Inomhustemperaturerna i församlingshemmen och kanslierna sänks och utebelysningen på begravningsplatsen i Malax tänds inte i vinter.
Inomhustemperaturerna i församlingshemmen och kanslierna sänks och utebelysningen på begravningsplatsen i Malax tänds inte i vinter.

Elkrisen: Elräkningen för Malaxförsamlingarna kan motsvara upp till två anställdas löner

ENERGI.

Den höjda elräkningen för samfälligheten i Malax, som nästa år blir Malax församling, kan komma att motsvara upp till två årslöner. De tre kyrkorna värms upp på olika sätt: fjärrvärme, bergvärme och direkt el.

24.10.2022 kl. 13:54

Samma dag, den 15 oktober, som Vasa Elektriska höjde elpriset från fem cent till 29,90 cent per kilowattimme, tog samfälligheten i Malax sina tre kyrkor ur bruk, med undantag för större publika tillställningar som begravningar, julkonserter och -gudstjänster.

Det gör man för att spara på elförbrukningen. Men det räcker inte med det. Inomhustemperaturerna i församlingshemmen och kanslierna sänks och utebelysningen på begravningsplatsen i Malax tänds inte i vinter.

– Det finns alltid risk att man snubblar i mörkret. Vi önskar att folk i första hand ska besöka gravarna under dagens ljusa timmar. Annars får man ta med sig en pannlampa eller något annat, säger kyrkoherde Tomi Tornberg.


Tomi Tornberg vid elskåpet i Malax kyrka. Ifjol visade de en förbrukning på 31 108,25 kilowattimmar.


Under coronaåret ifjol var den sammanlagda elförbrukningen för de tre församlingarna 386 000 kilowattimmar.
Den största elförbrukaren var Övermalax församlingshem som värms med direkt el och luftvärmepumpar (75 000 kWh). Direkt el värmer också Bergö kyrka (57 000 kWh) medan Petalax kyrka har bergvärme 45 000 kWh) och Malax kyrka fjärrvärme. Elförbrukningen i Malax kyrka var 31 000 kilowattimmar. I det ingår inte själva fjärrvärmen som ifjol gick på 131 000 kilowattimmar.

– Fjärrvärmen levereras av ett kommunalt ägt bolag och är prismässigt ungefär i samma nivå som elpriset var tidigare. När elpriserna har stigit, men inte priset på fjärrvärme, så har den blivit förhållandevis billig, säger Tornberg.


Kostar att värma gravplatser

Tornberg bedömer läget i Malax som relativt bra eftersom kyrkan i Petalax har bergsvärme. Förbrukningen kunde vara mycket större.

Men ändå rör det sig om stora summor.

– Det kanske för oss största problemet är Övermalax församlingshem som värms med el och gamla luftvärmepumpar.Det är ett fint församlingshem som byborna byggt med egna pengar på 40- eller 50-talet och som församlingen fått och byggt till på 80-talet. Vi har varit medvetna om att något bör göras och nu påskyndades besluten. Det blir tyvärr att ta ner till grundvärme och söka något annat utrymme för verksamheten.

Tornberg har svårt att säga hur mycket de sparar in på de planerade åtgärderna. Förbrukningen handlar också om hur kall vintern blir och hur många gravar som ska grävas under den kallaste tiden. Gravplatsen värms då upp med en värmekupa som har en effekt på sex till åtta kilowatt. Innan graven kan grävas värms den upp i en vecka. Flera gravar kan innebära en förbrukning på 10 000 kilowattimmar under en vinter.

– Dödsfall är alltid tragiska och vi vill inte belasta de anhöriga ytterligare med oro över gravplatserna. Begravningarna vill vi sköta värdigt och bra.


Måste påskynda fastighetsstrategin

Tornberg räknar med att en viss inbesparing sker när de tre församlingarna blir en vid årsskiftet.

– Vi sparar ju in kyrkoherdetjänsten för Petalax-Bergö, en av de dyraste tjänsterna vi har. Men ekonomin var inte orsaken till att vi går samman, utan andra faktorer som personalsituation och administration som vuxit sig för stora. Men i det här nya ekonomiska läget så kan vi konstatera att timingen blev bra.

