I Budapest längtade Judit Deáki efter frisk luft och friskt vatten – det har hon hittat på Åland.
I Budapest längtade Judit Deáki efter frisk luft och friskt vatten – det har hon hittat på Åland.

Åland blev familjens stora äventyr

mariehamn.

Judit Deákis väg gick från Budapest till Limingo till Åland. – Åland har det bästa av både Finland och Sverige. Här får jag vara mig själv, Judit, i
stället för att vara ungrare eller utlänning, säger hon.

29.9.2022 kl. 15:51

Judit Deáki är född i Budapest. Orgelspel studerade hon redan i gymnasiet, sedan hann hon studera orgelspel i ett år vid musikakademin innan hon flyttade till Finland tillsammans med sin man. Hon jobbar idag som kantor i Mariehamn, mannen Ádám Kiss som kantor i Lemland-Lumparland.

– Det fanns praktiska orsaker till flytten: vi hittade inte bostad i Budapest. Men vi ville också ha frisk luft och friskt vatten. Och redan som barn var jag förtjust i allt utländskt. Vi bodde nära vägen som gick till Wien, och jag minns filen där det stod ”Wien” på asfalten. Jag ville alltid fara den vägen!

Det här var i början av 90-talet. Hennes man gick till bokaffären och tittade på lexikon. Han hittade en grammatikbok på svenska och en på finska, men bara den finska hade en bifogad kassett så att man kunde höra hur språket skulle uttalas.

– Så vi började studera finska.

Hennes man skrev 40 brev till olika musikskolor i Finland och fick nio svar, varav fem positiva. På den tiden var det brist på pianolärare i Finland.

– Svaret från Limingo kom faktiskt på ungerska: rektorn vid musikskolan var ungrare!

Så de flyttade till Limingo.

Ett stort äventyr

Hon fortsatte sina orgelstudier i Uleåborg, familjen fick två barn där.

– Sedan ville vi förverkliga vår dröm, som var att jobba på svenska, gärna i Sverige. Så vi flyttade till Dragsfjärd.

Där började de lära sig lite svenska. De hade en granne, Juha Rauhala som numera är präst i Uleåborg, som tipsade dem om Åland. Det var svenskspråkigt, och där behövdes organister.

– Så vi tänkte: Varför inte? Det var verkligen ett stort äventyr!

De fick båda jobb, hennes man redan då i Lemland-Lumparland och hon själv i Sottunga-Kökar.

– Så vi bosatte oss på Sottunga. Vid det laget hade vi tre barn.

Småningom började de ändå känna att de ville till en ”lite större ö”. Så de flyttade till Mariehamn.

– Nu har vi bott på Åland i 22 år och insett att vi stannar här. Åland har varit ett så snällt och trevligt ställe att bo på. Om vi skulle flytta vidare eller tillbaka till Ungern skulle vi förlora så många saker.

Hon tycker att Åland har det bästa av både Finland och Sverige.

– Det är litet men ändå stort. Man känner att det är ett örike, och vi bor i huvudstaden. Egentligen är Mariehamn en mycket större stad än lika stora städer i Finland eller Sverige.

Men hon uppskattar också litenheten.

– Här får jag vara mig själv. Jag är Judit Deáki, alla känner mig. Jag är inte ungrare eller utlänning.

Vad saknar du från Ungern?

– Maten! Ungersk kvarg går inte att hitta i Finland eller Sverige, men jag lagar min egen. Och vinet! Det finns fantastiskt många olika och goda vinsorter i Ungern, men här finns bara tokajer. Ungrarna har kanske inte varit så bra på att marknadsföra sina viner.

– Gulaschsoppan som man köper här är inte heller som den ska vara. Men jag lagar min själv – det finns en massa bra recept på nätet.

Sofia Torvalds


samarbetsförhandlingar. Vasa kyrkliga samfällighet inleder samarbetsförhandlingar med hela personalen. Förhandlingarna kan leda till omorganisering av arbetsuppgifterna eller permitteringar. 27.3.2020 kl. 13:02
Ann-Luise Bertell säger att vi pratar mycket om våra framgångar, men vad gjorde oss till de människor vi är? Det är det vi borde prata om.

arv. Vad som formar oss är något Ann-Luise Bertell grubblat mycket på, inte minst i sin senaste roman Heiman. En berättelse som fångar in österbottnisk mentalitet, krigets antihjältar, elände och livsmod. Förlagan till huvudpersonen Elof är hennes egen farfar. – Hans själ log mot min, säger hon. 27.3.2020 kl. 12:38
Daniel Björk är liturg i gudstjänsten och Bo-Göran Åstrand predikar.

