Ett glatt foto från första körövningen, Linn Laulajainen i gul tröja.

I kören finns det plats för alla

pargas.

Den nya Jippii-kören i Pargas har som mål att erbjuda barn och unga en gemenskap där ingen ska behöva känna sig utanför. – Det är fint och terapeutiskt att höra sin egen röst ljuda tillsammans med andras, säger dirigenten Linn Laulajainen.

29.9.2022 kl. 15:47

Den nya barn- och ungdomskören som följer Jippii-konceptet hade sin första övning söndagen den 18 september.

– Jag drömmer om en kör med låg tröskel som blir en gemenskap för barn och unga av alla sorter – inte bara för dem som är duktiga på att sjunga, säger dirigenten Linn Laulajainen, som leder kören tillsammans med församlingens ungdomsarbetsledare Solveig Björklund-Sjöholm.

– Jag vill att kören ska vara en plats där man får vila i att få vara barn, ett Guds barn, accepterat, älskat och väl skapat, utan att behöva känna att man är fel på något vis.

Tanken föddes under coronatiden, då barnen plötsligt uppfattades som ett hot – som personer som kunde överföra bobbor till sköra far- och morföräldrar och på det viset utgöra en fara för äldres liv.

– Då kände jag att jag ville ta alla barn och unga under mina vingar och bjuda in till Guds välkomnande famn, där man får andas ut och vara trygg, utan rädsla. Ett ställe där man räcker till, med alla bobbor, hull och hår. Inför Gud får man vara helt accepterad och älskad. Jag ville erbjuda en plats också för dem som är oroliga, som kanske är lite rädda eller ångestfyllda eller annars i kläm.

Hon fastnade för att grunda en kör enligt Jippii-konceptet: ett körnätverk som finns i många länder och som jobbar med en repertoar som hon tycker känns väldigt frigörande. Det finns redan ett tiotal Jippii-körer på olika håll i Finland.

– Det är sånger som kan ta en tillbaka till nuet när man känner sig stressad. Jag behöver dem också personligen, för jag kan också själv tappa bort mig i min oro. När jag sjunger Jippii­låtarna är det som om något faller på plats. Jag inser att Jesus går vid min sida, jag är inte ensam. Jag kan, med Guds hjälp, gå på vatten.

Förkroppsligad gemenskap

Hon skulle önska att evangeliets glada budskap fick beröra alla barn och unga i Pargastrakten.

– Man behöver inte känna sig som en näktergal utan bara känna att man vill vara tillsammans med andra i en vänskaplig och glad anda. Vi sjunger och dansar och skuttar. Den som inte vill sjunga kan spela ett instrument.

Hennes egen familj är troende, och hon vill gärna att också andra barn ska få ta del av den glädje som finns i Jippii-sångerna.

– Jag tycker budskapet är rakt och kraftigt och okonstlat. Det är något jag velat att mina barn ska få, undervisning om hurdan Gud är och möjligheten att träffa andra barn och dela den glädjen.

Hon har själv sjungit mycket i sitt liv, både i olika körer och som solist.

– Jag vet att det är ett hälsosamt och terapeutiskt sätt att vara tillsammans med andra. Det är fint att höra sin egen röst ljuda tillsammans med andras, att få uppleva att alla har sin plats. Musik är nästan som förkroppsligad gemenskap.

I en av hennes favoritsånger sjunger man om att Jesus är tröst för den sorgsna, en vän för den ensamma, vila för den trötta.

– Jippii-missionen är ivrig att banda in en hel skiva på svenska och över att åka på turné till Åbolands skärgård nästa sommar med ett segelfartyg och konserter.

Kören skulle behöva någon som kan översätta Jippii-sånger till svenska och hjälpa till med att producera nytt material på svenska. Hon gillar också de pinfärska, svängiga Jippii Youth-popsångerna.

– Vi välkomnar alltså också unga till en egen Jippii Youth-del av kören .

– Det finns också en möjlighet att sjunga solo, så unga har en viktig plats i kören. Alla kan vara med och ha sin egen plats – dessutom är det fint att få vara med och spela in en skiva. En dröm är att engagera Mikael Svarvar för ett körveckoslut med gospelglädje!

Kören övar söndagar kl. 16–17 i Pargas svenska församlings församlingssal. Kl. 17 är det mellanmål och chill för dem som vill stanna kvar.

