Birgitta Yavari-Ilan, 77, säger att hon har haft två heliga drömmar i livet – att hitta kärleken och att finna Gud som hon växte upp utan att känna.

Birgitta Yavari-Ilan bildsatte tron och kärleken

KRISTEN BILDKONST.

Den svensk-israeliska konstnären Birgitta Yavari-Ilan åkte för 50 år sedan ut ur Vetlanda i Småland i sin ljusblå Volkswagen för att bosätta sig i Jerusalem. För en generation i Norden har hon stått för ett kristet bildspråk kring tro, kärlek och glädje.

27.9.2022 kl. 19:00

Birgitta Yavari-Ilan är den eviga frilansen och fria kristna konstnären som åkte ner genom Europa till Marseilles 1973 i sin ljusblå Volkswagen. Där tog hon båten över Medelhavet till Israel.

Sedan dess har hon med sin fridsamma, ljust blida tecknekonst varit en favorit i kristna, ofta lätt Israelfascinerade kretsar, inte minst inom frikyrkorna.

Men när hon nu, fyllda 77, står i det evange­lisk-lutherska församlingscentret i Kouvola så är många där. Birgitta Yavari-Ilan är på turné i Finland. Hennes konstverk har hängts i salen och en duo av två kvinnor som kallar sig Tikva sjunger sånger på hebreiska.

Missionssekreteraren i Kouvolan seurakunta säger att en av de Israelorienterade Karmel­föreningarnas grundare var aktiv på orten. Engagemanget för Israel har förblivit starkt här.

Småländska Birgitta Yavari var under slutet av 1960-talet en lovande ung illustratör. Hon tecknade i huvudsak mode, och illustrerade romantiska noveller för tidskrifter som Femina, Damernas Värld och franska Elle. Senare jobbade hon också för Bonniers.

Sina rötter hade Birgitta, född Andersson, i Vetlanda; hennes pappa hade ett större företag som sålde och regummerade bildäck.

Den ”världsliga” konsten

I tider då frikyrkan ville vara en värld för sig själv såg hon sig tvungen att lämna sina tidiga världsliga uppdrag efter att 1970 ha kommit till tro i en fristående liten frikyrka i Rosengård i Malmö.

– Det var ju så på den tiden. Jag var så hängiven när jag hade kommit till tro. Jag tänkte att jag skulle gå på gator och gränder och söka upp utslagna och tala om Jesus med dem i stället, säger hon.

Men så mötte hon det amerikanska Jesus­folket, hippierörelsens kristna gren och blev uppmuntrad att ta vara på sina talanger.

Birgitta Yavari-Ilan började sin karriär som mode- och novelltecknare för svenska
veckotidningar. Hennes stil blev tonen för ett nytt, populärkristet bildspråk.


Klyftan mellan svenskt kulturliv och frikyrkor och väckelserörelser å andra sidan var stor på den tiden. Men också de gick mot modernare tider och uttryck. Nya, unga artister och konstnärer med ett uttalat kristet tonfall etablerade sig: poeten Ylva Eggehorn, den nya gospelpopens Pelle Karlsson eller Birgitta Yavari som alla blev storsäljare över kyrko- och samfundsgränser.

Allt sedan Birgitta Yavari för 50 år sedan körde ut ur Vetlanda i sin Volkswagen-bubbla har hon velat vara sin egen och vara fri.

– Pingstkyrkan i Vetlanda ville ju sända ut mig. Men för mig var det helt givet att inte bli utsänd av någon, och inte tillhöra någon organisation eller kyrka. Den frihet jag tog mig från början har varit det bästa jag gjorde, säger hon.

Så under påskhelgen i år uppträdde hon för nordisk kristen tv i Jerusalem med en annan artist med samma oberoende kristna status – sångerskan Carola Häggkvist.

När Birgitta Yavari-Ilan under de senaste åren har rest i Sverige och Finland har hon funnit att hon fortfarande har en stor publik.

– När jag var i Helsingfors var jag så förvånad! Inte en stol var tom!

”Sverige hade visat Gud på dörren”

Efter konststudier i USA i början av 1960-talet vill Birgitta Yavari inte återvända till Sverige. Där hade man enligt henne visat Gud på dörren och skapat ett land där ”sex var någonting man hade för vänskaps skull”.

Israel var efter sitt framgångsrika sexdagars­krig mot sina grannländer 1967 ett land som då allmänt beundrades i Europa. Grannfolken var ”araber” och inte som i dagens sätt att beskriva läget utsatta ”palestinier”.

Birgitta Yavari som då redan var skild från sin första, iranska man och hade en liten dotter reste för att bo i Jerusalem. Där ägnade hon sig åt humanitärt arbete bland annat bland invandrade etiopier, men blev snart upptagen i den exklusiva judiska konstnärskommuniteten i stadsdelen Yemin Moshe.

