Barbro Lähdesmäki ställer i ordning inför Alphakursens måltid.
Barbro Lähdesmäki ställer i ordning inför Alphakursens måltid.

Varför finns jag? På Alphakursen får man fråga och diskutera

Replot.

– Speciellt intressanta är diskussionerna, när man får vrida och vända på allt som har med tro att göra, säger Gertrud Alenius. Hon är en av tolv deltagare i den Alphakurs som ordnas i Replot i år.

14.10.2022 kl. 13:36

Gertrud Alenius valde att gå årets upplaga av Alphakursen i Replot, en slags introduktion i kristen tro, med låg tröskel. Varje träff består av en gemensam måltid, en inbjuden föredragshållare som talar kring ett visst tema och sedan påföljande diskussion.

– Jag tycker de olika rubrikerna för våra träffar är så intressanta och angelägna. Redan titeln på samtalshäftet ”Varför finns jag?”, det engagerar alla.

Man måste inte vara församlingsaktiv eller troende för att vara med, konstaterar hon.

– Vi är var vi är på vår livsvandring, och vi möts där vi råkar vara just nu. Det tycker jag är en jättefin sak!

Vilken fråga när det kommer till tro utmanar dig mest?

Kanske: Hur ska jag kunna tro? Som världen ser ut i dag så dyker förstås tvivel upp. Hur ska jag kunna tro och veta att Gud är god, med tanke på den ondska som finns omkring oss? Det tåls att tänka på och diskutera.

En andra skriftskola

Gertrud Alenius har haft tron med sig hela livet. Hon upplever inte att Alphakursen utmanat hennes tro på ett negativt sätt.

– Jag känner mig stärkt i tron. Men det är intressant att få vrida och vända på den, och så får jag ta del av andra människors synpunkter.

– Alphakursen blir nästan som en andra skriftskola, om man kan uttrycka det så. Då jag var ung hade jag så lite livserfarenhet, nu har jag mer erfarenhet och ser på livet och tron på ett annat sätt.

Hon upplever att det finns möjlighet att uttrycka egna åsikter i gruppen och fritt ställa frågor.

– Jag tycker det har varit så de några gångerna jag hunnit vara med. Samtidigt är vi så olika vi människor, somliga deltar gärna i diskussionen, medan andra hellre lyssnar.

Föredragshållarna för de fjorton träffarna är en blandning av församlingsanställda och personer utifrån.

– Det tycker jag vidgar vyerna, att jag inte känner alla.

Just det där har jag funderat på!

Ruth Vesterlund, församlingspastor i Replots församling, är en av Alphakursens föredragshållare.

– Det fina med Alphakurser är att vi där får diskutera tillsammans, alla de där tankarna vi går med var och en. Det är viktigt att också få höra andras frågor och funderingar.

Hennes erfarenhet är att det brukar bli en trygg grupp efter några träffar.

– Man får slänga ut funderingar och frågor i gruppen. Och kanske uppleva känslan av att just det där har jag också funderat på.

När hon själv gick en Alphakurs för första gången för många år sedan var upplevelsen positiv.

– Jag minns att jag tyckte det var bra och att jag längtade efter kvällarna och att få diskutera tillsammans. Det blev en längtan och ett behov.

Hon har märkt samma tendenser bland deltagare senare i livet.

– Många har upplevt att de fått en nystart i sitt kristna liv och kommit närmare Jesus.

I slutet av den kurs som nu hålls i Replot finns det möjlighet för deltagarna att ta med en vän, som får ett litet smakprov på vad konceptet går ut på.

– Många av dem som följt med då har sedan anmält sig till följande Alphakurs.

– Jag hoppas det blir en ny kurs nästa år! säger Ruth Vesterlund.

Vad är Alpha?

  • Alphakursen är en introduktionskurs i kristen tro.
  • Den kommer ursprungligen från den anglikanska församlingen Holy Trinity Brompton i London under det tidiga 1980-talet, men finns nu över hela världen och i alla större kristna samfund.
  • Kursupplägget och kursmaterialet är i princip detsamma var man än håller kursen.
Ulrika Hansson


På VEPA-centret kan hemlösa komma in och få ett gratis mål mat, en kopp kaffe och socialt umgänge. Ingen är för illa däran för att platsa in. (foto: Johan Myrskog)

Hur gör man när man blir utsparkad hemifrån som tonåring och tvingas klara sig själv? Hur överlever man drogerna, våldet och kylan då man bor på gatan? KP har träffat två hemlösa män som berättar sina livshistorier. 3.1.2013 kl. 12:00
Christer Lönnqvist är en bekant syn bland hyllorna på Oravais Livsmedel. (foto: Johan Sandberg)

christer lönnqvist. Han gör långa arbetsdagar från att butiken öppnar tills den stängs. Arbetet har blivit en livsstil för Christer Lönnqvist. Det är intresset som driver mig, säger han. 3.1.2013 kl. 09:34
Kyrkans diakoni motiverar till medlemskap, anser finländarna.

