Birgitta Yavari-Ilan, 77, säger att hon har haft två heliga drömmar i livet – att hitta kärleken och att finna Gud som hon växte upp utan att känna.
Birgitta Yavari-Ilan, 77, säger att hon har haft två heliga drömmar i livet – att hitta kärleken och att finna Gud som hon växte upp utan att känna.

Birgitta Yavari-Ilan bildsatte tron och kärleken

KRISTEN BILDKONST.

Den svensk-israeliska konstnären Birgitta Yavari-Ilan åkte för 50 år sedan ut ur Vetlanda i Småland i sin ljusblå Volkswagen för att bosätta sig i Jerusalem. För en generation i Norden har hon stått för ett kristet bildspråk kring tro, kärlek och glädje.

27.9.2022 kl. 19:00

Birgitta Yavari-Ilan är den eviga frilansen och fria kristna konstnären som åkte ner genom Europa till Marseilles 1973 i sin ljusblå Volkswagen. Där tog hon båten över Medelhavet till Israel.

Sedan dess har hon med sin fridsamma, ljust blida tecknekonst varit en favorit i kristna, ofta lätt Israelfascinerade kretsar, inte minst inom frikyrkorna.

Men när hon nu, fyllda 77, står i det evange­lisk-lutherska församlingscentret i Kouvola så är många där. Birgitta Yavari-Ilan är på turné i Finland. Hennes konstverk har hängts i salen och en duo av två kvinnor som kallar sig Tikva sjunger sånger på hebreiska.

Missionssekreteraren i Kouvolan seurakunta säger att en av de Israelorienterade Karmel­föreningarnas grundare var aktiv på orten. Engagemanget för Israel har förblivit starkt här.

Småländska Birgitta Yavari var under slutet av 1960-talet en lovande ung illustratör. Hon tecknade i huvudsak mode, och illustrerade romantiska noveller för tidskrifter som Femina, Damernas Värld och franska Elle. Senare jobbade hon också för Bonniers.

Sina rötter hade Birgitta, född Andersson, i Vetlanda; hennes pappa hade ett större företag som sålde och regummerade bildäck.

Den ”världsliga” konsten

I tider då frikyrkan ville vara en värld för sig själv såg hon sig tvungen att lämna sina tidiga världsliga uppdrag efter att 1970 ha kommit till tro i en fristående liten frikyrka i Rosengård i Malmö.

– Det var ju så på den tiden. Jag var så hängiven när jag hade kommit till tro. Jag tänkte att jag skulle gå på gator och gränder och söka upp utslagna och tala om Jesus med dem i stället, säger hon.

Men så mötte hon det amerikanska Jesus­folket, hippierörelsens kristna gren och blev uppmuntrad att ta vara på sina talanger.

Birgitta Yavari-Ilan började sin karriär som mode- och novelltecknare för svenska
veckotidningar. Hennes stil blev tonen för ett nytt, populärkristet bildspråk.


Klyftan mellan svenskt kulturliv och frikyrkor och väckelserörelser å andra sidan var stor på den tiden. Men också de gick mot modernare tider och uttryck. Nya, unga artister och konstnärer med ett uttalat kristet tonfall etablerade sig: poeten Ylva Eggehorn, den nya gospelpopens Pelle Karlsson eller Birgitta Yavari som alla blev storsäljare över kyrko- och samfundsgränser.

Allt sedan Birgitta Yavari för 50 år sedan körde ut ur Vetlanda i sin Volkswagen-bubbla har hon velat vara sin egen och vara fri.

– Pingstkyrkan i Vetlanda ville ju sända ut mig. Men för mig var det helt givet att inte bli utsänd av någon, och inte tillhöra någon organisation eller kyrka. Den frihet jag tog mig från början har varit det bästa jag gjorde, säger hon.

Så under påskhelgen i år uppträdde hon för nordisk kristen tv i Jerusalem med en annan artist med samma oberoende kristna status – sångerskan Carola Häggkvist.

När Birgitta Yavari-Ilan under de senaste åren har rest i Sverige och Finland har hon funnit att hon fortfarande har en stor publik.

– När jag var i Helsingfors var jag så förvånad! Inte en stol var tom!

”Sverige hade visat Gud på dörren”

Efter konststudier i USA i början av 1960-talet vill Birgitta Yavari inte återvända till Sverige. Där hade man enligt henne visat Gud på dörren och skapat ett land där ”sex var någonting man hade för vänskaps skull”.

Israel var efter sitt framgångsrika sexdagars­krig mot sina grannländer 1967 ett land som då allmänt beundrades i Europa. Grannfolken var ”araber” och inte som i dagens sätt att beskriva läget utsatta ”palestinier”.

