– Det finns inget direkt hot mot Finland. Vi kan känna oss trygga med att vi har en försvarsmakt som varje dag jobbar med att stärka tryggheten, säger Cecilia Alameri.

Cecilia Alameri: "Jag tvivlar inte på att jag är på rätt plats"

PERSONEN.

– En finsk soldat utbildas inte till att döda utan till att försvara, säger Cecilia Alameri, som är teolog och löjtnant i reserven.

12.10.2022 kl. 18:59

För Cecilia Alameri var det självklart att göra frivillig militärtjänstgöring.

– Jag skulle vilken dag som helst göra om det, och om någon skulle fråga ”vill du komma tillbaka till Försvarsmakten?” så skulle jag genast svara ”ja”.

Hennes militärtjänstgöring förflöt utan desto större problem, men utbildningen till reservofficer var svår och jobbig.

– Men jag tvivlade inte på att jag var på rätt plats. Jag tycker om tanken att vi alla gör någonting tillsammans för vårt hemland. För mig betyder det mycket att jag har fått bli befordrad från underlöjtnant till löjtnant. Försvarsmakten har sett att jag har någonting att ge.

Cecilia Alameri studerade teologi när hon gjorde militärtjänstgöring och fick då fungera som beväringspastor.

– Jag fick träffa beväringarna på ett annat sätt än de andra beväringarna. Jag fick vara med på läger när militärpastorn Marcus Weckström gick runt bland beväringarna och frågade hur de hade det och hur de mådde. Jag upplevde att jag fick vara ett stöd för dem som var beväringar samtidigt som jag.


En ny vändning

Sedan 2014 har Cecilia Alameri följt med situationen i Ukraina.

– Jag gjorde min tjänstgöring 2014–2015. Sedan dess har det bara blivit oroligare och oroligare i Europa. Nu är det fullskaligt krig. Självklart fördömer jag det som Ryssland gör, att attackera Ukraina på det där sättet tror jag ingen kan godkänna.

– Finlands försvarsmakt har ökat beredskapen på grund av anfallskriget mot Ukraina. Kriget har absolut lett till att man är mer medveten om vad Försvarsmakten gör.

Hon säger att Rysslands anfallskrig mot Ukraina tagit en ny vändning i och med mobiliseringen.

– Lyckligtvis har vår försvarsmakt redan länge tagit hänsyn till att en sådan utveckling kan ske. Det finns inget direkt hot mot Finland, så vi kan känna oss trygga med att vi har en försvarsmakt som varje dag jobbar med att stärka tryggheten.

– Vi har en stor reserv som regelbundet får öva på sina uppgifter. Jag är stolt över att kunna vara en del av vår försvarsmakt.



Har du någon gång känt dig rädd inför situationen i Europa?

– Inte egentligen. Den utbildning jag har fått gör att jag kan vara trygg och känna att jag vet vad min uppgift är. Jag är inte ensam i det militära. Det finns många andra som står bredvid mig ifall att vi skulle stå inför en situation med en väpnad konflikt inför dörren.


Vita och gula papper

Cecilia Alameri går på alla repövningar hon blir kallad till.

– Försvarsmakten har alltid utbildat sina reservister aktivt just för att upprätthålla kunskapen. Personligen går jag också en hel del på frivilliga övningar som ordnas. De obligatoriska kommer på ett vitt papper i postlådan och de frivilliga kommer på ett gult papper.

Hon säger att Finlands försvarsmakt utbildar soldater för att kunna försvara sitt land, inte för att anfalla något annat land.

– En soldat utbildas inte till att döda utan till att försvara, även om det är saker som man självklart funderar på i det militära. Vad skulle du göra om du stod inför en situation där du måste skjuta på en människa?

Hon säger att repövningarna inte har blivit annorlunda sedan Ryssland startade sitt krig i Ukraina.

– Fortfarande är jag säker på att Finlands försvarsmakt tänker ganska likadant som tidigare. Men nu är man kanske rakare i kommunikationen. Tidigare talades det bara om ”fienden”. Nu kan man faktiskt säga att: ”Ni ser här hur Ryssland anföll Ukraina.”