När vi går in i 2013 är 76,3 procent av finländarna lutheraner. 31.12.2012 kl. 15:58
Amanda Audas-Kass började blogga redan 2005. På kyrkpressen.fi ska hon i januari temablogga om kvinnligt och manligt. 
(foto: Linus Mickelsson)

Kvinnlighet och jämlikhet ur kristet perspektiv är temat för Amanda Audas-Kass blogg  på Kyrkpressen.fi i januari. 30.12.2012 kl. 09:00
Zia Meral kämpar för religionsfrihet, men känner också i skinnet vad det kostar att byta tro.

Annandag jul är martyrernas dag. Dagens lidande kristna både glöms och glorifieras ansvarslöst, menar Zia Meral, själv en av dem. 26.12.2012 kl. 14:38
Ett hettitiskt hantverk från Antalya avbildar Sankt Nikolaus mot bakgrunden av ett kors.

Julgubben, tomten, Santa Claus. Han har många namn, och en brokig bakgrund. I den ryms en gnutta helgon också. 23.12.2012 kl. 09:00
Catarina Bärlund-Palm utanför sin arbetsplats, Matteus församling i östra Helsingfors. (foto: Tomas von Martens)

catarina bärlund-palm. Församlingen har varit som ett andra hem för henne ända sedan hon var barn. I dag arbetar hon i samma församling. Att måna om den egna andliga näringen är speciellt viktigt för församlingsanställda, tycker hon. 20.12.2012 kl. 09:00

Fontana Medias förra vd Marcus Henricson blir ledarskapskonsult på Ramboll Management Consulting Oy i januari. 19.12.2012 kl. 15:49
Julen är en kristen högtid som hör hemma i den finländska kulturen, heter det i direktiven till undervisningsstyrelsen. (foto: May Wikström/KP-arkivbild)

julfest i skolan. Ett mångkulturellt samhälle har två vägar att gå. Att försöka skapa en ny enhetskultur av det som blir kvar när man skalat bort olikheterna. Eller att gå in för att leva i ett samhälle där folk tolererar uttryck för olika övertygelser, säger teol.dr Jyri Komulainen om debatten kring skolans julfester. 20.12.2012 kl. 09:00
Kerstin Seliverstov skriver fortfarande gärna julkort.

KP:s serie med julkort har gett fascinerande berättelser. Kerstin Seiverstovs berättar om sin hälsning till pappan under kriget.  19.12.2012 kl. 10:28
Benita Forsman är glad över att den hundraåriga kortsamlingen har överlevt både krigen och evakueringen av Hangö.

För hundra år sedan skulle det vara både jul- och nyårskort. Benita Forsman har många i sin samling. 29.12.2012 kl. 10:00

Den norska serien Tornagenterna har premiär på julafton hos oss. 19.12.2012 kl. 10:08
Med facit i hand har Martin Glader levt ”ett slumpmässigt liv med få egna beslut”. (foto: Rolf af Hällström)

Han växte upp på en levande prästgård. Sin karriär har han gjort som företagsledare. Nu är Martin Glader kyrklig förtroendeman och talar för fler frivilliginsatser i församlingen och för att staten tar sitt kulturhistoriska ansvar för kyrkor och begravningsplatser. 13.12.2012 kl. 11:33
Lucia Julia Hanhikoski provar mössor. Allt lucia bär ska vara vitt – utom bältet förstås. (foto: Sofia Torvalds)

julia hanhikoski. Lucia Julia Hanhikoski tror att möten med medmänniskor ger henne kraft att orka med luciauppträdandena – som kan bli så många som nittio. 13.12.2012 kl. 11:25
(foto: KP-arkiv)

12.12.12 är ett vigseldatum som inte går att glömma. 12.12.2012 kl. 13:29

Kroppen. "Visst är det konstigt att något som är så grundläggande kan bli så kritiserat, föraktat och till och med kännas förbrukat i förtid." 11.11.2020 kl. 07:00
Kyrkomötet samlades fysiskt i Åbo första veckan i november. Men genom den lagändring som godkändes ska kyrkligt beslutsfattande i framtiden kunna ske elektroniskt.

Kyrkomötet. Kyrkomötet bjöd på öppnare förutsättningar för vigsel, steg mot mer jämställd terminologi och gav tummen upp för elektroniska möten. 7.11.2020 kl. 12:32
Biskop Bo-Göran Åstrand och kyrkoherde Harry S. Backström är oeniga om kommunikationen kring spänningarna i Väståboland.

konflikt. Kaplansvalet i Väståbolands svenska församling har lett till slitningar i församlingen. Konflikten har nu också lett till spänningar mellan kyrkoherden och biskopen. 6.11.2020 kl. 11:44

Kyrkomötet. Kyrkomötet beslöt att principerna för hur statistik samlas in i kyrkan ska ses över. Kyrkan samlar idag in omfattande statistik om sin verksamhet. 5.11.2020 kl. 19:14

uteblivna kollektintäkter. Kyrkomötet godkände sammanlagt en miljon euro i understöd till kyrkliga organisationer på grund av uteblivna kollektintäkter under coronapandemin. 5.11.2020 kl. 19:07