Birgitta Yavari-Ilan, 77, säger att hon har haft två heliga drömmar i livet – att hitta kärleken och att finna Gud som hon växte upp utan att känna.
Birgitta Yavari-Ilan, 77, säger att hon har haft två heliga drömmar i livet – att hitta kärleken och att finna Gud som hon växte upp utan att känna.

Birgitta Yavari-Ilan bildsatte tron och kärleken

KRISTEN BILDKONST.

Den svensk-israeliska konstnären Birgitta Yavari-Ilan åkte för 50 år sedan ut ur Vetlanda i Småland i sin ljusblå Volkswagen för att bosätta sig i Jerusalem. För en generation i Norden har hon stått för ett kristet bildspråk kring tro, kärlek och glädje.

27.9.2022 kl. 19:00

Birgitta Yavari-Ilan är den eviga frilansen och fria kristna konstnären som åkte ner genom Europa till Marseilles 1973 i sin ljusblå Volkswagen. Där tog hon båten över Medelhavet till Israel.

Sedan dess har hon med sin fridsamma, ljust blida tecknekonst varit en favorit i kristna, ofta lätt Israelfascinerade kretsar, inte minst inom frikyrkorna.

Men när hon nu, fyllda 77, står i det evange­lisk-lutherska församlingscentret i Kouvola så är många där. Birgitta Yavari-Ilan är på turné i Finland. Hennes konstverk har hängts i salen och en duo av två kvinnor som kallar sig Tikva sjunger sånger på hebreiska.

Missionssekreteraren i Kouvolan seurakunta säger att en av de Israelorienterade Karmel­föreningarnas grundare var aktiv på orten. Engagemanget för Israel har förblivit starkt här.

Småländska Birgitta Yavari var under slutet av 1960-talet en lovande ung illustratör. Hon tecknade i huvudsak mode, och illustrerade romantiska noveller för tidskrifter som Femina, Damernas Värld och franska Elle. Senare jobbade hon också för Bonniers.

Sina rötter hade Birgitta, född Andersson, i Vetlanda; hennes pappa hade ett större företag som sålde och regummerade bildäck.

Den ”världsliga” konsten

I tider då frikyrkan ville vara en värld för sig själv såg hon sig tvungen att lämna sina tidiga världsliga uppdrag efter att 1970 ha kommit till tro i en fristående liten frikyrka i Rosengård i Malmö.

– Det var ju så på den tiden. Jag var så hängiven när jag hade kommit till tro. Jag tänkte att jag skulle gå på gator och gränder och söka upp utslagna och tala om Jesus med dem i stället, säger hon.

Men så mötte hon det amerikanska Jesus­folket, hippierörelsens kristna gren och blev uppmuntrad att ta vara på sina talanger.

Birgitta Yavari-Ilan började sin karriär som mode- och novelltecknare för svenska
veckotidningar. Hennes stil blev tonen för ett nytt, populärkristet bildspråk.


Klyftan mellan svenskt kulturliv och frikyrkor och väckelserörelser å andra sidan var stor på den tiden. Men också de gick mot modernare tider och uttryck. Nya, unga artister och konstnärer med ett uttalat kristet tonfall etablerade sig: poeten Ylva Eggehorn, den nya gospelpopens Pelle Karlsson eller Birgitta Yavari som alla blev storsäljare över kyrko- och samfundsgränser.

Allt sedan Birgitta Yavari för 50 år sedan körde ut ur Vetlanda i sin Volkswagen-bubbla har hon velat vara sin egen och vara fri.

– Pingstkyrkan i Vetlanda ville ju sända ut mig. Men för mig var det helt givet att inte bli utsänd av någon, och inte tillhöra någon organisation eller kyrka. Den frihet jag tog mig från början har varit det bästa jag gjorde, säger hon.

Så under påskhelgen i år uppträdde hon för nordisk kristen tv i Jerusalem med en annan artist med samma oberoende kristna status – sångerskan Carola Häggkvist.

När Birgitta Yavari-Ilan under de senaste åren har rest i Sverige och Finland har hon funnit att hon fortfarande har en stor publik.

