Barbro Lähdesmäki ställer i ordning inför Alphakursens måltid.
Barbro Lähdesmäki ställer i ordning inför Alphakursens måltid.

Varför finns jag? På Alphakursen får man fråga och diskutera

Replot.

– Speciellt intressanta är diskussionerna, när man får vrida och vända på allt som har med tro att göra, säger Gertrud Alenius. Hon är en av tolv deltagare i den Alphakurs som ordnas i Replot i år.

14.10.2022 kl. 13:36

Gertrud Alenius valde att gå årets upplaga av Alphakursen i Replot, en slags introduktion i kristen tro, med låg tröskel. Varje träff består av en gemensam måltid, en inbjuden föredragshållare som talar kring ett visst tema och sedan påföljande diskussion.

– Jag tycker de olika rubrikerna för våra träffar är så intressanta och angelägna. Redan titeln på samtalshäftet ”Varför finns jag?”, det engagerar alla.

Man måste inte vara församlingsaktiv eller troende för att vara med, konstaterar hon.

– Vi är var vi är på vår livsvandring, och vi möts där vi råkar vara just nu. Det tycker jag är en jättefin sak!

Vilken fråga när det kommer till tro utmanar dig mest?

Kanske: Hur ska jag kunna tro? Som världen ser ut i dag så dyker förstås tvivel upp. Hur ska jag kunna tro och veta att Gud är god, med tanke på den ondska som finns omkring oss? Det tåls att tänka på och diskutera.

En andra skriftskola

Gertrud Alenius har haft tron med sig hela livet. Hon upplever inte att Alphakursen utmanat hennes tro på ett negativt sätt.

– Jag känner mig stärkt i tron. Men det är intressant att få vrida och vända på den, och så får jag ta del av andra människors synpunkter.

– Alphakursen blir nästan som en andra skriftskola, om man kan uttrycka det så. Då jag var ung hade jag så lite livserfarenhet, nu har jag mer erfarenhet och ser på livet och tron på ett annat sätt.

Hon upplever att det finns möjlighet att uttrycka egna åsikter i gruppen och fritt ställa frågor.

– Jag tycker det har varit så de några gångerna jag hunnit vara med. Samtidigt är vi så olika vi människor, somliga deltar gärna i diskussionen, medan andra hellre lyssnar.

Föredragshållarna för de fjorton träffarna är en blandning av församlingsanställda och personer utifrån.

– Det tycker jag vidgar vyerna, att jag inte känner alla.

Just det där har jag funderat på!

Ruth Vesterlund, församlingspastor i Replots församling, är en av Alphakursens föredragshållare.

– Det fina med Alphakurser är att vi där får diskutera tillsammans, alla de där tankarna vi går med var och en. Det är viktigt att också få höra andras frågor och funderingar.

Hennes erfarenhet är att det brukar bli en trygg grupp efter några träffar.

– Man får slänga ut funderingar och frågor i gruppen. Och kanske uppleva känslan av att just det där har jag också funderat på.

När hon själv gick en Alphakurs för första gången för många år sedan var upplevelsen positiv.

– Jag minns att jag tyckte det var bra och att jag längtade efter kvällarna och att få diskutera tillsammans. Det blev en längtan och ett behov.

Hon har märkt samma tendenser bland deltagare senare i livet.

– Många har upplevt att de fått en nystart i sitt kristna liv och kommit närmare Jesus.

I slutet av den kurs som nu hålls i Replot finns det möjlighet för deltagarna att ta med en vän, som får ett litet smakprov på vad konceptet går ut på.

– Många av dem som följt med då har sedan anmält sig till följande Alphakurs.

– Jag hoppas det blir en ny kurs nästa år! säger Ruth Vesterlund.

Vad är Alpha?

  • Alphakursen är en introduktionskurs i kristen tro.
  • Den kommer ursprungligen från den anglikanska församlingen Holy Trinity Brompton i London under det tidiga 1980-talet, men finns nu över hela världen och i alla större kristna samfund.
  • Kursupplägget och kursmaterialet är i princip detsamma var man än håller kursen.
Ulrika Hansson


Sirpa Tolppanen betonar vikten av inkludering i arbetet med att bygga gemenskap från grunden.

profilen. Prästen Sirpa Tolppanen har precis landat i Vanda där hon ska bygga upp en helt ny gemenskap – från grunden. 16.4.2024 kl. 15:34
Tidigare kände sig Beni Karjalainen ensam. Idag har han goda vänner och en sambo. FOTO: PRIVAT

Helsingfors. Beni Karjalainen vet hur det är att vara ensam, men också hur det går att komma ur ensamheten. Årets Gemensamt ansvar-kampanj samlar in pengar för att motarbeta ungas ensamhet. 12.4.2024 kl. 18:56
32 euro per dygn – det får hjälpledarna i snitt betalt enligt KP-enkät.

