mitt emellan långfredag och påskdag: Jag vill tro, men har ej krafter att göra det. Jag vill hoppas, men vet ej om jag förmår eller vågar det." 31.3.2021 kl. 00:00

Burma. Att kunna hjälpa kyrkan är den överlägset svåraste utmaningen för biskopen av Burma. Johan Candelin arbetar från Karleby för att få hjälp till en av de fattigaste lutherska kyrkorna i världen. 25.3.2021 kl. 11:08
Magnus Riska är docent i gammaltestamentlig exegetik. FOTO: ARKIV/HENRIK MIETTINEN

Bibelfynd. Israeliska arkeologer har gjort nya fynd av bibliska textfragment i Dödahavsområdet för första gången sedan dödahavsrullarna i Qumran hittades 1947. 24.3.2021 kl. 12:40
– Avsikten är att på det här sättet kunna samlas med beaktande av rådande restriktioner och undvika övernattning, säger Boris Salo.

Kyrkans Ungdom. I fjol ersattes Kyrkans Ungdoms sommarläger med Digimäki. I år blir det "Pieksämäkidagar" sista veckan i juli, på olika håll i stiftet. Mats Nyholm, direktor i S:ta Clara–kyrkan i Stockholm, är huvudtalare. 23.3.2021 kl. 18:43
Telin-orgeln kan få plats på läktaren brevid Christentensorgeln från 1979. Skeppsbyggaren Anders Telin i Gamlakarleby byggde orgeln 1768.

nykarleby. Telin-orgeln från 1768 flyttas inte från Nykarleby kyrka. 23.3.2021 kl. 15:38
Sara Mikander har märkt att hon orkar lyssna till svåra berättelser eftersom de inte drar 
igång något hos henne själv.

närståendevåld. Sara Mikanders jobb är att stöda personer som drabbats av närståendevåld eller sexuella övergrepp. – Jag har lärt mig att den som inte behöver hålla uppe en fasad mår ganska okej. 19.3.2021 kl. 15:04
Louise Häggström jobbar som informatör i Johannes 
församling. Det har inte förändrat hennes tro, varken till det bättre eller sämre.

relation. Louise Häggström hade en varm och rolig pappa som såg och bekräftade henne. Han dog när hon var tonåring. Hennes behov av bekräftelse finns kvar, något hon pratar om utan att förställa sig. 18.3.2021 kl. 15:01
Vem har makt idag? Den är mer splittrad än förr, säger Magnus Londen. Kyrkan har lite makt, journalisterna har lite makt, politikerna har lite makt. Men alla känner att de har lite mindre makt än de hade tidigare. – Det är mer splittrat och utspritt. Det blir spännande att se vart det leder.

Bok. Kan vi förändra andra människor? Antagligen inte, tänker Magnus Londen, som skrivit en satir om en konsult vars motto är ”no change” – ingen förändring. – Men om vi själva kommer till att vi vill förändras kan vad som helst ske. 18.3.2021 kl. 09:42
Thomas Lundin längtar efter fester – med dans och mat och dryck och kramar.

profilen. Thomas Lundin är aktuell med en ny talkshow där alla gäster är en överraskning för honom. 17.3.2021 kl. 10:32
Michaela Rosenback och Lucas Dahlström
tänkte om och ordnade ett småskaligt bröllop förra sommaren.

bröllop. Går det att fira bröllopsfest i sommar, eller måste man skjuta på festen eller fira i mindre skala? Susanna Nygård hoppas få fira ett stort bröllop och Michaela Rosenback tänkte om i fjol. 17.3.2021 kl. 09:00

Ivana Milosavljevic vid en av sina tavlor ur serien 
Fin(t)land. Hon vill måla ett normalt liv där inte allt är perfekt.

LIVSFÖRÄNDRING. Under sin uppväxt och sina konststudier i Serbien fick Ivana Milosavljevic en bild av en avlägsen Gud som bryr sig om och älskar oss, men vars kärlek man måste förtjäna. Kyrkan förstärkte den bilden med sina regler och ritualer. 14.6.2023 kl. 10:00
Ingrid Björklöf tyckte om församlingens konfirmandläger, i höst konfirmeras hon i Åbo domkyrka.

konfirmand. Ingrid Björklöf blir konfirmerad i Åbo svenska församling i år. – Konfirmandtiden har öppnat min syn på tro, säger hon. 15.6.2023 kl. 19:00
Peter Kankkonen är bosatt i Karleby och trivs med pensionärstillvaron.

PRÄSTSKJORTA. Svordomarna tystnar på bensinstationskaféet i Karleby och äldre damer i Spanien gör korstecknet. – Att gå klädd i prästskjorta påverkar prästen, men också andra, säger Peter Kankkonen. 13.6.2023 kl. 12:00
Lägret hölls på Ohta­kari lägergård.

KONFIRMANDLÄGER. Hela lägret på en lägergård i Lochteå närmare 200 kilometer bort åkte hem. "Många upplevelser gick nu förlorade", säger kyrkoherde Camilla Svevar. 12.6.2023 kl. 19:00
Miia Kontro undersökte hur evangelisk-lutherska präster resonerar om eutanasi.

eutanasi. – Vi måste kunna ha ett öppet samtal om eutanasi, och vara av olika mening. Det säger social­­arbetare Miia Kontro, som nyligen disputerade för att bli teologie doktor. På hennes jobb vid Cancercentret vid HUCS dör människor så gott som varje dag. 12.6.2023 kl. 10:34