– Jag slutade räkna dem till sist. Människor ringde till och med till biskopsgården om hur stunderna av glädje och sorg uteblivit; att inte få vara fulltaliga vid ett dop, eller tillsammans för att ta avsked av till exempel svärfar.
I en översikt över läget i Borgå stift uttryckte biskop Bo-Göran Åstrand hur kyrkan under 2020–22 års coronapandemi har förlorat band via förrättningarna till sina medlemmar. Många trender i folkkyrkan har därmed också tagit sig en snabbare vändning.
Bo-Göran Åstrand talade vid synodalmötet i Åbo som avslutades på onsdagen.
– Kyrkoherdar och kontraktsprostar säger att det numera också krävs medveten kontakt till föräldrar för att påminna om dopets möjlighet. Pandemin har på många håll gjort att den linjen har blivit tunnare, sade han.
Bland andra traditioner nämnde Bo-Göran Åstrand också att begravningar och minnesstunder numera också är mindre till formatet – men ibland också till en lättnad för de anhöriga att slippa en storsamling efter en jordfästning.
Bo-Göran Åstrand säger att en annan förändring efter pandemins stora parentes i samhället är att relationerna mellan kyrkan och skolorna är förändrade, och att det ibland inte längre är självklart att skolan besöker kyrkan, eller tvärtom.
– Ibland kan jag se på en skolrektor och tänka att "oj, om jag hade så där mycket makt!", sade biskopen.
Ny kyrkolag förändrar kyrkans status
Utvecklingen förstärks också av att den nya kyrkolagen är under arbete. Den har sänts tillbaka till kyrkomötet – som sammanträder i samma auditorium i Åbo där synodalmötet var samlat.
Riksdagen har enbart makt att godkänna eller förkasta lagen, men inte ändra i den. Där har lagutskottet frågat om det är rimligt att en modern europeiskt neutral stat ska kunna ge ett religiöst samfund en speciell status, sade biskopen.
"Vi behöver inte som kyrka komma in via bakdörren i vårt samhälle, men vi måste att vi stiger in i ett helt annat rum än enhetskulturens."
– Lagen kom som en bumerang tillbaka till kyrkomötet. Vi måste förstå att vår särställning som kyrka är i förändring. Vi har en särställning framom alla andra kyrkor i landet. Den frågan har väckts och kan inte släckas. Det är inte sagt att en ny generation av politiska beslutsfattare ser sakerna så tidigare generation har sett det, sade Bo-Göran Åstrand inför 180 finlandssvenska präster som deltog i årets synodalmöte.
Till KP säger biskop Bo-Göran Åstrand att det är mest röster ur den nuvarande rödgröna regeringsbasen kring SDP som vill backa i fråga om kyrkans status, medan Centern uppges vara för att kyrkans ställning inte ändras.
Särskilt för att stå i kontakt med unga och skolor anser Bo-Göran Åstrand att kyrkan måste vara mera proaktiv. Under pandemin har kyrkan också mer än någonsin samarbetat med bland annat kommuner och organisationer.
Vara proaktiv och avtala om ordning och reda
– Det finns också tecken på att särskilt unga människor uppfattar kristendomen som något fräscht och intressant. Vi behöver verkligen inte tveka att ta kontakt och höra vad församling och kyrka kan göra och hjälpa till med.
För det finns också klara modeller och avtal om hur samarbetet ska gå till, så att alla parter vet vilka spelregler som gäller när kyrkan är inne och samarbetar med religiöst neutrala organisationer.
– Då blir det tydlighet, ordning och reda på ett sådant sätt att föräldrar inte behöver vara oroliga, eller lärare inte behöver fundera över vad man får göra och inte göra, sade Bo-Göran Åstrand.
BIskop Bo-Göran Åstrand sade inför synodalmötet att det är uppenbart att folkkyrkan är inte i en transformation och en förändring.
– Vi behöver inte (som kyrka) komma in via bakdörren i vårt samhälle, men vi kommer att se att det rum vi stegar in i är ett helt annat rum än enhetskulturens. Där kan vi få upplevelsen och insikten att se att, ja minsann här finns det också andra, sade han.
Synodalmötet som hölls i Åbo är traditionellt en samling vart sjätte år för landets alla präster. Samlingarna hålls stiftsvis. Som utländsk gäst medverkade kyrkosekreterare Cristina Grenholm från Svenska Kyrkan. Vid mötet diskuterades en synodalavhandling skriven av 13 finländska teologer på temat frälsning.
- - -
Fredag kl. 10.45 – förtydligat de politiska partiernas inställning till kyrkolagen.