– När jag var i Helsingfors var jag så förvånad! Inte en stol var tom!

”Sverige hade visat Gud på dörren”

Efter konststudier i USA i början av 1960-talet vill Birgitta Yavari inte återvända till Sverige. Där hade man enligt henne visat Gud på dörren och skapat ett land där ”sex var någonting man hade för vänskaps skull”.

Israel var efter sitt framgångsrika sexdagars­krig mot sina grannländer 1967 ett land som då allmänt beundrades i Europa. Grannfolken var ”araber” och inte som i dagens sätt att beskriva läget utsatta ”palestinier”.

Birgitta Yavari som då redan var skild från sin första, iranska man och hade en liten dotter reste för att bo i Jerusalem. Där ägnade hon sig åt humanitärt arbete bland annat bland invandrade etiopier, men blev snart upptagen i den exklusiva judiska konstnärskommuniteten i stadsdelen Yemin Moshe.

– I dag är det de rikas kvarter. När jag flyttade in 1977 vad det de fattigas kvarter. Men jag blev upptagen där som icke-judinna, med elva icke-judiska barn som jag tog hand om.

Hennes hem i Jerusalem har under årens lopp blivit ett resmål för många kristna Israel­entusiaster. Hon var produktiv och hennes affischkonst, kalendrar och böcker sålde redan stort i Norden. I Finland har fyra av dem getts ut på finska.

– När jag kom till Israel 1973 hade jag redan hunnit göra min första bok, min första kalender, min första LP-skiva, affischer och kort. Och varit med kring tv-programmet Kvällsöppet.

”Jag var väldig romantisk som barn”

Efter hennes första bok, Det finns en kärlek (1972) har Birgitta Yavari-Ilan gett ut 14 böcker till. Bland hennes stora verk finns Forsake not your heart (2008) en coffee table book, en vacker, påkostad lunta på över 300 sidor med korta, essäistiska texter och konstverk, tillägnade kärleken.

– Jag är en romantiker, alldeles för mycket så som barn. Jag ville fylla 18, hitta kärleken och bli gift. Och hitta en Gud som jag inte växte upp med. Det var mina två heliga drömmar.

Kafébordsboken Forsake Not Your Heart blev i slutet av 00-talet Birgitta Yavari-Ilans stora bildverk.

Birgitta Yavari-Ilan bär i dag namnen efter sina två första män, som lämnade henne. Men samma år som hennes största bok kom ut sin tredje man, den sydafrikanske psykologiprofessorn och pastorn Elliot Smith.

Han var sjuk i cancer redan när de träffades, men de fick tolv år tillsammans innan han dog för drygt ett år sedan under parets gemensamma vistelse i Sydafrika. Birgitta Yavari-Ilan hann återvända från Israel för hans sista dagar.

– Jag fick fyra dagar med honom innan han dog. Jag fick följa honom hela vägen, escort him to Heaven’s gate, följa honom till himlens port. Jag är väldigt tacksam för det.

Det tredje äktenskapet blev inte enkelt utan hade också väldigt svåra bitar, säger Birgitta Yavari-Ilan.

– Men mitt romantiska sinne är helt förnöjt och jag är redo nu att på nytt leva ensam som jag gjorde i två omgångar. Jag grät väldigt mycket nu under turnén i Finland. Det var så vackert och lugnt här. Jag grät djupt, men aldrig av sorg. Utan av tacksamhet för gåvan att få följa honom till himlen.

Bok om livsverk på kommande

År 2016 kom Birgitta Yavari-Ilan ut med Mitt hjärta tog vägen om Jerusalem och nu ska ett svenskt förlag också göra en bok om hennes livsverk och konst med en yngre journalist som skribent.

År 2023 ska det också bli en större utställning hemma i Vetlanda, 50 år efter att hon lämnade stan.

Det har varit tunga processer under vägen också. Hennes son Eliel dog månghandikappad samtidigt som hennes andra man övergav henne. På det följde en lång period om sju år, då Birgitta Yavari-Ilan inte producerade någonting alls.

