– Meningen är inte att skrota det gamla, säger Tomi Tornberg. FOTO: NICKLAS STORBJÖRK

Tomi Tornberg: "Vi får en församling med bredare axlar"

malax.

– Nya Malax församling kommer att ha mera möjligheter, säger Tomi Tornberg, som blir kyrkoherde i den sammanslagna församlingen. Men utmaningar finns också.

13.10.2022 kl. 11:00

Beslutet är fattat. Nu är det vår tur att verkställa det, konstaterar Tomi Tornberg. Han är kyrkoherde i Malax församling och tf kyrkoherde i Petalax och Bergö församlingar.

Vid årsskiftet blir han kyrkoherde i den nya, tvåspråkiga församlingen Malax församling – Maalahden seurakunta som bildas då Bergö, Malax och Petalax församlingar dras in.

Inga stora förändringar i sikte

Det blir inte fråga om några revolutionerande förändringar när arbetet kommer igång i den nya församlingen, säger Tornberg.

– Vi fortsätter med det som fungerat bra, det som är lyckat och värdefullt – och där ingår det mesta. Vi har inga stora saker som vi behöver ändra på.

– Rent juridiskt är det en ny församling som grundas, men meningen är inte att vi ska skrota det gamla. Tvärtom tror vi att vi till och med förbättrar servicen och verksamheten. Förvaltningen har hittills krävt stora resurser som vi hoppas att nu kan frigöras för verksamhet.

En organisationskommission har tillsatts för att se över hur arbetet i den nya församlingen ska läggas upp. I den finns kyrkoherden och sex medlemmar: tre från Malax, två från Petalax och en från Bergö.

– Det är ett viktigt arbete som görs nu. Det är mycket att förbereda, att räkna på budgeten och se över andra frågor. Det nya kyrkofullmäktige kommer sedan att fastställa besluten på det nya årets sida.

Ännu finns en hel del att göra innan den nya församlingen ska komma igång i januari.

– Det är ganska knappt om tid, men det positiva är att vi känner varandra från tidigare. Vi har ju jobbat i samma samfällighet sedan 1970-talet och har på ett sätt haft en gemensam ekonomi redan tidigare. Tiden då församlingarna haft gemensam kyrkoherde har också varit en bra övningsperiod.

Även om det inte var församlingarnas ekonomi som i första hand ledde till sammangången är det mycket som behöver räknas över.

– De stigande elpriserna är en stor utmaning också för oss. Det är inget som vi hade räknat med och budgeterat för. Med tanke på det här är det bra att det blev en sammanslagning, då har vi lite bredare axlar.

Tomi Tornberg konstaterar att församlingarna redan tidigare har arbetat målinriktat med tanke på de ekonomiska utmaningar som finns.

– Alla har jobbat på ett bra och ansvarsfullt sätt med fastighetsstrategier och annat.

Han är glad över den hjälp organisationskommissionen fått från församlingarna i Kronoby och Pedersöre.

– De har gått genom motsvarande process ganska nyligen. Det har varit tacksamt att ta del av deras protokoll och material.

Kan alla tjänster bevaras?

– Kyrkoherdetjänsten i Petalax och Bergö har varit vakant i tre år, och den faller ju automatiskt bort. Inom fem och tio år har vi också en hel del pensioneringar på gång. Vi hoppas att vi kan sköta det hela så att vi inte behöver ha samarbetsförhandlingar, utan att det löser sig utan åtgärder från vår sida.

– Det är också viktigt att arbetet kan fortsätta och kunnandet bevaras.

Tornberg konstaterar att prognoserna visar att medlemsantalet i församlingen tyvärr fortsätter att minska.

– Vi är därför medvetna om att det hela inte är en permanent lösning utan att något måste ske längre fram.

Församlingsvalet är ett sämjoval

I den nya församlingen blev församlingsvalet ett sämjoval, där de 19 kandidaterna till fullmäktige redan är klara. Tomi Tornberg säger att hösten tack vare det kommer att bli mindre stressig i församlingen.

– Personligen tycker jag att det är en lyckad lösning att det blev ett sämjoval och att listan dessutom heter ”Tillsammans – Yhdessä” och har representanter från alla de tre gamla församlingarna. Vi hoppas att vi får rösta i framtiden igen!

PIAN WISTBACKA


KYRKANS EKONOMI. Kyrkan har ersatt fakturatrafiken och löneräkningen i församlingarna med servicecentralen Kipa. Det kostar nio miljoner euro om året. Otympligt, tycker kyrkoherde Hans Boije i Vörå. Han tycker att församlingarna ska få välja bort Kipa – om de vill. 21.2.2023 kl. 19:00

Ukraina. ”Lidandet är outhärdligt och antalet förlorade människoliv är stort. Ukrainarna behöver all hjälp och allt stöd de kan få.” 20.2.2023 kl. 18:59

SOMMARLÄGER. Kyrkans Ungdoms sommarläger ordnas i Nykarleby i år. Orsaken är att byggnaden som använts som festsal och logemente för småbarnsfamiljer i Pieksämäki har rivits. 16.2.2023 kl. 20:14

FÖRÄLDRAR. Cecilia Åminne fick som enda barnet till sina åldrande och sjuka föräldrar strida som en tiger för deras välmående. Men det höll på att kosta henne både hälsan och orken. Hur gör man om föräldrarna inte vill ha hemvård? Och hur kommer man till rätta med ilska, trötthet och samvetskval? 8.2.2023 kl. 14:00

DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00

LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00

OVAN I KYRKAN. Som barn gick jag i tant Signes söndagsskola. Där hade vi en sparbössa som vi idag kanske skulle uppfatta som rasistisk, för på den fanns gestalten av ett svart barn som knäböjde och nickade tacksamt med huvudet varje gång det sattes en slant i sparbössan. 14.2.2023 kl. 09:07

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39