Sofia Torvalds


PRÄSTER. Över 400 gudstjänster, dop, vigslar och begravningar på ett år – det kan tre präster i en medelstor finlandssvensk församling få dela på. Prästernas arbetsmängd varierar stort från församling till församling, visar Kyrkpressens granskning. 15.7.2024 kl. 10:00

SOMMARSÅNG. För 25 år fick skådespelaren Riko Eklundh en idé om göra en sommarkonsert i Nötö kyrka i Nagu skärgård. Idén förverkligades och konserten blev en succé. I år firar Sommarsång jubileum med två konserter. 16.7.2024 kl. 18:41

PRAKTISK TEOLOGI. Cecilia Nahnfeldt är professor i praktisk teologi vid Åbo Akademi. Hon har fördjupat sig i tanken om att kallelse är någonting som kommer utifrån, mer än inifrån. Och hon ser att det finns en förväntan på kyrkan, 12.7.2024 kl. 10:00

tro. Jag känner djup trygghet i tanken att längta efter Gud och hans rike. Kanske är det också att tro? 11.7.2024 kl. 16:24

FREDSARBETE. Att arbeta för fred är ett komplext jobb anno 2024. Men om man dummar ner det lite kanske man kunde säga att principerna är ungefär desamma som i en parrelation – om man vill nå fred gäller det att lägga egot åt sidan, spela med öppna kort och försöka förstå den andra parten. Minna Kukkonen-Karlander, elev till Martti Ahtisaari, öppnar upp om arbetet för fred i en tid av polarisering. 11.7.2024 kl. 18:11

Personligt. Då mörka moln samlat sig över Stefan Myrskog och han funderade om livet var värt att leva utmanade han Gud: Jag ger dig en termin. 8.7.2024 kl. 17:44

antisemitism. Kritisera Israel är okej. Men nidbilder och grumliga anspelningar om judar av bara farten är inte det, anser ÅA-docenten André Swanström. 8.7.2024 kl. 10:00

sorg. Med sin sista, stora kärlek Jocke Hansson fick hon bara fem gemensamma år. – Jag har varit arg på Gud och frågat mig varför det här skulle hända mig. Men idag är jag tacksam – hellre fem år än inget alls, säger Kjerstin Sikström. 5.7.2024 kl. 11:32

KYRKANS SAMTALSTJÄNST. Det hjälper att prata. De som svarar har tystnadsplikt och du får vara anonym. Tjänsten erbjuder stöd och någon som lyssnar också under sommaren. 5.7.2024 kl. 16:55

ÅLANDS UNGA KYRKA. Trots de spartanska omständigheterna blev ungdomarnas resa till Taizé i Frankrike en upplevelse de aldrig kommer att glömma. Det var gemenskap, tusenskönor och fåglars glädjesång dygnet runt. 1.7.2024 kl. 16:32

konfirmandarbete. Åbo svenska församling svängde på hela skriba-konceptet. Under en solig eftermiddag på ön Kakskerta berättar kyrkoherde Mia Bäck varför. 28.6.2024 kl. 15:17

Nekrolog. Anita Höglund, omtyckt krönikör och tidigare redaktör vid Kyrkpressens föregångare Församlingbladet, har dött. 25.6.2024 kl. 10:44

INGERMANLANDS KYRKA. Missionsorganisationerna har svarat på biskopsmötets frågor om prästvigningarna i Sankt Petersburg. Den ena av dem utmanar biskoparna om hur man tillämpar och tolkar ett missionsavtal. 10.6.2024 kl. 15:50

lekholmen. Nora Sønnerstad är hjälpledare vid Johannes församlings skriftskolläger för tredje sommaren. Hon kommer också att jobba som holmungdomsledare med den öppna verksamheten. Bara tanken att vara på Lekis halva sommaren och kalla det för mitt sommarjobb är ganska ”win-win". 29.5.2024 kl. 20:32

ungdomsarbete. TV-talang blir ny sakkunnig för ungdomsfrågor vid kyrkans svenska central. Han får bland annat ansvar för UK - Ungdomens kyrkodagar 6.6.2024 kl. 12:00

KYRKOR I USA. Mariann Edgar Budde medverkar vid ett präst- och diakonmöte i Uppsala i september. 25.1.2025 kl. 15:15

nykarleby. Håkan Ahlnäs har alltid varit aktiv i både kyrkliga och kulturella sammanhang. Enligt honom är kyrkans viktigaste uppdrag enkelt – att motverka ensamhet. 28.1.2025 kl. 10:25

Personligt. År 1995 i ett kaotiskt, nyfött Ryssland. En tioårig pojke i alltför stora kläder ser en grupp människor samlas på andra sidan gatan. De ska resa en kyrkspira. Pojken har aldrig hört talas om Gud. En man får syn på honom, går fram till honom och räcker honom en handske. Vill han hjälpa till? – Kyrkan räddade mig. Utan den skulle jag vara kriminell – eller död, säger Andrey Heikkilä, Svenskfinlands nyaste präst. 21.1.2025 kl. 14:00

flyktingar. 25-åriga Petra Gripenberg har precis åkt till den grekiska ön Lesvos. Där ska hon hjälpa traumatiserade flyktingar att berätta om det de varit med om. 17.1.2025 kl. 10:55

Kolumn. Pensionen närmar sig, det är dags att ta en titt i backspegeln och fundera över hur samfälligheten förändrats ur ett språkligt perspektiv. Det var en utmaning för mig att 2002 börja jobba som samfällighetens translator. Övergången från näringslivet till den offentliga sektorn och kyrkans trygga famn bjöd på oväntade överraskningar och mina barn frågade om jag nu skulle få en egen ”tjänstekaftan”. 23.1.2025 kl. 10:54