Hur hon klarade sig ekonomiskt då kan hon inte svara på. Hon har aldrig bett om pengar, men bland gästerna och turistgrupperna hon besöker har någon alltid stött henne. Något företag har hon aldrigt haft.

– Jag har alltid velat vara andligt och konstnärligt oberoende, säger hon.

- - -

FAKTA: Birgitta Yavari-Ilan

Född 1944 som Birgitta Andersson i Vetlanda i svenska Småland.

Bor i den numera förmögna stadsdelen Yemin Moshe i Jerusalem, Israel.

Populär bildkonstnär och författare särskilt inom frikyrkor, väckelserörelser och kristna Israelkretsar.

Har gett ut 15 böcker

Kristen tradition: frikyrklig, karismatisk, förblivit oberoende av kyrkosamfund.

Text och foto: Jan-Erik Andelin


Nämnden för Kyrkans central för svenskt arbete KCSA har den 11 april enhälligt beslutat föreslå stiftsdekan Sixten Ekstrand för tjänsten som direktor för KCSA. 18.4.2013 kl. 12:37
Calev myers tycker det är konstigt att israelerna ser ner på palestinierna och vice versa. Är inte alla människor lika värda?

Europa och USA pumpar in stora pengar för återuppbyggnad av de palestinska områdena. Enligt den israeliska människorättsjuristen Calev Myers går det mesta till att finansiera den palestinska regeringen. 18.4.2013 kl. 09:29
Sedan han gick i pension i november har Rainer Böling i Närpes fått mera tid får sitt specialintresse, lokalhistoria. Han intresserar sig för Närpesbornas insats för judarna under kriget.

En sommardag 1942 kommer hundra judiska flyktingar med tåget till Närpes. De övernattar på riksdagsman Karl Johan Wenmans gård och fortsätter sin färd nästa dag. 18.4.2013 kl. 13:04
Ulla dönsberg har som pensionär tillbringat mycket tid i olika kök. Kanske en motvikt mot de fyrtio åren av  klientsamtal i arbetslivet, funderar hon.

Det är det andliga som är det centrala i församlingen. Men det är också bra med mat i magen och bra om disken försvinner. Spänningen mellan Marta och Maria är något Ulla Dönsberg funderat mycket på. Någon tillfredställande förklaring har hon inte. 14.4.2013 kl. 12:00
Att ge och få förlåtelse är en fin sak som kan användas fel. Då ber man om ursäkt och blir förlåten utan att den religiösa organisationen förändras. Allt fortsätter som förut, utan bättring eller förändring. Då har man skyddat förövarna, inte offren, säger Janne Villa som är aktuell med boken Hengellinen väkivalta.

Andligt våld kan handla om allt från regler för hur man ska bete sig för att ha ”rätt tro” till grova fysiska och psykiska övergrepp.  Janne Villas färska bok är en slags religiös konsumentupplysning. 13.4.2013 kl. 12:00
Begravningsplatserna hör till det för vilket staten betalar ersättning åt församlingarna för deras samhällsfunktion. FOTO: KP-ARKIV

Församlingarnas andel av samfundsskatten kommer att vara 2,35 procent.  Viktigare än höjningen är löftet från regeringen att det bortfall som skattelättnaderna för företagen innebär ska kompenseras helt. 12.4.2013 kl. 15:00
Kyrkoherde Jon Lindeman i Finström-Geta säger att ett eget ledningsorgan för de åländska församlingarna är en hjälp också för domkapitlet i Borgå. FOTO: ERKKI SANTAMALA

Kyrkoherde Jon Lindeman i Finström-Geta församling leder inget åländskt kyrkouppror, tvärtom. – En åländsk ledningsgrupp kan hjälpa domkapitlet i Borgå att bättre förstå Åland. 12.4.2013 kl. 12:24
Matteus församling är pionjär inom församlingsliv i sociala medier. FOTO: Malin Aho

Matteus församling har som en av de första församlingarna i Norden skapat en mobilapp för konfirmander. Appen är bara en liten del av ett långsiktigt förnyande av skriftskolan. 11.4.2013 kl. 10:18
May Wikström blir vd för Fontana Media, men fortsätter som chefredaktör för Kyrkpressen.

