Petra Lindblad, trebarnsmamma, jobbar vid studentkåren och hör till de aktiva som har ringt upp medlemmar om att kandidera.

Åbo: ”Församlingen är inte någon en kvinnas egen show”

FÖRSAMLINGSVALET.

Ett öppet klimat i församlingen, där kyrkoherden är tydlig, öppen och mottaglig för förslag och motförslag. Det har skapat en bra utgångspunkt för församlingsvalet i Åbo. Petra Lindblad har suttit i arbetsgruppen som har vaskat fram många nya kandidater.

12.10.2022 kl. 10:00

En kyrkoherde som är bra på att leda, och ett jätte­starkt ungdomsarbete – det beskriver Petra Lindblad som styrkorna i Åbo svenska församling.

Petra Lindblad, 41, trebarnsmamma och från början miljö- och marinbiolog, jobbar i dag som student­ombud vid Åbo Akademis Studentkår. Sedan åtta år tillbaka sitter hon också i de beslutande organen i Åbo svenska församling och i samfälligheten.

– Jag var själv församlingsaktiv som ungdom i Borgå, flyttade till Åbo och har bott så att jag har sett Domkyrkan genom fönstret.

Hon har gått i gudstjänsterna i Åbo också då hon hade småbarn; nu börjar de bli större. Den yngsta har börjat skolan och den äldsta är 15. Det var nästan mera avslappnat tidigare, att kunna gå omkring i kyrkan med barnen än att nu sitta stilla i bänken och få ont i ryggen, ler hon.

"Jag fick vara med och besluta om nattvarden. Och kyrkoherden undertecknade mejl med 'pax et bonum', på latin! Jag var så imponerad att jag messade mamma!"

En av de största utmaningarna, också i Åbo svenska, är att få barnfamiljer och unga vuxna att vara med i församlingen – och att se till att de också får hjälp med barnen.

– På våra familjeläger har föräldrarna tyckt att det är fantastiskt att få sitta i lugn och ro och prata med andra vuxna.

Fler kandidater än 2018

Men få unga vuxna har tid för att vara med och besluta i församlingen. Inför valet i höst har Petra Lindblad suttit och ringt och ringt. Tillsammans med Siv Sandberg och Lars-Runar Knuts har hon suttit i arbetsgruppen bakom en av de tre kandidatlistorna. Totalnettot är att församlingen har fler kandidater i år än i valet 2018 – nu 24 till församlingsrådets tolv platser, och tolv till de fyra fullmäktigemandaten.

Till KP säger församlingsmedlemmar att det syns om det är roligt att vara med i de beslutsfattande organen i Åbo svenska. Beröm får också kyrko­herde Mia Bäck, som i det kyrkliga maskineriet har en centralare roll än motsvarande ledare inom det kommunala.


Kyrkoherde Mia Bäck i Åbo får beröm.

– Hon är jätteduktig på att uttrycka sig så att alla förstår vad hon pratar om. Hon skriver föredragningar så man vet vad det handlar om när man läser handlingarna, säger Petra Lindblad.

Vid biskopsvisitationen hade kyrkoherden goda omdömen av domkapitlet om sitt ledar­skap och om stämningen i församlingen, som handlar mycket om lagarbete, säger hon.

– Mia har idéer och driver, men det är ingen känsla av någon one-woman-show där hon ska vara stjärnan.

Församlingen präglas också av ett starkt ungdomsarbete med en annan entusiast i ungdomsarbetsledaren Laura Kota-aho. Åbo svenska hör till de församlingar som erbjuder läger för unga också nu på höstlovet. Också hjälpledarutbildningarna i församlingen är fulla.

– Hjälpisweekenden hade över 50 anmälda och det var ett mäktigt intåg när de kom in i gudstjänsten och dessutom hade en stor kör, säger Petra Lindblad.

Rösta ifall kyrkan är viktig

Petra Lindblad hoppas att många ska gå och rösta i församlingsvalet, om inte annat så för att visa om man tycker att kyrkans arbete är viktigt.