Birgitta Yavari som då redan var skild från sin första, iranska man och hade en liten dotter reste för att bo i Jerusalem. Där ägnade hon sig åt humanitärt arbete bland annat bland invandrade etiopier, men blev snart upptagen i den exklusiva judiska konstnärskommuniteten i stadsdelen Yemin Moshe.

– I dag är det de rikas kvarter. När jag flyttade in 1977 vad det de fattigas kvarter. Men jag blev upptagen där som icke-judinna, med elva icke-judiska barn som jag tog hand om.

Hennes hem i Jerusalem har under årens lopp blivit ett resmål för många kristna Israel­entusiaster. Hon var produktiv och hennes affischkonst, kalendrar och böcker sålde redan stort i Norden. I Finland har fyra av dem getts ut på finska.

– När jag kom till Israel 1973 hade jag redan hunnit göra min första bok, min första kalender, min första LP-skiva, affischer och kort. Och varit med kring tv-programmet Kvällsöppet.

”Jag var väldig romantisk som barn”

Efter hennes första bok, Det finns en kärlek (1972) har Birgitta Yavari-Ilan gett ut 14 böcker till. Bland hennes stora verk finns Forsake not your heart (2008) en coffee table book, en vacker, påkostad lunta på över 300 sidor med korta, essäistiska texter och konstverk, tillägnade kärleken.

– Jag är en romantiker, alldeles för mycket så som barn. Jag ville fylla 18, hitta kärleken och bli gift. Och hitta en Gud som jag inte växte upp med. Det var mina två heliga drömmar.

Kafébordsboken Forsake Not Your Heart blev i slutet av 00-talet Birgitta Yavari-Ilans stora bildverk.

Birgitta Yavari-Ilan bär i dag namnen efter sina två första män, som lämnade henne. Men samma år som hennes största bok kom ut sin tredje man, den sydafrikanske psykologiprofessorn och pastorn Elliot Smith.

Han var sjuk i cancer redan när de träffades, men de fick tolv år tillsammans innan han dog för drygt ett år sedan under parets gemensamma vistelse i Sydafrika. Birgitta Yavari-Ilan hann återvända från Israel för hans sista dagar.

– Jag fick fyra dagar med honom innan han dog. Jag fick följa honom hela vägen, escort him to Heaven’s gate, följa honom till himlens port. Jag är väldigt tacksam för det.

Det tredje äktenskapet blev inte enkelt utan hade också väldigt svåra bitar, säger Birgitta Yavari-Ilan.

– Men mitt romantiska sinne är helt förnöjt och jag är redo nu att på nytt leva ensam som jag gjorde i två omgångar. Jag grät väldigt mycket nu under turnén i Finland. Det var så vackert och lugnt här. Jag grät djupt, men aldrig av sorg. Utan av tacksamhet för gåvan att få följa honom till himlen.

Bok om livsverk på kommande

År 2016 kom Birgitta Yavari-Ilan ut med Mitt hjärta tog vägen om Jerusalem och nu ska ett svenskt förlag också göra en bok om hennes livsverk och konst med en yngre journalist som skribent.

År 2023 ska det också bli en större utställning hemma i Vetlanda, 50 år efter att hon lämnade stan.

Det har varit tunga processer under vägen också. Hennes son Eliel dog månghandikappad samtidigt som hennes andra man övergav henne. På det följde en lång period om sju år, då Birgitta Yavari-Ilan inte producerade någonting alls.

Hur hon klarade sig ekonomiskt då kan hon inte svara på. Hon har aldrig bett om pengar, men bland gästerna och turistgrupperna hon besöker har någon alltid stött henne. Något företag har hon aldrigt haft.

– Jag har alltid velat vara andligt och konstnärligt oberoende, säger hon.

- - -

FAKTA: Birgitta Yavari-Ilan

Född 1944 som Birgitta Andersson i Vetlanda i svenska Småland.

Bor i den numera förmögna stadsdelen Yemin Moshe i Jerusalem, Israel.

Populär bildkonstnär och författare särskilt inom frikyrkor, väckelserörelser och kristna Israelkretsar.

Har gett ut 15 böcker

Kristen tradition: frikyrklig, karismatisk, förblivit oberoende av kyrkosamfund.

Text och foto: Jan-Erik Andelin


köklot. Huvudbyggnaden på Köklot lägergård i Korsholm brändes ner i lördags. 9.2.2015 kl. 12:43

Den som tror på Gud är aldrig ensam. Så kan man kanske sammanfatta en orsak till att religion i de allra flesta fall är något som förebygger psykisk sjukdom. 9.2.2015 kl. 10:22

För Charles Ngujo går det lika bra att göra akrobatik, sluka eld, spela afrikanska trummor eller skotta snö. Jag har många talanger, säger han. Men helst av allt vill han vägleda ungdomar. 5.2.2015 kl. 14:40
Eeva-Liisa Malmgren verkar över både språk- och stiftsgränserna.

