Ett glatt foto från första körövningen, Linn Laulajainen i gul tröja.

I kören finns det plats för alla

pargas.

Den nya Jippii-kören i Pargas har som mål att erbjuda barn och unga en gemenskap där ingen ska behöva känna sig utanför. – Det är fint och terapeutiskt att höra sin egen röst ljuda tillsammans med andras, säger dirigenten Linn Laulajainen.

29.9.2022 kl. 15:47

Den nya barn- och ungdomskören som följer Jippii-konceptet hade sin första övning söndagen den 18 september.

– Jag drömmer om en kör med låg tröskel som blir en gemenskap för barn och unga av alla sorter – inte bara för dem som är duktiga på att sjunga, säger dirigenten Linn Laulajainen, som leder kören tillsammans med församlingens ungdomsarbetsledare Solveig Björklund-Sjöholm.

– Jag vill att kören ska vara en plats där man får vila i att få vara barn, ett Guds barn, accepterat, älskat och väl skapat, utan att behöva känna att man är fel på något vis.

Tanken föddes under coronatiden, då barnen plötsligt uppfattades som ett hot – som personer som kunde överföra bobbor till sköra far- och morföräldrar och på det viset utgöra en fara för äldres liv.

– Då kände jag att jag ville ta alla barn och unga under mina vingar och bjuda in till Guds välkomnande famn, där man får andas ut och vara trygg, utan rädsla. Ett ställe där man räcker till, med alla bobbor, hull och hår. Inför Gud får man vara helt accepterad och älskad. Jag ville erbjuda en plats också för dem som är oroliga, som kanske är lite rädda eller ångestfyllda eller annars i kläm.

Hon fastnade för att grunda en kör enligt Jippii-konceptet: ett körnätverk som finns i många länder och som jobbar med en repertoar som hon tycker känns väldigt frigörande. Det finns redan ett tiotal Jippii-körer på olika håll i Finland.

– Det är sånger som kan ta en tillbaka till nuet när man känner sig stressad. Jag behöver dem också personligen, för jag kan också själv tappa bort mig i min oro. När jag sjunger Jippii­låtarna är det som om något faller på plats. Jag inser att Jesus går vid min sida, jag är inte ensam. Jag kan, med Guds hjälp, gå på vatten.

Förkroppsligad gemenskap

Hon skulle önska att evangeliets glada budskap fick beröra alla barn och unga i Pargastrakten.

– Man behöver inte känna sig som en näktergal utan bara känna att man vill vara tillsammans med andra i en vänskaplig och glad anda. Vi sjunger och dansar och skuttar. Den som inte vill sjunga kan spela ett instrument.

Hennes egen familj är troende, och hon vill gärna att också andra barn ska få ta del av den glädje som finns i Jippii-sångerna.

– Jag tycker budskapet är rakt och kraftigt och okonstlat. Det är något jag velat att mina barn ska få, undervisning om hurdan Gud är och möjligheten att träffa andra barn och dela den glädjen.

Hon har själv sjungit mycket i sitt liv, både i olika körer och som solist.

– Jag vet att det är ett hälsosamt och terapeutiskt sätt att vara tillsammans med andra. Det är fint att höra sin egen röst ljuda tillsammans med andras, att få uppleva att alla har sin plats. Musik är nästan som förkroppsligad gemenskap.

I en av hennes favoritsånger sjunger man om att Jesus är tröst för den sorgsna, en vän för den ensamma, vila för den trötta.

– Jippii-missionen är ivrig att banda in en hel skiva på svenska och över att åka på turné till Åbolands skärgård nästa sommar med ett segelfartyg och konserter.

Kören skulle behöva någon som kan översätta Jippii-sånger till svenska och hjälpa till med att producera nytt material på svenska. Hon gillar också de pinfärska, svängiga Jippii Youth-popsångerna.

– Vi välkomnar alltså också unga till en egen Jippii Youth-del av kören .

– Det finns också en möjlighet att sjunga solo, så unga har en viktig plats i kören. Alla kan vara med och ha sin egen plats – dessutom är det fint att få vara med och spela in en skiva. En dröm är att engagera Mikael Svarvar för ett körveckoslut med gospelglädje!