– Det är inte så stora linje­dragningar mellan listorna, vad man jobbar för eller skulle vilja motarbeta på något sätt. I församlingsrådet tänker man inte på vem som är invald från vilken lista.

Petra Lindblad har arbetat med politiskt obundna Liv och gemenskap som ställer upp 16 kandidater till församlingsrådet.

Två and­ra listor i Åbo har politiska partier i bakgrunden. SFP-anknutna Församlingen nära dig ställer upp sju kandidater och De grönas lista Gröna kyrkan har en kandidat.

Det diskuteras ofta vad som går att påverka i kyrkan. Men Petra Lindblad tyckte att hon som ny i församlingsrådet 2014 kom – bam! –rakt in i kyrkans stora frågor.

– Vid mitt allra första möte beslöt vi om nattvarden, om det skulle vara alkoholfritt vin då. Och vi hade då en kyrkoherde som undertecknade alla mejl med pax et bonum, latin i mejlen! Jag var så imponerad att jag sms:ade min mamma.

Odramatiskt i regnbågsfrågor

I Åbo svenska församling passerade det också utan dramatik att församlingen var en av de första i Borgå stift med en kyrkoherde i ett samkönat parförhållande. Som nyvald i jobbet gifte Mia Bäck sig 2018 med Anna.

– Säkert har det stört någon. Men om någon är homofob så glider den kanske inte fram till just mig på något kaffemingel och öppnar sig. Och ingen förtroendevald har vad jag vet fått några hatbrev eller så, säger Petra Lindblad.

Församlingsrådet i Åbo beslöt också redan 2017 att öppna församlingshemmet i Auragatans backe för samkönade vigslar. Som kyrkoherde följde Mia Bäck kyrkans officiella linje och skrev i beredningen att församlingen inte skulle ta beslutet.

– Men majoriteten tyckte att vi ville göra den markeringen. Och inte såg hon nu så jätteledsen ut över det beslutet efteråt.

Sedan dess har de Åboförsamlingar som använder Åbo domkyrka i våras öppnat också landets nationalhelgedom för regnbågsvigslar.

- - -

Korrigerat onsdag kl. 14 antalet ledamöter i församlingsråd och fullmäktige.

Text och foto: Jan-Erik Andelin


KYRKANS EKONOMI. Kyrkan har ersatt fakturatrafiken och löneräkningen i församlingarna med servicecentralen Kipa. Det kostar nio miljoner euro om året. Otympligt, tycker kyrkoherde Hans Boije i Vörå. Han tycker att församlingarna ska få välja bort Kipa – om de vill. 21.2.2023 kl. 19:00

Ukraina. ”Lidandet är outhärdligt och antalet förlorade människoliv är stort. Ukrainarna behöver all hjälp och allt stöd de kan få.” 20.2.2023 kl. 18:59

SOMMARLÄGER. Kyrkans Ungdoms sommarläger ordnas i Nykarleby i år. Orsaken är att byggnaden som använts som festsal och logemente för småbarnsfamiljer i Pieksämäki har rivits. 16.2.2023 kl. 20:14

FÖRÄLDRAR. Cecilia Åminne fick som enda barnet till sina åldrande och sjuka föräldrar strida som en tiger för deras välmående. Men det höll på att kosta henne både hälsan och orken. Hur gör man om föräldrarna inte vill ha hemvård? Och hur kommer man till rätta med ilska, trötthet och samvetskval? 8.2.2023 kl. 14:00

DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00

LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00

OVAN I KYRKAN. Som barn gick jag i tant Signes söndagsskola. Där hade vi en sparbössa som vi idag kanske skulle uppfatta som rasistisk, för på den fanns gestalten av ett svart barn som knäböjde och nickade tacksamt med huvudet varje gång det sattes en slant i sparbössan. 14.2.2023 kl. 09:07

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39