HJÄLPLEDARE. Sommarjobb eller frivilligkul? Kyrkpressen tittade på vad hjälpledarna får betalt på sommarens konfirmandläger, där de har en viktig roll. På Åland har församlingarna en arvodeskultur som sticker ut. 19.4.2024 kl. 15:53
Vid det här bordet fattar domkapitlets kollegium beslut om vem som blir herde i Petrus församling. Biskopen tycker det är trist att det gick så här.

kyrkoherdeval. Exceptionellt, jag tror inte det hänt förr i Borgå stift, säger biskop Bo-Göran Åstrand om det oavgjorda kyrkoherdevalet i Petrus församling i Helsingfors. Senast i maj blir det domkapitlet som fattar beslut om vem som blir kyrkoherde. 4.4.2024 kl. 09:56
Petruskyrkan söker ny herde – men vem det blir är fortfarande oklart.

kyrkoherdeval. Kyrkoherdevalet i Petrus församling oavgjort efter ett långt möte – församlingsrådets röster föll lika, 6/6. 3.4.2024 kl. 21:54
Rosanna Fellman vill komma vidare. ”Det Jakobstad ingen vill ha” är delvis en bearbetning, men boken är också ett sätt att ge andra som upplevt liknande utanförskap något att spegla sig i. Och som alltid då Rosanna Fellman är i farten är samhällskritiken genomgående.

litteratur. Då Rosanna Fellman var barn såg hon jämnåriga laestadianer få skit för sin tro. Samtidigt bad hon Gud om att inte längre behöva bli mobbad. I dag är hon motvilligt troende och aktuell med en ny bok. 3.4.2024 kl. 10:59
Ida-Maria Björkqvist är biträdande 
distriktsledare i baptistsamfundet.

profilen. Ida-Maria Björkqvist lämnade drömjobbet som journalist för att på heltid fundera på hur man ska locka personer under femtio till en kristen samling. 2.4.2024 kl. 10:00
Susann Stenberg blev ett viktigt stöd för Monica Björkell, som nyligen flyttat till Lovisa.

sorg. De har bearbetat varsin sorg. Monica Björkell har sörjt sitt drömbarn, Susann Stenberg mamman som valde att lämna sitt liv och sina barn. – Om vi inte jobbar med vår sorg ligger den därunder och äter upp våra batterier. 1.4.2024 kl. 19:30
För Johan Byggningsbacka är glädjen den känsla som fyller hans påsk.

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00
På påsken får man släppa sin glada mask och bara vara sorgsen, säger Jaana Kettunen från Kyrkslätt.

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00
Annika Kuivalainen, som jobbar för Frälsningsarmén, ber varje dag att hon ska få vara till välsignelse för någon.

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00
Janne Saarikivi är språkforskare och författare.

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00
Ani Iivanainen skriver en bok om hur församlingar kan möta regnbågspersoner på ett rättvist sätt.

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39
Kyrkvaktmästare Anders Granvik i Jakobstad bereder altaret till påsk

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00

sverige. I Arjeplog i Norrbotten i Sverige har det varit tradition att hålla högstadiets avslutning i kyrkan. Under pandemin föll den traditionen bort och skolan började fira avslutning i klassrummet i stället. 29.5.2024 kl. 19:38

Kolumn. Jag stiger ut genom den lilla dörröppningen på båten, sätter min fot på bryggan. Den gungar i de skvalpande vågorna, träet knarrar. Vidare, upp mot ön. Solen gassar, den säregna doften av träd blandat med grus möter mig. 29.5.2024 kl. 20:25
Då man ännu för tio år sedan öppet kunde arrangera kristna samlingar och samla tusentals åhörare, har tonen mot de kristna nu skärpts i Indien.

Analys. I Indien har det hinduistiska religionsprogrammet ghar whapsi lett att förtrycket av landets över 100 miljoner kristna ökar, skriver Torsten Sandell i en analys. Han hade en unik möjlighet i februari att besöka den underjordiska kyrkan i Uttar Pradesh. 27.5.2024 kl. 10:51
Yvonne Terlinden välsignas av Bo-Göran Åstrand, Katri Grönroos, Anders Lindström, Annika Pråhl, Pentti Raunio och Iris Eriksson.

kyrkoherdeinstallation. När Yvonne Terlinden installerades till sin tjänst i Karis idag var den sol ute och sol inne. "Vi gratulerar församlingen till en vis och ödmjuk kyrkoherde", sa en gäst. 26.5.2024 kl. 16:31
Kollekter till Ryssland faller under EU-sanktionerna

INGERMANLANDS KYRKA. Kollekter till Ingermanlands kyrka i Ryssland är förbjudna, anser den finländska åklagarmyndigheten. Kyrkan har omkring 100 vänförsamlingar i Finland. 17.5.2024 kl. 19:00