Vilka är dina tankar om pacifism?

– Inom pacifismen vill man lösa alla konflikter med fredliga medel, och inte ta till våld. Men i den värld som vi lever i nu tror jag inte att det är möjligt.

Cecilia Alameri säger att varje människa har ett ansvar.

– Gud har gett oss ett ansvar att förvalta den här världen – då måste vi också kunna bära det ansvaret. Jag tänker att Försvarsmakten är till för att alla ska kunna känna sig trygga i sitt hemland. Samtidigt är det skrämmande att det finns andra som tycker att de är berättigade till ett anfallskrig.


Ondskans problem

Till vardags är Cecilia Alameri lärare i Hagelstamska skolan i Grankulla, årskurserna 7–9. Hon har studerat till religionslärare, men det här året undervisar hon i sitt biämne hälsokunskap.

– Särskilt på våren hade vi aktiva diskussioner med eleverna om kriget. Eleverna har många frågor. De vet att jag är löjtnant i reserven. Jag försökte besvara deras frågor så gott jag kunde.

Ungdomarna har många frågor som de behöver få ett svar på.

– Det känns som om jag har ett ansvar att hålla mig uppdaterad om läget för att kunna ge ungdomarna tillförlitilig information och skapa en miljö där man får ställa sina frågor om det som känns oroligt eller skrämmande. Eftersom många vuxna också känner sig oroliga och inte vill diskutera läget är det viktigt att ungdomarna får känna att det finns de som känner sig trygga och som man kan känna sig trygg med.

Hon får också besvara frågor om ondska, speciellt av de elever som varit konfirmander under sommarlovet.

– Ungdomar som gått i skriftskola brukar snabbt koppla ihop krig med ondska. De frågar: ”Varför säger ni på konfirmationslägret att Gud är kärleken och att Gud ska hjälpa oss, men sedan gör han ingenting åt kriget i Ukraina?”

– Det finns inget enkelt svar på varför det finns ondska. Då kan jag bara gå tillbaka till tanken att Gud älskar oss och han hoppas att vi ska älska honom. Och han har gett oss ansvar att vara här på jorden. Men vi människor tänker så olika. Ibland blir det inte riktigt rätt.


Kärlek vid militärmarsch

Hon och hennes fästman Magnus träffades i militära sammanhang.

– Vi träffades för första gången i Syndalen på försvarsmaktens lägerområde, där vi båda fungerade som utbildare på gymnasiernas säkerhetskurs.

Kursen ordnas varje år för att lära gymnasister orientering, överlevnad, första hjälp och brandsäkerhet.

– Sen träffades vi i flera militära sammanhang under åren, bland annat officersbaler. Jag hade också hört att ett gäng killar brukade åka ner till Holland varje år för att delta i en fyra dagars militärmarsch som är 160 km lång. En av killarna frågade om inte jag skulle hänga med och jag anmälde mig såklart.

Eftersom hon litade på att Magnus är organiserad bad hon om tips inför marschen av honom.

– Vi började öva tillsammans och på den vägen är vi idag.

Det har blivit många marscher efter den första i Holland.

– Skytte är en av våra gemensamma hobbyer, skyttegrenen heter SRA eller ”tillämpat reservistskytte”. Vi deltar aktivt i olika militärövningar och brukar fungera som domare vid internationella militärtävlingar. Vi har också själva delagit i marsch- och skyttetävlingar både här hemma och i Sverige. Våra vänner och bekanta brukar aktivt följa med våra äventyr via sociala medier.


Teologi som första alternativ

När Cecilia Alameri gick i gymnasiet sa hon alltid att hon aldrig skulle jobba i kyrkan.

– Men jag tyckte om Höstdagarna, Ungdomens kyrkodagar och alla andra trevliga evenemang för ungdomar i kyrkan.

Rätt som det var sökte hon till utbildningen i teologi i Åbo.