tv-gudstjänst. På söndag sänds en tv-gudstjänst med temat “Hoppet bär oss” och predikan av biskop Bo-Göran Åstrand. 27.3.2020 kl. 13:47

stödtelefon. HelsingforsMission startar en ny telefontjänst, Lyssnande örat, för svenskspråkiga seniorer runt om i landet. 26.3.2020 kl. 14:10
Två gånger har Sanna Karlsson repat sig från arbetsrelaterad utmattning. Nu har hon skapat webbportalen Overload för att informera om utmattning.

utmattning. Två gånger har Sanna Karlsson blivit utmattad, två gånger har hon återvänt till arbetslivet. – Jag har lärt mig att allt inte behöver vara perfekt. Det räcker om det är tillräckligt bra. 26.3.2020 kl. 11:55

samarbetsförhandlingar. Närpes församling har också meddelat om samarbetsförhandlingar. Det är första steget i en process som kan leda till permitteringar av församlingens anställa. 24.3.2020 kl. 08:55
– Det är klart att om läget fortsätter så får det konsekvenser också på lång sikt. Frågan är hur stora de är, säger Sixten Ekstrand.

permitteringar. Kyrkans officiella linje är att församlingarna och kyrkan inte ska permittera sina anställda utgående från den erfarenhet vi har av coronaviruset idag. 23.3.2020 kl. 17:56
Rolf Steffansson är verksamhetsledare för Finska Missionssällskapet.

pandemi. Alla missionärer som tillhör riskgrupper har kallats hem från fältet. För övrigt får de som vill stanna i arbetsområdet välja att stanna frivilligt. 23.3.2020 kl. 16:48
Staden och församlingarna hjälps åt för att nå de äldre som blivit isolerade på grund av coronaepidemin.

Seniorer. Undantagstillstånd råder och äldre personer uppmanas hålla sig hemma och undvika att röra sig ute bland folk. Helsingfors-hjälpen, som är församlingarnas och stadens gemensamma projekt, inledde sin verksamhet i fredags. 23.3.2020 kl. 15:41
Lotta Keskinen mötte ett Kambodja bakom turistkulisserna.

utvecklingsarbete. Lotta Keskinen reste till Kambodja och Thailand för att få se de utvecklingsprojekt som församlingarna understöder. 25.3.2020 kl. 00:01

Permitteringsvarsel. Coronaviruset har föranlett Pedersörenejdens kyrkliga samfällighet att varsla permitteringar av hela personalen. Samarbetsförhandlingarna inleds nästa vecka. 19.3.2020 kl. 16:20
Nya direktiv: fler än tio får delta i jordfästningar, om de är nära anhöriga.

jordfästning. Det begränsade deltagarantalet vid kyrkliga förrättningar har väckt många frågor. Nu är direktiven reviderade: nära anhöriga får delta även om de är fler än tio personer. 18.3.2020 kl. 20:05
Brändö-Kumlinge församling är en liten församling, där kyrkoherden får sköta tekniken själv.

strömning. Att strömma andakter och gudstjänster är nytt i många församlingar, men Kent Danielsson satte igång genast, även om han är nybörjare. 18.3.2020 kl. 16:08
Mikael Kurkiala har vuxit upp i Finland men flyttade till Sverige under studietiden.

Modernitet. Mikael Kurkiala är kulturantropologen som länge trodde att kyrkans språk och ritualer tillhörde de andra – inte honom. I dag är han omvärldsbevakare för Svenska kyrkan och tycker att kyrkan tillhör alla, inte bara de troende. 18.3.2020 kl. 12:43
Den här bilden är tagen i St. Marys Church i Dingle, Irland. Där firar kyrkorna tillsvidare mässa, men inte med fler än 100 personer.

coronaepidemin. I hela Europa kämpar kyrkorna med samma problem: hur ska man ha kontakt med församlingsmedlemmarna, men samtidigt skydda dem från att bli smittade av coronaviruset? 17.3.2020 kl. 17:27

Patricia Högnabba arbetar redan som präst i Matteus.

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00
För ett år sedan var Jakob Nylund   ordförande för UK och nu valdes han till vice ordförande.

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10
Spåren av Luther gav oss de nordiska välfärds­ekonomierna, anser Sixten Korkman.

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00
Tillgänglighet handlar ibland om detaljer, att inte kombinera en ramp med en hög tröskel, säger Elisabeth Hästbacka.

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21
– Jag har alltid trivts på UK, säger Johannes Winé.

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00