Kören övar söndagar kl. 16–17 i Pargas svenska församlings församlingssal. Kl. 17 är det mellanmål och chill för dem som vill stanna kvar.

Sofia Torvalds


profilen. Prästen Sirpa Tolppanen har precis landat i Vanda där hon ska bygga upp en helt ny gemenskap – från grunden. 16.4.2024 kl. 15:34

Helsingfors. Beni Karjalainen vet hur det är att vara ensam, men också hur det går att komma ur ensamheten. Årets Gemensamt ansvar-kampanj samlar in pengar för att motarbeta ungas ensamhet. 12.4.2024 kl. 18:56

HJÄLPLEDARE. Sommarjobb eller frivilligkul? Kyrkpressen tittade på vad hjälpledarna får betalt på sommarens konfirmandläger, där de har en viktig roll. På Åland har församlingarna en arvodeskultur som sticker ut. 19.4.2024 kl. 15:53

SOMMARREPRISEN 2024. I Borgå stift är det på sina håll allvarlig brist på präster. Det som förr ofta blev ett livslångt kall är i dag ett yrke där många slutar och gör någonting annat. Forskningen antyder varför. 25.7.2024 kl. 10:00

kyrkoherdeval. Exceptionellt, jag tror inte det hänt förr i Borgå stift, säger biskop Bo-Göran Åstrand om det oavgjorda kyrkoherdevalet i Petrus församling i Helsingfors. Senast i maj blir det domkapitlet som fattar beslut om vem som blir kyrkoherde. 4.4.2024 kl. 09:56

kyrkoherdeval. Kyrkoherdevalet i Petrus församling oavgjort efter ett långt möte – församlingsrådets röster föll lika, 6/6. 3.4.2024 kl. 21:54

litteratur. Då Rosanna Fellman var barn såg hon jämnåriga laestadianer få skit för sin tro. Samtidigt bad hon Gud om att inte längre behöva bli mobbad. I dag är hon motvilligt troende och aktuell med en ny bok. 3.4.2024 kl. 10:59

profilen. Ida-Maria Björkqvist lämnade drömjobbet som journalist för att på heltid fundera på hur man ska locka personer under femtio till en kristen samling. 2.4.2024 kl. 10:00

sorg. De har bearbetat varsin sorg. Monica Björkell har sörjt sitt drömbarn, Susann Stenberg mamman som valde att lämna sitt liv och sina barn. – Om vi inte jobbar med vår sorg ligger den därunder och äter upp våra batterier. 1.4.2024 kl. 19:30

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39

kyrkostyrelsen. Kyrkostyrelsens tjänstemän fick rapp: Uppmanades snabba på omställningen för att banta ner gruppen av dyra centrala ämbetsverk inom kyrkan. Esbobiskopen Kaisamari Hintikka övervakar arbetet. 18.9.2024 kl. 16:20

mat. När Thomas Lundin är utmattad lagar han mat. – När jag är helt slut gör jag ett långkok på två timmar. Då kan jag inte störas med jobbsamtal. Jag är i stunden, jag lyssnar på musik. Jag hör ju hur provocerande det här låter! 18.9.2024 kl. 11:58

orgel. Elis Helenius tog sig an Ekenäs kyrkas orgel för ett och ett halvt år sedan. Trots sin unga ålder har han spelat i tolv olika kyrkor – och uppträtt på konsertsalorgeln i Musikhuset i Helsingfors. 17.9.2024 kl. 18:24

kyrkostyrelsen. Konsulten Eero Laesterä föreslår att Kyrkostyrelsen om fem år har ett enklare uppdrag. Upp till 40 jobb kan bli överflödiga. Borgå stift och kyrka på svenska är inte undantagna. 17.9.2024 kl. 13:39

LATINAMERIKA. I Sydamerika är de lutherska kyrkorna försvinnande små. Men de har sin plats i samhällen som genom årtiondena har förblivit turbulenta. Kyrkpressen talade med ”presidenterna” för kyrkorna i Venezuela och Bolivia. 17.9.2024 kl. 10:00