Årets kantor 2015 är Eeva-Liisa Malmgren. 5.2.2015 kl. 13:00
Borgå stift har knappt 200 präster i arbetslivet. En stor del av dem närmar sig emellertid pension. 30 procent av stiftets präster är kvinnor.

prästläget. Hälften av prästerna i Borgå stift närmar sig pensionsåldern. 5.2.2015 kl. 07:22

S:t Mårtens kyrka. Mariehamns församling diskuterar en försäljning av S:t Mårtens kyrka till den katolska församlingen. 2.2.2015 kl. 13:15

Domprostgården. Borgå svenska domkyrkoförsamling behandlade vid sitt möte förra veckan kyrkoherde Mats Lindgårds anhållan om personlig befrielse från skyldigheten att bo i tjänstebostad, alltså den omdiskuterade Domprostgården. 2.2.2015 kl. 13:12
Tuomas Martikainen har forskat i invandring sedan 1990-talet och sett det finländska samhället förändras.

Det mångkulturella samhället kräver religiös läskunnighet, säger forskare Tuomas Martikainen. 30.1.2015 kl. 11:15

censur. I atlasen The Collins Middle East Atlas, utgiven av jätteförlaget HarperCollins, fattas landet Israel. 27.1.2015 kl. 15:21
Ungdomens kyrkodagar utsåg Laura Serell till ordförande för den grupp som till kyrkomötet ska förmedla ytterligare psalmförslag till psalmbokstillägget.

psalmbokstillägget. I teorin kan kyrkomötet beakta Ungdomens kyrkodagars förslag till psalmbokstillägget, men de ungas sena uppvaknande upplevs som ett problem. – Varför släpptes listan på psalmförslag först i november? frågar sig Laura Serell. 26.1.2015 kl. 11:02

nalle öhman. Björn ”Nalle” Öhman, kyrkoherde i Åbo svenska församling, har blivit vald till nya prästassessor vid domkapitlet i Borgå stift. 26.1.2015 kl. 10:25

SVT. Public service-bolaget SVT söker nu präster för en ny programssatsning där ett antal singelpräster i offentlighetens ljus ska söka maka eller make, skriver Kyrkans tidning. 26.1.2015 kl. 09:44

fattigdomsgrupp. För andra gången har kyrkan i Finland gjort ett förslag till regeringsprogram. 26.1.2015 kl. 09:39

Stig Kankkonen. Stig Kankkonen, pensionerad journalist och chefredaktör för Kyrkpressen, har valts till ordförande för Esbo gemensamma kyrkofullmäktige, det högsta beslutsfattande organet i Esbo kyrkliga samfällighet. 26.1.2015 kl. 09:38

nepotism. Allt gick inte rätt till då kyrkoherde Stefan Forséns dotter och hennes fästman blev anställda i Matteus församling. Domkapitlet har gett Matteusherden en varning. 22.1.2015 kl. 11:49

FOLKHÖGSKOLA. Kristliga folkhögskolans nya rektor tillträder sin tjänst den 1 september. 4.8.2021 kl. 14:10
– Jag är själv nykter alkoholist sedan två år tillbaka. Jag fattade aldrig varför jag skulle dricka så himla mycket som jag gjorde. Min bakgrund förklarar ju allting, för jag har säkert fått ”beroendegenen” som går i släkten.

profilen. Det var en vän till Tika Sevón Liljegrens familj som förde henne till barnhemmet. Hon blev adopterad och är tacksam för det. Hon har sett hur svårt hennes bror haft det efter sin uppväxt i den nepalesiska by där hon är född. 4.8.2021 kl. 08:00
I november 2020 samlades kyrkomötesombuden med munskydd – vårens session ordnas i augusti på grund av coronaepidemin.

KYRKOMÖTET. Kyrkomötet samlas den här veckan till session i Åbo. Frågor på agendan är bland annat bönens plats i kyrkan, en jämställdhetsplan för kyrkan – och frågan om samkönade äktenskap. 3.8.2021 kl. 15:43
Katri Kanninen är psykologie doktor, terapeut och författare. Hon vårdar sin Gudsrelation till exempel genom att bikta sig.

BÖN. Den anknytning vi har till våra föräldrar blir en upplevelse som vi upprepar i alla våra relationer – också i relationen till Gud. – Att be för sig själv är svårt men fascinerande, säger psykologen och terapeuten Katri Kanninen. 2.8.2021 kl. 17:42
Leif Kronqvists intresse för att bygga fioler väcktes under en arbiskurs.

SKOTTSKADA. När Leif Kronqvist var åtta år sköt hans vän honom i halsen med ett litet gevär. – Jag är inte bitter på honom – han var ju bara ett barn och han kunde ju inte ha vetat att geväret var laddat. 3.8.2021 kl. 08:00