– I dag är det de rikas kvarter. När jag flyttade in 1977 vad det de fattigas kvarter. Men jag blev upptagen där som icke-judinna, med elva icke-judiska barn som jag tog hand om.

Hennes hem i Jerusalem har under årens lopp blivit ett resmål för många kristna Israel­entusiaster. Hon var produktiv och hennes affischkonst, kalendrar och böcker sålde redan stort i Norden. I Finland har fyra av dem getts ut på finska.

– När jag kom till Israel 1973 hade jag redan hunnit göra min första bok, min första kalender, min första LP-skiva, affischer och kort. Och varit med kring tv-programmet Kvällsöppet.

”Jag var väldig romantisk som barn”

Efter hennes första bok, Det finns en kärlek (1972) har Birgitta Yavari-Ilan gett ut 14 böcker till. Bland hennes stora verk finns Forsake not your heart (2008) en coffee table book, en vacker, påkostad lunta på över 300 sidor med korta, essäistiska texter och konstverk, tillägnade kärleken.

– Jag är en romantiker, alldeles för mycket så som barn. Jag ville fylla 18, hitta kärleken och bli gift. Och hitta en Gud som jag inte växte upp med. Det var mina två heliga drömmar.

Kafébordsboken Forsake Not Your Heart blev i slutet av 00-talet Birgitta Yavari-Ilans stora bildverk.

Birgitta Yavari-Ilan bär i dag namnen efter sina två första män, som lämnade henne. Men samma år som hennes största bok kom ut sin tredje man, den sydafrikanske psykologiprofessorn och pastorn Elliot Smith.

Han var sjuk i cancer redan när de träffades, men de fick tolv år tillsammans innan han dog för drygt ett år sedan under parets gemensamma vistelse i Sydafrika. Birgitta Yavari-Ilan hann återvända från Israel för hans sista dagar.

– Jag fick fyra dagar med honom innan han dog. Jag fick följa honom hela vägen, escort him to Heaven’s gate, följa honom till himlens port. Jag är väldigt tacksam för det.

Det tredje äktenskapet blev inte enkelt utan hade också väldigt svåra bitar, säger Birgitta Yavari-Ilan.

– Men mitt romantiska sinne är helt förnöjt och jag är redo nu att på nytt leva ensam som jag gjorde i två omgångar. Jag grät väldigt mycket nu under turnén i Finland. Det var så vackert och lugnt här. Jag grät djupt, men aldrig av sorg. Utan av tacksamhet för gåvan att få följa honom till himlen.

Bok om livsverk på kommande

År 2016 kom Birgitta Yavari-Ilan ut med Mitt hjärta tog vägen om Jerusalem och nu ska ett svenskt förlag också göra en bok om hennes livsverk och konst med en yngre journalist som skribent.

År 2023 ska det också bli en större utställning hemma i Vetlanda, 50 år efter att hon lämnade stan.

Det har varit tunga processer under vägen också. Hennes son Eliel dog månghandikappad samtidigt som hennes andra man övergav henne. På det följde en lång period om sju år, då Birgitta Yavari-Ilan inte producerade någonting alls.

Hur hon klarade sig ekonomiskt då kan hon inte svara på. Hon har aldrig bett om pengar, men bland gästerna och turistgrupperna hon besöker har någon alltid stött henne. Något företag har hon aldrigt haft.

– Jag har alltid velat vara andligt och konstnärligt oberoende, säger hon.

- - -

FAKTA: Birgitta Yavari-Ilan

Född 1944 som Birgitta Andersson i Vetlanda i svenska Småland.

Bor i den numera förmögna stadsdelen Yemin Moshe i Jerusalem, Israel.

Populär bildkonstnär och författare särskilt inom frikyrkor, väckelserörelser och kristna Israelkretsar.

Har gett ut 15 böcker

Kristen tradition: frikyrklig, karismatisk, förblivit oberoende av kyrkosamfund.