– Jag sökte också till psykologi och speciallärare, men av någon anledning hade jag satt teologi som första alternativ. Jag vet inte riktigt varför. Jag hade ju sagt att jag inte ville jobba i kyrkan, men det måste ju ha funnits någon dragningskraft ändå.

Just nu jobbar hon inte i kyrkan, men trivs utmärkt med lärarjobbet.

– Jag trivs med ungdomar. De är oftast väldigt öppna för diskussion och de är nyfikna och vill veta mera. Det absolut bästa är att få föra diskussioner och varje dag diskutera med någon om någonting i en spännande miljö.



Hitta sig själv

Hon har varit hjälpledare, säsongsteolog och skriftskollärare vid väldigt många konfirmandläger.

– Mitt rekord är fem konfirmandläger på samma sommar. Att vara på läger är avkoppling från vardagen. Där finns också plats för djupare diskussioner och plats för ungdomarna att hitta sig själva.

I somras var hon inte på ett enda läger.

– Jag saknade det!


Vad ser du fram emot i livet, om du tänker kortsiktigt och långsiktigt?

– Jag ser fram emot att gifta mig med min fästman på sommaren. Om jag ska tänka mer långsiktigt så är det nog alla de människor jag kommer få följa i deras olika livsöden och alla de människomöten jag kommer få uppleva. Jag trivs verkligen bland andra och är ogärna ensam.

Det finns människor som är grundglada. Cecilia Alameri är en sådan person.

– Jag försöker alltid tänka positivt. När mina kollegor är nära att ge upp hoppet brukar jag säga: ”Nej det här fixar vi! Det måste gå. Det finns alltid en annan möjlighet.”

Christa Mickelsson


LIVSBERÄTTELSE. Majla Ståhls blir 90 år i januari. Hon minns när bomberna föll över Vasa, hon minns klasskamraterna som förlorade sina föräldrar och hon minns kärleken. Den stora och stillsamma. 7.12.2023 kl. 10:24

Personligt. Ester Rudnäs önskar att någon berättat för henne att det hör till att det kommer jobbiga perioder i ett äktenskap. Efter snart nio år som gift och sedan hon hittat rätt i yrkeslivet valde hon att berätta om utmaningarna för att hjälpa andra. 5.12.2023 kl. 18:00

jul. 19-åriga Kajsa Sjöström från Mariehamn älskar julen så mycket att hon lyssnar på julmusik året om och gläds över att den affär hon jobbar i inleder julen i oktober. 4.12.2023 kl. 14:29

FMS. Finska Missionssällskapets omställningsförhandlingar innebär att personalstyrkan minskar med 42 årsverken genom uppsägningar och pensioneringar. Den svenska verksamheten påverkas också, men det är ännu oklart i vilken mån. 1.12.2023 kl. 14:23

MIKAEL AGRICOLA MEDALJEN. I samband med Borgå domkapitels jubileumssammanträde förlänade biskop Bo-Göran Åstrand Mikael Agricola-medaljen åt fem personer; Emma Audas, Gun Geisor, Jan-Erik Lindqvist, Stefan Myrskog och Göran Stenlund. Medaljen är avsedd att ges som hedersbetygelse och gåva åt personer som verkat i Mikael Agricolas anda. 1.12.2023 kl. 16:59

BORGÅ STIFT 100 ÅR. Borgå stift har sedan årsskiftet firat att det i år gått 100 år sedan stiftet grundades. Idag, den 1 december, är ändå det närmaste en officiell födelsedag man kan komma, eftersom det första domkapitelsmötet de facto hölls den 1 december år 1923. Dagen till ära hölls ett jubileumssammanträde i exakt samma rum där det första mötet gick av stapeln för 100 år sedan. 1.12.2023 kl. 16:31

KYRKOMÖTET. Borgå stift har sex ombud i kyrkomötet: två präster, tre lekmän och ett ombud från Åland. Fyra av de tidigare ombuden ställer inte upp för omval. Det innebär ett spännande val för Borgå stift. 29.11.2023 kl. 16:48