– Samtidigt måste vi påskynda den nya fastighetsstrategin och annat som vi tänkt ta god tid på oss att göra. Användningsgraden för den fastighetsmassa vi har är för låg och vi har en tradition att vi inte ska ta betalt av våra besökare. Börjar vi göra det ökar inte antalet besökare.

Att församlingsmedlemmarna skulle lämna kyrkan till en följd av sammanslagningen har Tornberg inte sett.

– Vi vet att en del har tänkt om. De var ledsna och sammanslagningen kändes svår för dem. Med sina skrivelser ville de visa hur viktig församlingen är. Och det är ju ingen dålig sak, tvärtom.

Tornberg oroar sig mer för församlingsmedlemmarna än för församlingen.

– Varje dag ser jag ser äldre som bor kvar i sina hem som kanske är överdimensionerade. Men det är deras hem. Jag hoppas att de ökade kostnaderna inte ska drabba vår diakoni. Men det är klart att i slutändan kommer det från samma kassa.

Text och foto: Johan Sandberg


– Som kyrkoherde vill jag kunna medge att det finns saker jag inte är bra på. Jag vill kunna be om hjälp i stället för att delegera, säger Patricia Högnabba.

MATTEUS FÖRSAMLING. – Jag tror att vår kärna alltid måste vara andlighet. Visst kan vi bjuda på brunch, men Fazers gör det bättre, säger Patricia Högnabba, som installeras som kyrkoherde i Matteus församling i september. 31.5.2023 kl. 19:31
Kirsi Saarinen är på slutrakan med sina teologiska studier. Hon granskar bokföringar vid polisinrättningen.

BLI PRÄST. Kirsi Saarinen jobbar vid polisen med att bekämpa svart och grå ekonomi och göra samhället mer rättvist – men hon drömmer om att bli präst. Just nu gör hon församlingspraktik i Väståboland. 6.6.2023 kl. 15:00
Lena Blomstedt jobbar som diakon i Sibbo svenska församling.

Kolumn. Lena Blomstedt önskar, hoppas och vill att våra församlingar har en stark diakonal profil. Att var och en som kommer till vår kyrka stiger in genom en öppen dörr till ett välkomnande rum där någon ser, lyssnar och bekräftar. 31.5.2023 kl. 16:29
På webbplatsen finns förslag på psalmer för bland annat livets stora fester.

psalmer. Med hjälp av webbplatsen psalmbok.fi i mobilen är det lätt att sjunga med också då det inte finns psalmböcker till hands. 2.6.2023 kl. 08:00
Enkäten besvarades av 7 356 finländare över 15 år.

UNDERSÖKNING. Hela 60 procent av kyrkans medlemmar uppgav att de mött församlingen via medier, som församlingstidningen, andra tidningar, tv:n och radion. Bland de som inte hör till kyrkan var siffran 33 procent. 1.6.2023 kl. 12:15
Helhetsbilden av förändringen är tydlig, menar forskare Kimmo Ketola.

ENKÄT. Församlingarnas empati- och imageundersökning visar att människor i stadsmiljö upplever att Evangelisk-lutherska kyrkans församlingar är mer närvarande än förr. 1.6.2023 kl. 12:22
Idag behöver marknadsföring inte kosta stora summor, bland annat tack vare sociala medier.

MARKNADSFÖRING. Min stilla vecka kändes allt annat än stilla, så jag gick på en aktläsning. Vet du vad det är? Det visste inte jag, men efteråt var jag en lite helare version av mig själv, åtminstone för en stund. Det ordnas mycket fint i kyrkan, men hur många vet om det? 1.6.2023 kl. 10:00
Kyrkan behåller netto från vårdreformen.

Kyrkskatt. Vårdreformen förändrade sättet att beräkna kyrkskatten. Du får mindre avdrag i år, men bara få församlingar som de i Raseborg kommer till mötes med att sänka din skatteprocent. 31.5.2023 kl. 15:10
Biskop Bo-Göran Åstrand fascineras av ChatGPT:s predikningar och tal – även om han känner att de saknar själ.

