Inomhustemperaturerna i församlingshemmen och kanslierna sänks och utebelysningen på begravningsplatsen i Malax tänds inte i vinter.
Inomhustemperaturerna i församlingshemmen och kanslierna sänks och utebelysningen på begravningsplatsen i Malax tänds inte i vinter.

Elkrisen: Elräkningen för Malaxförsamlingarna kan motsvara upp till två anställdas löner

ENERGI.

Den höjda elräkningen för samfälligheten i Malax, som nästa år blir Malax församling, kan komma att motsvara upp till två årslöner. De tre kyrkorna värms upp på olika sätt: fjärrvärme, bergvärme och direkt el.

24.10.2022 kl. 13:54

Samma dag, den 15 oktober, som Vasa Elektriska höjde elpriset från fem cent till 29,90 cent per kilowattimme, tog samfälligheten i Malax sina tre kyrkor ur bruk, med undantag för större publika tillställningar som begravningar, julkonserter och -gudstjänster.

Det gör man för att spara på elförbrukningen. Men det räcker inte med det. Inomhustemperaturerna i församlingshemmen och kanslierna sänks och utebelysningen på begravningsplatsen i Malax tänds inte i vinter.

– Det finns alltid risk att man snubblar i mörkret. Vi önskar att folk i första hand ska besöka gravarna under dagens ljusa timmar. Annars får man ta med sig en pannlampa eller något annat, säger kyrkoherde Tomi Tornberg.


Tomi Tornberg vid elskåpet i Malax kyrka. Ifjol visade de en förbrukning på 31 108,25 kilowattimmar.


Under coronaåret ifjol var den sammanlagda elförbrukningen för de tre församlingarna 386 000 kilowattimmar.
Den största elförbrukaren var Övermalax församlingshem som värms med direkt el och luftvärmepumpar (75 000 kWh). Direkt el värmer också Bergö kyrka (57 000 kWh) medan Petalax kyrka har bergvärme 45 000 kWh) och Malax kyrka fjärrvärme. Elförbrukningen i Malax kyrka var 31 000 kilowattimmar. I det ingår inte själva fjärrvärmen som ifjol gick på 131 000 kilowattimmar.

– Fjärrvärmen levereras av ett kommunalt ägt bolag och är prismässigt ungefär i samma nivå som elpriset var tidigare. När elpriserna har stigit, men inte priset på fjärrvärme, så har den blivit förhållandevis billig, säger Tornberg.


Kostar att värma gravplatser

Tornberg bedömer läget i Malax som relativt bra eftersom kyrkan i Petalax har bergsvärme. Förbrukningen kunde vara mycket större.

Men ändå rör det sig om stora summor.

– Det kanske för oss största problemet är Övermalax församlingshem som värms med el och gamla luftvärmepumpar.Det är ett fint församlingshem som byborna byggt med egna pengar på 40- eller 50-talet och som församlingen fått och byggt till på 80-talet. Vi har varit medvetna om att något bör göras och nu påskyndades besluten. Det blir tyvärr att ta ner till grundvärme och söka något annat utrymme för verksamheten.

Tornberg har svårt att säga hur mycket de sparar in på de planerade åtgärderna. Förbrukningen handlar också om hur kall vintern blir och hur många gravar som ska grävas under den kallaste tiden. Gravplatsen värms då upp med en värmekupa som har en effekt på sex till åtta kilowatt. Innan graven kan grävas värms den upp i en vecka. Flera gravar kan innebära en förbrukning på 10 000 kilowattimmar under en vinter.

– Dödsfall är alltid tragiska och vi vill inte belasta de anhöriga ytterligare med oro över gravplatserna. Begravningarna vill vi sköta värdigt och bra.


Måste påskynda fastighetsstrategin

Tornberg räknar med att en viss inbesparing sker när de tre församlingarna blir en vid årsskiftet.

– Vi sparar ju in kyrkoherdetjänsten för Petalax-Bergö, en av de dyraste tjänsterna vi har. Men ekonomin var inte orsaken till att vi går samman, utan andra faktorer som personalsituation och administration som vuxit sig för stora. Men i det här nya ekonomiska läget så kan vi konstatera att timingen blev bra.