Kyrkpressens chefredaktör May Wikström blir vd för Fontana Media. Hon kommer dessutom att fortsättningsvis sköta uppdraget som chefredaktör för Kyrkpressen. 8.4.2013 kl. 11:12
Biskop emeritus Erik Vikström läste under hela sin ämbetstid in en dagbok. Allt finns nu inbundet i fem band i hans privata bokhylla. FOTO: May Wikström

Dagens trosproffs är mer tilltufsade och ifrågasatta kulturellt än för bara tio år sedan. Emeritusbiskopen trivs numera som resepredikant. Han tror på påskens hopp som medicin mot uppgivenheten. 31.3.2013 kl. 12:00
Församlingspastor Emma Audas är övertygad om att prästhemmen också i fortsättningen har en roll att spela. Foto: Linnea Ekstrand

Prästhemmens och prästmakens/makans roll har förändrats mycket sedan prästfruarnas förbund bildades. I dag har förbundet bytt namn och många ”prästfruar” är män och prästerna ibland ensamstående. 28.3.2013 kl. 15:00
Medlemmar ur rollspelsföreningen Eloria deltog i en konsert i jakobstad i mars 2010. FOTO: Johan Sandberg

Styrelsen för Pörkenäs har nekat rollspelsföreningen Eloria att hålla ett lajv på lägergården under påsken. 28.3.2013 kl. 12:00
Att låta två parter gräla med varann i medierna blir ofta undehållande, men då har journalisten inte gjort sitt jobb: att föra oss närmare sanningen, säger Lars Lundsten. FOTO: Sofia Torvalds

När journalister rapporterar om kyrkliga frågor leder bristande kunskaper lätt till dålig journalistik. 27.3.2013 kl. 12:45
Maria från Magdala möter Jesus (Tizian)

I trädgården. 31.3.2013 kl. 10:00
Nedtagandet av korset (Mästaren till St Bartolomeus altartavla)

Vid graven i trädgården. 29.3.2013 kl. 18:00

Konspirationsteorier. Kyrkoherde Daniel Björk har blivit orolig. Han ser tecken på att vissa kristna lockas mer av auktoritära ledares konspirationstankar än av vanlig, tråkig demokrati. – Men vi måste stå emot. 11.12.2020 kl. 09:42
– Vi försöker förstå dels hur konspirationsteorier används i politiken, dels hur de cirkulerar från plattform till plattform och drar nya grupper av människor till sig, säger Katja Valaskivi.

konspirationsteorier. Konspirationsteorier är ett mycket gammalt fenomen. De har spridits i många olika syften. Men vem som sprider konspirationsteorier och vilka deras motiv är blir en komplicerad fråga att svara på – särskilt när vi rör oss på nätet. 11.12.2020 kl. 09:46
Hanna-Madeleine Andersson (ovan) och Vivian Krokfors älskar julen!

julpyssel. Vivian Krokfors och Hanna-Madeleine Andersson älskar att pyssla och sticka – och de älskar julen! På sitt gemensamma Instagramkonto delar de med sig av julpyssel och julstämning. 10.12.2020 kl. 15:54
Susan och Mats Billmark uppmanar oss att vara öppna och nyfikna på varandra, att prata om det som verkligen har betydelse i livet.

livsförändring. Susan och Mats Billmark drabbades båda av utbrändhet. Det fick dem inse att de aldrig stannat upp och funderat över vems liv de egentligen levde – sitt eget eller någon annans? 9.12.2020 kl. 16:29
Namnet "Kyrkan i Helsingfors" fungerar marknadsföringsmässigt, anser Stefan Forsén, men mindre bra ur ett ekumeniskt perspektiv enligt Jani Edström.

ekumenik. Evangelisk-lutherska församlingars sätt att definiera sig utåt får kritik för att exkludera andra kristna samfund. – Vi ser det från medlemmarnas synvinkel, svarar Stefan Forsén vid Helsingfors kyrkliga samfällighet 8.12.2020 kl. 17:05