KONFIRMANDTIDEN. Ungefär 68 procent av unga som konfirmerades i Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland under 2023 tycker att konfirmandtiden har påverkat deras psykiska välbefinnande på ett positivt sätt. Det här kommer fram i kyrkans nationella självutvärdering för konfirmander. 29.11.2023 kl. 08:00

kulturpris. I trettio år var Stefan Härus redaktör för programmet Tack och lov i Yle Vega. Programmet presenterade andlig musik enligt lyssnarnas önskemål, och präglades starkt av Härus röst, personlighet, närvaro och kunskap. Dessa motiveringar lyftes fram när Stefan Härus fick Församlingsförbundets kulturpris år 2023. 28.11.2023 kl. 15:33

NYTT FRÅN DOMKAPITLET. Vem har sökt tjänsten som ledande kaplan i Väståbolands svenska församling? Vem blir citykaplan i Johannes församling? Läs mera i notisen från domkapitels senaste sammanträde. 28.11.2023 kl. 13:58

KORANFORSKARE. Många muslimer upplever pressen från västvärlden som outhärdlig, säger Torsten Sandell, som bott länge i Turkiet och forskat i Koranen. 23.11.2023 kl. 08:00

livskris. När hon var fem år hittade Mari Koli sin pappa död. Det är egentligen där berättelsen om krig, en utbränd vd och att vandra sig frisk börjar. – Jag hörde en röst som sa: Du måste gå till Santiago de Compostela. 22.11.2023 kl. 13:01

EKENÄS. I tider när kyrkobyggnader blir nattklubbar eller bostäder går Betesdaförsamlingen i Ekenäs mot strömmen. Frikyrkan har köpt och renoverar den mer än 150 år gamla träbyggnaden Ekenäs seminarium. 21.11.2023 kl. 18:19

KYRKOMÖTET. Ombuden Ulla-Maj Wideroos, Patrik Hagman och Rolf Steffansson har meddelat att de inte ställer upp för omval när ett nytt kyrkomöte ska väljas i februari. Kyrkpressen bad dem sammanfatta de senaste fyra åren och slutsatsen blev – det går kanske framåt, men framför allt går det långsamt. 20.11.2023 kl. 13:11

HÖSTDAGARNA. I år reste hela 600 ungdomar från olika håll i Svenskfinland till Höstdagarna i Toijala. Elis Storsjö från Mariehamn var en av dem. 20.11.2023 kl. 12:54

kyrkkaffe. Stämningen på kyrkkaffet är inte alltid hundra procent avslappnad – men det gör ingenting. Vid kaffebordet lär vi oss också att möta människor som inte är som vi eller tycker som vi, skriver Edit Koskinen. 28.8.2024 kl. 16:43

festival. Att retreatgården Snoan fortfarande finns, behövs och verkar, det ska firas den 13–15 september. – Vi ser fram emot en fest med glädje, en fest för vad som varit och för vad Snoan har betytt, säger Kalle Sällström. 28.8.2024 kl. 16:17

SPLITTRING. För tjugo år sedan grundade Robin Nyman och Matti Aspvik en gudstjänstgemenskap i Jakobstads svenska församling. Sedan lämnade de församlingen, och många följde med in i den nya gemenskapen. Idag ser de att de gjorde mycket genuint och fint – men de ser också uppror, besvikelse och att de fastnade vid perifera saker. 26.8.2024 kl. 15:36

konflikt. Puls Helsingfors och Christoffer Perret svarar på frågorna kring gemenskapen som lämnat Petrus församling i fråga-svar-form på Puls Helsingfors webbsida. ”Vi fick klara besked”, säger de – men kyrkoherde Pia Kummel-Myrskog menar att diskussionen knappt hann börja. 25.8.2024 kl. 11:57

SPLITTRING. En stor del av de lekmän som varit aktiva i Puls-gemenskapen i Petrus församling i Helsingfors lämnar Petrus och bygger något nytt. De hade sin första samling i SLEY:s utrymmen i Helsingfors igår, söndag. 19.8.2024 kl. 14:33