– Samtidigt måste vi påskynda den nya fastighetsstrategin och annat som vi tänkt ta god tid på oss att göra. Användningsgraden för den fastighetsmassa vi har är för låg och vi har en tradition att vi inte ska ta betalt av våra besökare. Börjar vi göra det ökar inte antalet besökare.

Att församlingsmedlemmarna skulle lämna kyrkan till en följd av sammanslagningen har Tornberg inte sett.

– Vi vet att en del har tänkt om. De var ledsna och sammanslagningen kändes svår för dem. Med sina skrivelser ville de visa hur viktig församlingen är. Och det är ju ingen dålig sak, tvärtom.

Tornberg oroar sig mer för församlingsmedlemmarna än för församlingen.

– Varje dag ser jag ser äldre som bor kvar i sina hem som kanske är överdimensionerade. Men det är deras hem. Jag hoppas att de ökade kostnaderna inte ska drabba vår diakoni. Men det är klart att i slutändan kommer det från samma kassa.

Text och foto: Johan Sandberg


Lena Blomstedt jobbar som diakon i Sibbo svenska församling.

Kolumn. Lena Blomstedt önskar, hoppas och vill att våra församlingar har en stark diakonal profil. Att var och en som kommer till vår kyrka stiger in genom en öppen dörr till ett välkomnande rum där någon ser, lyssnar och bekräftar. 31.5.2023 kl. 16:29
På webbplatsen finns förslag på psalmer för bland annat livets stora fester.

psalmer. Med hjälp av webbplatsen psalmbok.fi i mobilen är det lätt att sjunga med också då det inte finns psalmböcker till hands. 2.6.2023 kl. 08:00
Enkäten besvarades av 7 356 finländare över 15 år.

UNDERSÖKNING. Hela 60 procent av kyrkans medlemmar uppgav att de mött församlingen via medier, som församlingstidningen, andra tidningar, tv:n och radion. Bland de som inte hör till kyrkan var siffran 33 procent. 1.6.2023 kl. 12:15
Helhetsbilden av förändringen är tydlig, menar forskare Kimmo Ketola.

ENKÄT. Församlingarnas empati- och imageundersökning visar att människor i stadsmiljö upplever att Evangelisk-lutherska kyrkans församlingar är mer närvarande än förr. 1.6.2023 kl. 12:22
Idag behöver marknadsföring inte kosta stora summor, bland annat tack vare sociala medier.

MARKNADSFÖRING. Min stilla vecka kändes allt annat än stilla, så jag gick på en aktläsning. Vet du vad det är? Det visste inte jag, men efteråt var jag en lite helare version av mig själv, åtminstone för en stund. Det ordnas mycket fint i kyrkan, men hur många vet om det? 1.6.2023 kl. 10:00
Kyrkan behåller netto från vårdreformen.

Kyrkskatt. Vårdreformen förändrade sättet att beräkna kyrkskatten. Du får mindre avdrag i år, men bara få församlingar som de i Raseborg kommer till mötes med att sänka din skatteprocent. 31.5.2023 kl. 15:10
Biskop Bo-Göran Åstrand fascineras av ChatGPT:s predikningar och tal – även om han känner att de saknar själ.

AI. En präst kan skriva ett halvbra doptal eller en medioker predikan med hjälp av artificiell intelligens. KP testade – och skickades resultatet till biskop Bo-Göran Åstrand. Märks det om det prästen säger inte är inspirerat av den heliga Anden utan en sammanfattning av ett ämne, skapat av en chattbott? 31.5.2023 kl. 10:00
– Kyrkoherden hamnar i en konstig roll om hen ska försvara sina beredningar, samla ihop åsikterna och samtidigt fatta beslut, säger Martina Harms-Aalto.

MÖTESORDFÖRANDE. – Jag ser bara fördelar för kyrkoherdarna med att övergå till det här systemet, säger Martina Harms-Aalto som leder ordet i Johannes församling i Helsingfors. 30.5.2023 kl. 10:00
– Vår förmåga att vara närvarande i våra egna liv går förlorad. Där tror jag att böckerna kan hjälpa oss, säger Joel Halldorf.