Text och foto: Jan-Erik Andelin


PSYKISK OHÄLSA. Vad gör man när det värsta händer? Jennie Jakobsson förlorde sin elvaåriga dotter i självmord. Hon och hennes bror Daniel Jakobsson berättar om att bygga ett liv där man försöker göra något gott av det som bara är sorg och maktlöshet. 10.1.2023 kl. 08:00

BORGÅ STIFT 100 ÅR. Biskop emeritus Gustav Björkstrand skriver om hur det gick till när de finlandssvenska lutheranerna för hundra år sedan fick ett eget biskopssäte och en egen domkyrka i Borgå. 9.1.2023 kl. 16:44

KYRKRENOVERING. De senaste åren har det skett en generationsväxling på museiverket som innebär att inställningen till vad som kan tillåtas då kyrkorna renoveras har förändrats. När Lundo medeltidakyrka renoverades i höst ersattes kyrkbänkarna av moderna lösa stolar. 9.1.2023 kl. 12:02

KRIGET I UKRAINA. Ryssland hoppades på att skapa ett religiöst inbördeskrig mellan ortodoxa i Ukraina – men misslyckades, säger religionsvetaren Tornike Metreveli i Lund. 5.1.2023 kl. 18:00

KYRKANS UTLANDSHJÄLP. Med 10 miljoner euro insamlat för Ukraina har Kyrkans Utlandshjälp slagit alla tidigare insamlings­rekord. Vid årsskiftet blir Afrikaerfarna Tomi Järvinen chef för hjälporganisationen. 5.1.2023 kl. 14:31

MÅNGKULTUR. Svenska social- och kommunalhögskolan får med Tuomas Martikainen en religionsvetare som ny rektor. Generationer av social­arbetare och journalister har utbildats vid skolan, men i dag arbetar man också med frågor om relationer mellan etniska folkgrupper. 30.12.2022 kl. 14:16

psalmer. Svenska kyrkan fick över 9 000 förslag på nya psalmer när den rikssvenska psalmboken ska förnyas och revideras. 4.1.2023 kl. 11:11

mission. Dennis Svenfelt, tidigare församlingspastor i Pedersöre, blir präst i den lutherska kyrkan i Lettland. I mitten av januari åker han till staden Liepaja för att jobba med en internationell församling där. 3.1.2023 kl. 13:45

BORGÅ STIFT. Borgå stifts jubileumsår inleddes på nyårsdagen. Temat för jubileumsåret är Tillsammanskraft – Mångfald och samarbete. 31.12.2022 kl. 15:12

korsholm. Han är ung, men inga­lunda oerfaren. Benjamin Häggblom ser sina unga år som både en styrka och orsak till eftertanke. 22.12.2022 kl. 14:54

mariehamn. När en cancerdiagnos fick kyrkoherden Mari Puska att känna lättnad över att få vila förstod hon att hon jobbar för mycket. 30.12.2022 kl. 19:02

vanda. Mona Nurmi studerar teologi i Åbo. Ämnet är hisnande med mångfalden av tolkningssätt. Diametralt olika åsikter bland studerande väcker ibland livliga diskussioner. 22.12.2022 kl. 14:40

kvevlax. Att besöka julkyrkan och att umgås med familj och vänner är något av det viktigaste för väldigt många under julen. Det är något som länge var långt ifrån självklart för en del av oss som bor i Korsholm. 22.12.2022 kl. 14:45

kyrkbrand. Den brunna kyrkan i Rautjärvi var ett nytt andligt hem för släkter från Rautjärvi kommuns östra del – som avträddes till Sovjetunionen. 27.12.2022 kl. 13:30

BISKOPENS JULHÄLSNING. Den här vintern ska jag göra något jag aldrig gjort förut. När det blir riktigt kallt kommer jag att ta på mig gröna, stickade sockor. Jag är inte riktigt van vid det. Jag trivs mera i svart. Men de här sockorna är speciella. Jag fick dem av några diakoniarbetare som en hälsning för att kyrkans diakoni fyller 150 år i år. Och grönt är diakonins färg, livets och medmänsklighetens färg. 25.12.2022 kl. 10:00

kyrkoherdeinstallation. Hård vind gjorde att förrättarna vid kyrkoherdeinstallationen i Saltvik inte kom i land på Åland. 17.3.2024 kl. 11:15

VILDMARK. I vildmarken stänger Per-Johan Stenstrand ut bruset och tankar kraft. Årligen gör han två större turer, en rejäl fiskevecka i augusti och en vecka runt påsk med snöskoter, tält och isfiske uppe i Lappland. 16.3.2024 kl. 13:34

Bidrag. ÅA Vasa-lett projekt om demografi i kyrkor och samfund toppar Svenska kulturfondens utdelning i år. 15.3.2024 kl. 15:21

SAMKÖNAT ÄKTENSKAP. Samkönad vigsel föreslås bli möjlig i alla församlingar, men parallellt står den äldre traditionen kvar. Biskopsmötet tog oenigt beslut om kompromiss. 13.3.2024 kl. 11:15

SAMKÖNAT ÄKTENSKAP. Kyrkan kan komma att få två syner på samkönat äktenskap inskrivna i kyrkoordningen. Beredningen till biskoparnas extra biskopsmöte på tisdag har blivit offentlig. 8.3.2024 kl. 14:21