AI. En präst kan skriva ett halvbra doptal eller en medioker predikan med hjälp av artificiell intelligens. KP testade – och skickades resultatet till biskop Bo-Göran Åstrand. Märks det om det prästen säger inte är inspirerat av den heliga Anden utan en sammanfattning av ett ämne, skapat av en chattbott? 31.5.2023 kl. 10:00
– Kyrkoherden hamnar i en konstig roll om hen ska försvara sina beredningar, samla ihop åsikterna och samtidigt fatta beslut, säger Martina Harms-Aalto.

MÖTESORDFÖRANDE. – Jag ser bara fördelar för kyrkoherdarna med att övergå till det här systemet, säger Martina Harms-Aalto som leder ordet i Johannes församling i Helsingfors. 30.5.2023 kl. 10:00
– Vår förmåga att vara närvarande i våra egna liv går förlorad. Där tror jag att böckerna kan hjälpa oss, säger Joel Halldorf.

LÄSNING. Vi lever inte längre i en galax som kretsar kring den tryckta boken. I stället strålar skärmen som vår nya sol, skriver Joel Halldorf. Revolutionen stöper om vår civilisation i grunden – hur och varför försöker han förklara i boken ”Bokens folk”. 29.5.2023 kl. 19:19

diakoner. Biskop Bo-Göran Åstrand vigde två diakoner och en diakonissa till diakoniämbetet på pingstdagen. 28.5.2023 kl. 21:48
Mari Parkkinen leder i biskopsvalet i St Michels stift

biskopar. Kyrkoherden i Imatra har varit både musikjournalist och missionär i Jerusalem. Nu kandiderar hon i en andra valomgång mot den förra fältbiskopen. 25.5.2023 kl. 17:57
Enkätresultaten visar att prästernas och kantorernas eget trosliv har en viktig roll som stöd för att orka i arbetet.

MEDLEMSENKÄT. Fastän majoriteten av prästerna och kantorerna fortsättningsvis upplever att de är nöjda med sitt arbete och känner ett starkt arbetsengagemang, har välbefinnandet i arbetet minskat enligt många olika mätare. 25.5.2023 kl. 09:00
Monica Heikel-Nyberg.

PRÄSTASSESSOR. Monica Heikel-Nyberg har enligt det premiminära valresultatet valts till prästassesor för perioden 1.9.2023-31.8.2026. 24.5.2023 kl. 15:58

Här jobbar Marika Salomaa med sina änglar i Överby, Esbo.

Änglar. Marika Salomaa pausade anställningen som personaladministratör och satsade på att bli keramiker. Nu tillverkar hon tröstänglar som Matteus församling delar ut till personer som förlorat en anhörig. 18.3.2024 kl. 08:00
Biskopen är på väg - installationsmässan i Saltvik hålls 15.30

kyrkoherdeinstallation. Hård vind gjorde att förrättarna vid kyrkoherdeinstallationen i Saltvik inte kom i land på Åland. 17.3.2024 kl. 11:15
Pastor PJ, Per-Johan Stenstrand, får ofta avgörande tankar eller tilltal från Gud i vildmarken. Foto: Ur boken

VILDMARK. I vildmarken stänger Per-Johan Stenstrand ut bruset och tankar kraft. Årligen gör han två större turer, en rejäl fiskevecka i augusti och en vecka runt påsk med snöskoter, tält och isfiske uppe i Lappland. 16.3.2024 kl. 13:34
Vilka saker hör samman med tro och religion, frågar ÅA-projekt.

Bidrag. ÅA Vasa-lett projekt om demografi i kyrkor och samfund toppar Svenska kulturfondens utdelning i år. 15.3.2024 kl. 15:21
Oeniga biskopar. Lappobiskopen Matti Salomäki ville ha ny beredning om samkönad vigsel.

SAMKÖNAT ÄKTENSKAP. Samkönad vigsel föreslås bli möjlig i alla församlingar, men parallellt står den äldre traditionen kvar. Biskopsmötet tog oenigt beslut om kompromiss. 13.3.2024 kl. 11:15