LÄSNING. Vi lever inte längre i en galax som kretsar kring den tryckta boken. I stället strålar skärmen som vår nya sol, skriver Joel Halldorf. Revolutionen stöper om vår civilisation i grunden – hur och varför försöker han förklara i boken ”Bokens folk”. 29.5.2023 kl. 19:19

diakoner. Biskop Bo-Göran Åstrand vigde två diakoner och en diakonissa till diakoniämbetet på pingstdagen. 28.5.2023 kl. 21:48
Mari Parkkinen leder i biskopsvalet i St Michels stift

biskopar. Kyrkoherden i Imatra har varit både musikjournalist och missionär i Jerusalem. Nu kandiderar hon i en andra valomgång mot den förra fältbiskopen. 25.5.2023 kl. 17:57
Enkätresultaten visar att prästernas och kantorernas eget trosliv har en viktig roll som stöd för att orka i arbetet.

MEDLEMSENKÄT. Fastän majoriteten av prästerna och kantorerna fortsättningsvis upplever att de är nöjda med sitt arbete och känner ett starkt arbetsengagemang, har välbefinnandet i arbetet minskat enligt många olika mätare. 25.5.2023 kl. 09:00
Monica Heikel-Nyberg.

PRÄSTASSESSOR. Monica Heikel-Nyberg har enligt det premiminära valresultatet valts till prästassesor för perioden 1.9.2023-31.8.2026. 24.5.2023 kl. 15:58
– Kyrkan är unik både vad gäller kalkmålningar, struktur och arkitektur. Den har så mycket av allting kvar, säger Åsa Ringbom.

FINSTRÖM. Finströms kyrka är en av Finlands viktigaste kyrkor. Det säger konsthistoriker Åsa Ringbom som ägnat en stor del av sin karriär åt att forska i kyrkorna på Åland. Nu är hon aktuell med en bok om Finströms kyrka. 22.5.2023 kl. 18:33
– Många församlingar talar i dag själva om andligt våld. Det är nytt, säger Maria Björkmark,

ANDLIGT VÅLD. Samhället är allt ovanare att tala om tro. Så vården vet inte alltid hur den ska hantera den som mår dåligt av att ha hoppat av miljöer där religionen har blivit för trång. Det har Maria Björkmark forskat i. 19.5.2023 kl. 09:19

Tre av fyra lekmannaombud är nya: Martina Harms-Aalto, Anita Ismark och Olof Widén

KYRKOMÖTET. Tre av fyra lekmannaombud från Borgå stift är nya i kyrkomötet. Präströster efter tisdagens kyrkomötesval är borta – i posten – och valnämnden fick avbryta rösträkningen. 14.2.2024 kl. 18:44

KYRKOMÖTET. Expresspost från Åland var inte tillräckligt för att trygga valprocessen. De 22 röster som är borta avgör vem som blir prästombud i kyrkomötet. 15.2.2024 kl. 12:41

KYRKOMÖTET. Kvasten gick i kyrkomötet. Många av de sittande ombuden blev inte omvalda. Närmare två tredjedelar av plenisalen är nytt folk. Fortfarande finns inte kvalificerad majoritet i frågan om samkönade äktenskap 15.2.2024 kl. 12:14
Man kan skriva ut och sätta upp kalendern på väggen eller på kylskåpet, tipsar Emelie Wikblad.

fastan. Före påsken kommer en fyrtio dagar lång fasta. Den här tiden är en möjlighet att lämna bort och skala av för att hitta fokus inför påsken. 13.2.2024 kl. 14:19
Församlingen och körerna bidrar till att Alex Pollock trivs i Jakobstad.

PERSONEN. Han har varit lärare i engelska i fyra olika länder och lärt sig språket i tre av dem. Alasdair Pollock kom till Jakobstad för snart trettio år sedan. Språket, musiken, årstiderna, havet, skogen och människorna fick honom att stanna. – Jag har fått mycket mer än jag gett, säger han. 9.2.2024 kl. 09:58